Vy mot den vid tiden nyligen invigda folkskolan, sedermera Linnéskolan, i Linköping.
Från 299 kr
Det parodiska ordenssällskapet SHT, med rötter i Uppsalas studentliv, instiftades ursprungligen 1844 men gavs sitt rådande namn först kring årsskiftet 1851/52. En av stiftarna var göteborgaren Carl Magnus Appelberg, som från år 1860 var knuten till Östergötland i egenskap av provinsialläkare i Kisa och vidare bataljonsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. År 1880 grundade han för Linköping en filialloge till SHT som gavs namnet Jojachim, vars medlemmar vi ser på bilden vid en sammankomst omkring förra sekelskiftet. Trots tydliga särmärken har platsen för samlingen inte lokaliserats.
Torggatan i Linköping. Vy österut. I fonden Jonn O Nilsons palats i kvarteret Elektriciteten.
År 1805 inköpte det då nybildade assemblé- och spektakelbolaget tomten i hörnet av Sankt Larsgatan-Ågatan i Linköping. Redan året därpå stod bolagets hus färdigt, som under ungefär ett århundrade kom att bli centrum för stadens nöjesliv. Så kallade assembléer skulle i regel hållas en gång i veckan med umgänge, musikunderhållning och dans, likväl som delar av byggnaden kunde abonneras för privata tillställningar. Ett större rum i husets bottenvåning utgjorde assemblésal och var försedd med musikläktare och väggfasta bänkar. Bord och stolar kunde lånas efter behov. Vidare fanns "runda förmaket" och ett särskilt rum för biljard. Norra delen, husets högra i bild, inrymde matsal, några mindre rum för främst slutna sällskap och kök, som alla hyrdes av gästgivare. Byggnadens övre våning togs så gott som helt i anspråk för en teatersalong. Huset revs 1901 för att ge plats för Riksbankens imposanta bankhus i nygotik.
Vy av Hedvigs kyrka med Tyska torget i förgrunden, Norrköping 1899.
Utblick från Domkyrkoparken i Linköping mot stiftets biskopsgård. Byggnaden byggdes 1733-34 under den tid Erik Benzelius var biskop. Nu, 1902, disponerades gården av biskop Carl Wilhelm Charville med familj. Kort tid efter bilden kom byggnaden upplysningsvis att renoveras efter ritningar av Torben Grut och erhöll då bland annat dagens fönster mot gatan.
Vy över Tannefors sluss 1902. I slussen ses passagerarfartyget Nya Kinda. Fartyget seglade på kanalen mellan åren 1896 till 1912. Hon var beställd av Ångfartygsbolaget Linköping-Horn och byggd på Mälarvarvet i Stockholm. Till höger ses Linköpings vattenverk. I fonden staden.
Storgatan österut i höjd med bankdirektör Jonn O Nilsons hus, till höger. Det magnifika affärs- och bostadshuset uppfördes 1893-94 och kom att inrymma ett flertal butiker i gatuplanet, bland andra J C Krouthén med brett sortiment från damkappor till järnsängar.
Interiör från den vid tiden helt nyuppförda nya teatern i Linköping, där scendekoren var utförd av kungliga operans dekorationsmålare Torolf Jansson och visade motiv från Omberg mot sjön Tåkern, i sig ett konstverk. Man hade inte heller tummat på säkerheten. Scenen kunde i händelse av brand åtskiljas från salongen med en järnridå.
Fotografi av Vist kyrkas inre som vad känt endast finns bevarad som reproduktion. Lyckligtvis finns andra interiörer av fotografen bevarade. Oavsett ger bilden en relativt tydlig föreställning om hur kyrkan var inredd vid förra sekelskiftet, likväl som längre fram till en förödande eldsvåda lade kyrkan i ruin 1961.
Vy över Undsjön i Tjällmo.
Motiv från kvarnfallet i Tannefors en vinterdag år 1900. Till vänster reser sig Erikssons valskvarn i tre våningar. På fallets högra sida ligger närmast en byggnad med oklar funktion. Bortom gångbron ligger Hospitalskvarnen och därefter Bolagskvarnen med tegelfasad.
Parti av Stångån och tillika Kinda kanal nordost om Linköping. I fonden ses Nykvarns sluss som från öppnandet år 1867 möjliggjort för båttrafik på Göta kanal att nå stadens centrala hamn. Bild från omkring förra sekelskiftet.
Den 16 juni 1898 öppnades det nationella lantbruksmötet som för året hölls i Linköping. På den så kallade Kreatursvallen hade staden genom mycket bestyr åstadkommit ett imponerande utställningsområde. Den inte helt väl bevarade bilden visar oss några av de kreaturstallar som för tillfället uppfördes i vallens östra del mot slottsträdgården.
Den 19 januari 1903 fick Boxholm besök av landshövding Ludvig Douglas. Även om visiten sades vara av privat natur slöt samhället upp och gav länets styresman ett storslaget mottagande. Motalaposten skrev; Nästan hela samhället var illumineradt. I en ståtlig äreport, genom hvilken de åkande passerade, brunno brukets initialer B. B. i elektriskt ljus, två större båglampor samt flere smärre lågor kantade vägen fram mot disponentens bostad. Musikkåren Verdandi mötte vid äreporten och hälsade med: "Du gamla, du friska" och hurrarop höjdes.
Linköpings fasta brandkår framför stadens dåvarande brandstation i den vad tiden kallat fröken Westrings gård invid Ågatan. I grunden fast brandkår hade staden haft sedan år 1891, då sex man anställdes mot en årlig lön av 100 kronor. Man hade tidigare stött sig mot en frivillig brandkår, som en tid avlösts av en värnpliktig, och som år 1881 landat i en organisation gemensam med polisen. Efter de svåra stadsbränderna i Sundsvall och Umeå 1888 krävde brandförsäkringsbolagen att brandberedskapen ytterligare måste skärpas i landets trästäder, och i Linköping skapades den ovan ständiga brandkår. Efter Maria Sofia Westrings död 1872 hade Linköpings stad erhållit gården som donation för bildande av ett så kallat arbetshus för stadens fattiga. Stadsfullmäktige kom vidare att döma ut gården såsom varande olämplig för ändamålet, och valde istället att låta en i sammanhanget skapad fond växa för en bättre lösning. Efter reparationsarbeten på gården kom den istället att från 1892 fungera som stadens brandstation, och var i funktion tills ny och mer ändamålsenlig station stod klar 1915. Upplysningsvis lät den nämnda fondens medel vänta på sig. Först 1928 beslutades att medel skulle utlösas som del i byggkassan för uppförandet av Hjälmsäters ålderdomshem.
Falkenbergska ättens gravkor på kyrkogården till Vårdnäs kyrka. Det uppfördes 1830 efter ritningar av Carl Christoffer Gjörwell i en blandning av klassicism och nygotisk stil. Notera gravvårdarna som utan någon direkt struktur står i vildvuxen miljö.
Enligt påskrift "Parti af strömmen vid Borggårds bruk, Hällestad", vilket torde menas Hällestadsån.
Vila från slåtterarbete på Gumhem i Horn socken.
Vreta kloster kyrka. Vy från sydväst. Stenhuset i förgrunden har haft flera funktioner, exempelvis som sockenmagasin och gravkapell.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.