Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)

Från 299 kr

Takmålning i kapellet i Väderskär. "Låfwer honom I hans dråpeliga gärningar", ett citat från Psaltaren. Byggt 1590 och flyttat till platsen 1615. "Kapellet är ett lågt timmerhus med ett stort vapenhus med dörr i väster. Det är knuttumrat med inklädda knutar, klätt med stående panel troligen på 1700-talet. I inredningen, som är helt av trä, finns enkla rakryggade bänkar där det på flera platser finns inskurna bomärken. Altaret är ett enkelt, framtill klätt bord som även tjänar som predikstol. Väggar och tak är till största delen målade och målningarna är av två slag. En enklare typ av målning i allmogestil finns huvudsakligen i tak och gavlar. De framställer bla en Golgatascen, änglar, skepp mm och är daterade 1740. Övriga delar av kapellets innerväggar panelades förmodligen 1738 med redan förut målade brädor. Bland dessa kan bla urskiljas Kristi dop, Kristi uppståndelse mm. Numera utnyttjas kapellet till sommargudstjänster och bröllop bla. Genom länsstyrelsens beslut 1980 blev det ett byggnadsminne." (hämtat från Nationalencyklopedin.)

Från 299 kr

Denna boplats kom till 1860 då en av sönerna på Bönde västligaste part, Jakob Pettersson född 1833, bebyggde den med detta bulhus, som han troligen köpt och flyttat hit, det ser för 1700-talsmässigt ut för att vara nybyggt 1860. I senare tid har det klätts med liggande panel och fönstren har förstorats, medan dörren med överljusfönster är original. T h står ett brygghus i sten med flera funktioner. "Lådan" mitt i bild är nog ett brunnshus. Jakob var gift med Catarina Christina Andersdotter född 1831 från Hemmor. Deras enda dotter Margareta gifte in sig på granngården Liffride. Jakobs brorsdotter Maria Olofsson född 1870 köpte fastigheten 1912 (?) för pengar hon tjänat i Amerika. Hon rev alla de gamla byggnaderna och byggde nytt bostadshus 1929 och ny ladugård 1931. Enar och Ida Engström från När köpte fastigheten 1942, som Ida ännu bebor.

Från 299 kr

Masse har gått in på åkern och tagit denna bild av Anton, inte August, Hallgrens bostadshus till vänster och Arvid Södergrens till höger. Hallgrens hus är ett gammalt inpanelat bulhus, bestående av ett rum på var sida om skorstenen, en sk ofullständig parstuga. På framsidan fanns en liten farstu och bakom skorstenen ett fd obetydligt kök. För att få ett bättre kök har man gjort ett bakbygge bakom vardagsstugan, bakbygget innehöll säkert också ett brygghus längst ut på gaveln. Till höger ser vi Arvid Södergrens nya och moderna bostadshus uppfört i resvirke med liggande panel och taket täckt med papp. Huset är byggt i vinkel och har många och stora fönster. I bakgrunden skymtar Hallbjäns utskiftade gårdspart.

Från 299 kr

Här ser vi sista bostället i Lau på landsvägens högra sida om man färdas mot Garde. Det kom till 1901 när förre kronbåtsmannen Jakob Adrian Vedin "Liten" köpte tomten från Liffride. Båtsman Liten kom från Alskog, var född 1842 och gift 1868 med Anna Christina Lauvall född 1847 från Hallsarve. Deras son Hjalmar Jakobsson född 1875 tog över, gift 1899 med Hilda Elida Ulmstedt född 1880 i Rone. De fick 4 barn, varav yngsta dottern Lisa Jakobsson född 1907 blev nästa ägare. Hon gifte sig 1933 med fiskaren och sparrisodlaren Elmer Karlsson född 1909 på När. De fick två döttrar. På bilden är bostadshuset 12 år gammalt, men ladugården t h ser äldre ut. Huset är ett för tiden modernt hus i resvirke på källargrund i sten, täckt med liggande panel och spåntak, försett med köksbakbygge med brygghus (?) längst ut. Senare kläddes huset med eternitplattor. Mellan bostadshuset och ladugården står ett dass. Ladugården nybyggdes (?) 1932. Fastigheten nyttjas idag för fritidsändamål.

