Motsolsljuset eller kvällskymningen har gett oss detta mörka men märkvärdiga ögonblick från Bergs slussar. Mot Karl Johans-slussens högst belägna bassäng stävar passagerarångfartyget Primus. Hon var byggd vid Motala Verkstad 1876 för traden Stockholm-Jönköping med Motala som hemmahamn.
Från 299 kr
Stångån tillika Kinda kanal vid sträckan mellan Sturefors sluss och Vists gamla prästgård.
Passagerarfartyget Nya Kinda har gått in i Hovetorps sluss på sin färd söderut på Kinda kanal.
Personalen vid Borggårds bruk 1905. Vid tiden hade brukets omställning från stångjärnstillverkning mot redskap och järnartiklar pågått en tid. Grepar, tjugor, spadar och skyfflar var som synes viktig del i produktionen, men tiden pekade mot mindre artiklar som krokar, söljor och skruvar med mera. I mannen med högst position i bilden, såväl som i realiteten, iklädd något ljusare kostym ser vi brukets delägare Adolf Trägårdh.
Ett av tiden påverkat fotografi som ändå ger en enastående vy över Högabacken söder om Rimforsa. Året är 1902 och närmast betraktaren ses Sjöstugan, som även burit namnen Strandhem och Mejeriet. Vid tiden för bilden bodde här stenarbetaren Axel Wilhelm Johansson och hustrun tillika mejerskan Anna Olivia Hag. Sannolikt ser vi dem på bilden i kretsen av grannar. I bakgrunden ligger det vitrappade Tävelstad missionshus.
Enligt påskrift familjen Brobecks segelbåt. Här förtöjd i Nykvarn norr om Linköpings stad.
Vy över Sandvik med utblick över sjön Roxen. Till höger skymtar bebyggelsen på Sandviks gård.
Motiv från Sandvik 1898. Vid Sandviks brygga har ett segelfartyg lagt till och lossar sin last. Vid tiden för bilden och ett á två decennium framåt blev det populärt bland välbeställda linköpingsbor att uppföra sommarvillor för sina familjer i området. Roxenbaden kom till med ökat behov av dylika godstransporter bilden visar.
Lantlig fridfullhet i Roxenbaden 1902. Bostadshuset i bakgrunden tillhörde vid tiden lantbruket Lilla Sandvik.
Sällskap på och invid verandan till Sandvik i Roxenbaden. Täta ägobyten av gården gör det vanskligt att identifiera personer, men fram till sommaren år 1900 var lasarettsläkaren i Linköping Wilhelm Hallin i besittning av gården och möjligtvis är han mannen iförd keps till höger, tillsammans med några medlemmar ur linköpingssocieteten. Bland personerna har de tre på trappan sittande kvinnorna identifierats som; fru Ada Forselius, änkefru Emma Augusta Olsson följd av hennes dotter Signe. I övre raden har följande personer identifierats som; doktor Gustaf Ålund, rådman Olof Mattsson, fröken Karin Hyltén-Cavallius, änkefru Ulrika Forselius, rådman Carl August Holmer och bankdirektör Erik Gustaf Sundeqvist.
Sällskap framför egendomen Sandviks huvudbyggnad där barnen gjort sig redo för vinterlek. Bland personerna märks järnhandlare Mauritz Hydén med sannolikt några av sina barn. Övrigas identiteter har inte kunnat styrkas. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Utsikt från Gökuddsberget vid Stjärnorpsviken och Snavudden. I fonden sjön Roxen.
Isjakt på sjö Roxen vid Sandvik. Bland deltagarna är mannen till höger identifierad som grosshandlare John Brobeck. Gossen är sannolikt någon av dennes äldsta söner.
Vy mot Finspångs slott i dis. I förgrunden den smäckra järnvägsbron över Skutbosjön som tillkom i samband med järnvägsbygget mellan Finspång och Pålsboda under 1870-talet. Konstruktör för järnvägslinjen inklusive bron var mångsysslaren Claes Adelsköld. I broräcket återkommer beställarens initialer i relief, brukspatron Carl Ekman.
Parti av strandvägen mellan Stackstorp och Häradsskälet utmed Norrsjöns norra sida.
Skörden bärgas på Högåsa sommaren 1902. Bilden visar tydligt hur personalintensivt jordbruket ännu var före mekaniseringen under det nya seklets gång. Vad som inte syns är den förändring i arbetets organisation som gården likt många andra tillgodogjort sig under 1800-talets andra hälft. Högåsa ingick i säteriet Ljungs ägodomän och som en rationalisering av lantbruket hade man under nämnda period avvecklat gårdens torpare till fördel för statare, som utan egen jord att bruka nu var lantarbetare.
Motiv från Hjulsbro med utblick mot området för nuvarande badplats, Hjulsbrobadet. Badhuset som skymtar invid stranden tillhörde vid tiden socknens prästgård Hageby. I fonden ses Landeryds kyrka.
Östra centralbanan byggdes under åren 1898-1902 och genom sin dryga fem kilometer långa sträcka genom Landeryds socken mötte konsortiet ett hinder vid Stångån i höjd med Slattefors. Som lösning krävdes en 30 meter lång järnvägsbro med sju meters segelhöjd. Vid tiden för bilden var bron precis färdigställd, om än med undantag av nödvändiga stenarbeten.
Interiör från Kvarns herrgård. Året är 1906 och godset hade då nyligen förvärvats av häradshövding Pehr Orre. På väggen i blickfånget hänger ett porträtt av brukspatron Johan Victorin, som från år 1705 inledde 200 år av släktens ägande av godset. En manifestation av detta ses på spisen i form av ett ordstäv i latin.
Motiv som tidigare gäckat oss. Vaga uppgift fanns om Olivehult och godsägare Nyström men inte begripliga nog för att med säkerhet placera platsen. Med hjälp av lokalhistoriskt orienterade har vi hamnat på Kristbergs rusthålls ägor, vars ägofigur ännu når sjön Boren. Gården ingick i det godsinnehav som den välkända byggmästaren Abraham Nyström och vidare hans söner byggt upp. Som rorsman i bilden sitter rimligtvis barnbarnet Georg Nyström, som vid tiden för bilden arrenderade rusthållet. Med sig i båten har han med motsvarande rimlighet sin hustru Tyra, född Ekstam. Den äldre kvinnan på bänken i bakgrunden svarar mot Georgs moster, den på gården inneboende Vilhelmine Möller.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.