Stehag station. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnades 1858. Det första stationshuset byggdes 1858 och var en enkel banvaktstuga. 1860 byggdes det andra stationshuset. På 1870-talet byggdes det tredje och nuvarande stationshuset. Fick dubbelspår 1904. Banan elektrifierades 1933.
Från 299 kr
Station anlagd 1902. Putsat stationshus i två våningar. Expeditionslokalerna ombyggdes och moderniserades 1946. Mekanisk växelförrgling .Den ursprungliga stationsbyggnaden var i två våningar i trä. Namnbyte från MARGRETETORP enligt kungligt brev 1894-05-11.
Hette före 10/11 1938 FRIDHEM. Stationen byggd 1865 Stationen öppnade 1865 som en anhaltsstation med en banvaktsstuga, som ombyggdes på 1870-talet och tillbyggdes 1905 som stationshus. Godsmagasinet revs 1981 och persontrafiken var slut 30 maj 1976.
Stationen byggd 1901 med stationshus. Hållplats med en- och enhalvvånings stationshus i tegel. Namnet var tidigare Åsum. Efter att ha varit övningsobjekt för Kristianstads brandkår revs stationshuset i januari 1976. Godsmagasinet är också rivet, endast lastkaj finns kvar.
Namnet var före 1921-05-01 ÖSTERBY. Stationen öppnad 1878-01-02, nedlagd 1970-08-01. Anlades som anhalt 1878, och blev station 1918. Sistnämnda år förlängdes bangården, som dessutom fick två nya spår. Stationshus i två våningar i trä .Nytt stationshus 1917
Trafikplats med en- och enhalvvånings stationshus. Mekanisk växelförregling. Från stationen går en linbana till Ulfshytte Järnverk för transport av trävaror från eget sågverk Till 1894-10-01 var namnet SKRÄCKA .Namnet skrevs också ULFSHYTTAN.
Rallarkyrkogård Tornehamn, Anna Rebecka Hofstad "Svarta Björn" grav Född 1878 -1900 Hon var kokerska åt rallarna och levde ett hårt liv, dog av inre skador efter ett slagsmål med Maja Well.
Stehag station 1971. Statens Järnvägar, SJ. Stationen öppnades 1858. Det första stationshuset byggdes 1858 och var en enkel banvaktstuga. 1860 byggdes det andra stationshuset. På 1870-talet byggdes det tredje och nuvarande stationshuset. Fick dubbelspår 1904. Banan elektrifierades 1933.
Stockholms slott 3 november Bild 1. Vakten på väg uppför Slottsbacken. Bild 2. Den här dagen var det så kallt att man inte kunde spela blåsinstrument, så musiken -- en trumslagarkår, går ca 20 m framför vakten.
Enligt påskrift Per Rettig, kommerseråd, den äldste av bröderna. Ogift, bosatt i Finland. Per Fredrik Rettig, var äldst av Robert Rettigs söder, men hade Fredrik som tilltalsnamn. Han gifte sig dessutom. Därför är det osäkert på vem bilden förställer.
Stora skjutbanan den 29 augusti Några bilder från skjutmomentet Bild 1 Armétekniker Tommy Jansson eldberedd. Bild 2 Efter löpningen syntes tavlorna var både små, långt borta och rörliga! Förmodligen Anders Cedergren till höger. Bild 3 Vapnen osäkrade, klara för eldgivning.
Fjällbranter passeras med vandringsstavarna fastspända på ryggsäckarna. Egentillverkad vandringsstav var obligatorisk för varje soldat då den även hade funktion som tältpinne för de tältdelar som sammanfogades till ett minitält för två soldater (Två vandrings-stavar/tält).
25 maj 1907 i Brevik: Gerda Johansson, Hjärtum 1893-10-15, och Ernst Johansson, Hjärtum 1895-10-12, med var sin häst och åkervält. I bakgrunden syns ladugården och källarbyggnaden på Torpet (Arnstorp).
Olof Jonssons text: Beda och Alice, 1923 Beda Johansson (född Andersson) Stora Mellby 1894-05-16 och Alice Johansson Väne-Ryr 1902-05-25. Beda var gift med Alice äldre bror Ivar Johansson från Brevik.
Olof Jonssons text: Ester Olsson, Parken 1923 Enligt församlingsboken så bodde familjen Karl Johan Hilmer Olsson (smed) på Parken 1921 han hade två dörrar Aina Helena och Ester Sofia. Ester var född i Forshälla 1907-09-18.
Olof Jonssons text: Helga Hansson, Åkerskog med två kamrater från Göteborg, 9 aug. 1909. - Helga Rebecka Hansson g. Antonsson, i mitten, Helga var dotter till Petter o Augusta Hansson, Fiskartorpet, Öresjö (ALÖ)
Sara Högberg (född Johansson), Åsaka 1870-11-02, med sonen Ture, Göteborg Kristina församling 1907-04-26, Karl Högberg, Väne Ryr 1874-05-08, sonen Sigurd Högberg, Göteborg, Kristina församling 1902-04-28. (Sonen Ingvar, Väne Ryr 1913-02-26 var inte född när fotot togs)
Sophie Ahlbom började sin verksamhet på Malmtorgsgatan 5, troligtvis i slutet av 1863. Tre år senare återgick hon till sitt gamla yrke som gravör. Hon var bland de första kvinnorna i fotobranschen.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.