Från 299 kr

1907 ägdes Glans båtsmanstorp av Bjärges Melanders, vilka sålde det till Lars Jakobsson från Hallsarve. Lars Jakobssons födelsegård hade övertagits av en äldre bror och senare genom giftemål införlivats med Bjärges Arvid Olssons part och vid skiftet omkring 1905 revs denna Hallsarvepart bort. Lars Jakobsson var 57 år när han köpte Glans torp. Var han bott under tiden med sin hustru Anna Helena född Österberg från Kaupungs i Östergarn och deras 4 döttrar är okänt. Den äldsta dottern emigrerade och den andra dog ung, men de två yngsta döttrarna följde troligen med till denna boplats, vilken övertogs av yngsta dottern Elin och hennes man Sigfrid Larsson 1922. Lars Jakobsson rev omedelbart båtsmanstorpets gamla manbyggnad och uppförde 1908 detta moderna hus i resvirke med liggande panel, spåntak och veranda i snickarglädjestil. Den gamla agtäckta båtsmansladugården stod ännu kvar en tid, hur länge är inte känt. Det skymtar tre personer på bilden, men det går inte att se vilka de är.

Från 299 kr

Oskar Jakobsson var son till Bjärges-mor Stina Jakobsson född Nilsdotter, se Bild 555-560. När gården styckades vid skiftet och revs, byggde Oskar, 39 år, och hans fru Laura, 36 år född Löfgren från Hemmor, detta torpställe vid Folkedarvevägen och kallade det "Fridhem". Det var ett vanligt namn vid förra sekelskiftet, kanske inspirerat av prinsessan Eugenies sommarresidens söder om Visby med detta namn. Huset är byggt i den tidens enkla stil med liggande troligen röd panel, vita foder och gröna fönsterbågar och dörrar. Taket är klätt med papp i lodstående i vådor på ett underlag av spån. Tegelskorstenen är tjärad. Det hela ser nytt och prydligt ut. Märkligt nog är Oskars och Lauras Fridhem sedan länge borta, bara några fruktträd återstår. Oskars och Lauras två barn Sven och Helfrid flyttade till Visby och Laura flyttade dit efter Oskars död. Ingen tog över "Fridhem".

Från 299 kr

August Jakobsson född 1877 köpte 1904 en avsöndring från Husarve som han bebyggde med byggnaderna på bilden. Manbyggnaden är en s k ofullständig parstuga i resvirke med spåntak försett med ett köksbakbygge. Åtminstone mittdelen av ladugården är sannolikt en bit av en äldre bulladugård som flyttats hit och försetts med panel och foderloft, men det kan gälla delarna på gavlarna också. August var gift 1905 med Hilma Anna Catarina Karlsson född 1878, dotter till grannen Johan Karlsson, se Bild 915. De sålde stället 1916 och köpte gården Bönde där nu Gunlög Pettersson bor. Köpare var Johan och Hilma Nykvist, som sålde den i sin tur redan 1919 till Gunnar Olsson och han sålde den 1926 till Johan Härnfelt från Dalarna, gift med Laura Olofsdotter från Bönde. 1943 sålde de fastigheten till Josef Hejdenberg född 1909 från Liffride, gift 1942 med Ester Karin Olivia Johansson född 1911 från Bjärges.

Från 299 kr

Denna lilla gård kom till 1856 när smeden Gustav Ridell född 1821 och hand fru Ingrid Nilsdotter född 1803, båda från Skåne, köpte mark och bebyggde platsen. Genom en skuld Ridell hade övertogs stället 1878 av drängen Ernst Andersson född 1852 från Småland, gift 1873 med Maria Larsdotter född 1850 från Burs, Ridell smet iväg till Amerika. Ernst och Maria hade 4 barn, varav sonen Theodor Andersson född 1882 tog över. Han gifte sig 1908 med Berta Olsson född 1887 från Anderse och de fick 5 barn. Sonen Albert född 1909 ärvde stället, gift 1944 med Gerda Dahlström född 1914 från Hejdeby. Fastigheten är av styckad och ekonomibyggnaderna är rivna. Huset har bytt ägare flera gånger och är idag fritidshus. På bilden ser vi Theodor Andersson framför manbyggnaden, som byggdes av hans föräldrar Ernst och Maria 1904. Huset är byggt av resvirke med liggande panel och taket är av papp. Huset har ett köksbakbygge med vardagsingång och källare på gaveln.

Från 299 kr

Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Vid husets baksida står Hanna och Ragnar. Man ser att husets gavel är provisorisk, man har redan från början planerat för en tillbyggnad. Den märkliga lilla kvarnen (?), som är under uppbyggnad, skulle man ha velat se en närbild på!

Från 299 kr

Anteckning på fotografiets baksida: ”Gustaf vid arbetet”. Troligen är det Oscar Nordbloms bror konstnären Gustaf Nordblom (antog namnet Apelblom) som här utför en väggmålning som enligt anteckningen kalllas ”Gammal fiskarstuga”. Varken årtal eller fotograf är angivet. Dock fick han år 1900 sonen Gustaf Oskar Emil, som också förefaller ha kallats Gustaf (se bildnr VMA11538_21). Möjligen blev han också konstnär och är mannen på bilden. Målningen på bild VMA11538_24 föreställer hamnen i Nantucket, Massachusetts USA, utgångspunkt för den valfångarbåt som berättaren befinner sig på i romanen Moby Dick författad av Herman Melville. Detta förklarar sannolikt bild nr VMA11538_24: ”Första panel, Valfångare”, också en väggmålning. Gustaf d ä emigrerade till Alaska 1892, kom åter till Varberg kring år 1900, där Gustaf d y föddes, men emigrerade efter ett par år för gott.

Från 299 kr

När detta ställe kom till är oklart, men det kan ha skett så sent som 1907 efter skiftet då Annexens mark delades upp. Skomakaren Olof Olsson, född 1859 och hans hustru Helena född Pettersson 1865 båda från När, byggde detta moderna rätt stora hus med bakbygge. Stället innehade 16 hektar mark plus arrenden på 10 hektar, vilket gjorde det till en nästan bärkraftig gård. På bilden skymtar också en ladugård i trä med papptak. Manbyggnaden bestod troligen av farstu med bakomliggande kammare, sal t h och vardagsstuga t v, med kök i bakbygget. Huset vänder sin framsida mot vägen vilket blev vanligt vid 1800-talets slut. Här finns den inbjudande trappan upp till den eleganta snickarglädjeverandan, dit gästerna skulle gå, men som aldrig användes till vardags. Huset står på en hög sockel putsad i blockimitation, vilken bildar en källare, vilket var brukligt att bygga vid denna tid. Husets fasader är klädda med liggande hyvlad panel. Fönstren har foder med dekorativ utformning upptill. Husets skorstenar går ihop till en uppe på vinden och skorstenstoppen är murad i det moderna materialet silikattegel. Taket är spåntäckt, vilket är typiskt för tiden kring förra sekelskiftet.

Från 299 kr

Det här är ytterligare ett av småställena nedåt Nybro eller Lillbro som det också kallas (?). Platsen bebyggdes 1889 av Nils Johannes Nilsson Hallander, son till Nils Matsson och Greta Stina Olofsdotter på Hallsarve Karlssons part. Nils var född 1836 och blev gift 1878 med Hedda Christina Gustavsdotter född 1852 från Mattise på När. De fick inga barn och sålde därför stället 1912 till Mattias Öström född 1881 från När. Samma år som Mattias Öström köpte stället gifte han sig med Agda Jakobina Josefina Jakobsson född 1890. Hennes far Eodor Jakobsson var född 1866 vid Granatska Nybygget Ingemar Nilssons part och modern Josefina kom från Rikvide på När. Fadern drunknade innan dottern föddes. Mattias och Agda (?) fick tre barn, varav sonen Erik Öström född 1926 tog över stället 1950. Manbyggnaden på bilden kan vara byggt av Nils Hallander 1889 i den tidens stil, ett resvirkeshus med liggande panel och spåntak, senare papp. På bilden är huset 14 år gammalt och Nils Hallander sittande på trappan är själv 67 år, han byggde således huset på äldre dagar.

Från 299 kr

Denna stuga står mittemot infarten till Kauparve Petterssons part, idag är den eternitklädd och har farstu fram och baktill. Huset byggdes år 1900 på inköpt tomt av Hans Petter Karlsson född 1861 vid Nybygget. Han var gift med Hanna Lauström född 1859 från Hammarnäs på När. De fick 4 barn, varav ende sonen Fredrik Karlsson tog över stället. Han sålde det 1925 till Gunnar Olsson född 1894 från Smiss och hans fru Agda född Siltberg från Stånga. De fick 4 söner och en dotter Hedvig, men ingen tog över. Gunnar var fiskare och bodde här till sin död 1977. Hedvig var gift i Växjö (?), men flyttade efter faderns död tillbaka till barndomshemmet och bodde här till sin död 2008 (?). Hon testamenterade stället till Birgit Lundin och Rolf Ebbesson på Botvide/Snausarve. På bilden ser vi det 7 år gamla huset byggt av resvirke med liggande panel och spåntak i tidens stil för enklare byggnader. På trappan syns Hanna Lauström 48 år och någon av de tre döttrarna. Till vänster skymtar Bjärges Kerstin Olssons gårdspart.

Från 299 kr

Som synes ligger denna manbyggnad högt på Lausbackar. Det är långt till Bjärges, mellan bakbygget och skjulet skymtar Gumbalde. Varför detta ställe ligger under Bjärges är oklart. Denna boplats bebyggdes troligen 1877, då manbyggnaden på bilden uppfördes av Lars Östmans föräldrar Johan Petter Östman och Christina Maria född Lauberg, som flyttade hit från moderns släkt vid Snausarve Hanssons part. Manbyggnaden är en liten parstuga med troligen obetydligt kök bakom farstun. 1908 uppfördes bakbygget, som kom att innehålla nytt större kök samt brygghus. Detta bakbygge synes inte vara riktigt färdigt på bilden, skorstenen har ännu inte rests. Möjligen skulle bakbygget kunna vara ett gammalt bulhus, som flyttats hit för att få ovamnnämnda funktioner och då klätts in med liggande panel. Spåntaken är nya på bilden, manbyggnaden hade ursprungligen sannolikt faltak. Det här är en mager backe som det inte gick att leva på och Lars Östman försörjde sig därför som fjärdingsman, lokal polis. Personerna är inte lätta att identifiera, men Lars Östman, 58 år, står troligen längst t h. De två barnen kan vara Lars yngsta barn John, 14 år, och som kom att överta stället, och Frida, 12 år. Kvinnan kan vara Lars hustru Emma Christina född Mårtensson från Alskog, 55 år. Den långe mannen är möjligen sonen Emil, 25 år.

Från 299 kr

Jakob Alfvegren lär ha byggt detta hus redan 1885, det är mycket tidigt för den här typen av snickarglädjehus. Det syns att Jakob var byggnadssnickare och det var kanske det som gjorde att han följde med sin tid och därför var tidigt ute med ett modernt hus till sig och familjen. Ett annat årtal säger 1895, vilket verkar mera rimligt även om trädgården ser rätt uppvuxen ut. Huset har alla moderna attribut med liggande panel, spåntak, lövsågade dekorationer runt fönster och vindskivor, en öppen veranda och tom hängrännor och stuprör på framsidan. Jakob var född 1858 mitt över vägen och byggde här upp ett mindre lantbruk vid sidan av sitt byggnadssnickeri. Han var också spelman. Han gifte sig 1884 med Maria Alberina Levin född 1857 från Gerum och de fick två barn. Sonen Rudolf Alfvegren född 1890 tog över gården 1918. Han blev gift 1912 med Hulda Johanna Svensson född 1890 i Västerhejde och det var kanske de som köpte in merparten av jorden till gården. De fick två barn, varav dottern Hildegard Alfvegren född 1915 tog över 1949, gift 1940 med Charles Henry Hansson född 1914 från Robbenarve i Garde. De fick tre barn, men inget tog över gården, utan den såldes till guldsmeden Bengt Söderlund. Han sålde den avstyckade gården 1969 som fritidsfastighet till Sten Lindbom från Stockholm. På bilden ser vi en stolt Jakob Alfvegren posera utanför sitt hus!

Från 299 kr

Denna fastighet var inte lätt att hitta i o m att den inte finns under Botvide. Den ligger under Bönde! Från början var denna fastighet bara ett boställe under Mattsarve, arrenderad 1869 på 50 år. Bostället köptes in 1882 och kom vid skiftet att höra till Botvide. Jord köptes in från Bönde 1911 och ytterligare mer jord från Bönde 1932 och kom då under Bönde. Fastigheten har bytt ägare genom köp många gånger. Johan Bergström född 1849 från Backaryd i Blekinge, gift i Amerika med Anna född Laurin 1858 från Allmänningen, köpte bostället 1910 och det var de som första gången köpte till jord 1911. Bergströms sålde den lilla gården 1932. På bilden ses troligen Anna Bergström 55 år och hennes mor Catarina Maria Larsdotter Ahlström 77 år. Manbyggnaden lär vara uppförd 1895, men bostället bebyggdes redan omkring 1870. Husets stil talar för årtalet 1895, sannolikt byggd av resvirke med liggande panel och papptak i parstugeform med köksbakbygge. Längst bak skymtar en stenbyggnad i sämre skick, vilket kan vara det första huset, här kanske fungerande som brygghus. Längst bak skymtar ett dass.

Från 299 kr

En gammal manbyggnad med en nyare byggnad i vinkel och på gården en mycket hög flaggstång. Det gamla huset är förmodligen en s k långloftsstuga, vilket de två ingångarna antyder. Alltså ursprungligen en gammal högloftsstuga med en lägre ryggåsstuga i mitten och ett högre loft på ömse sida med var sin ingång. Vid godare tider har man fått råd att bygga på och lyfta upp taken till gemensam höjd och sätta in lunettfönster i loftgången som formats på ovanvåningen. Huvudentrén försågs med en veranda dekorerad med figursågade räcken, kapitäl och taklist. I många fall togs den andra ingången bort, men här behölls den och dörren med rombisk panel flankeras av pilastrar och ett kort skärmtak. Längs byggnadens takfot sitter en kraftig, lambrekängformad list. Taket täcks med enkupigt tegel och den höga stensockeln är vitkalkad och har en källaringång. Flygeln är också reslig med loftvåning men har taket täckt med stickor (pärt) och målad fasad, till skillnad från huvudbyggnaden. (Bilden beskuren pga negativets skador, ses nedtill och till vänster)

Från 299 kr

Anders Hansson 1806-1852 kom från Snausarve ursprungsgård nere mot sjön. Han fick en bit jord av sin far och bosatte sig upp vid stora vägen mot Alskog, alldeles söder om Snausarves andra part på östra sidan av vägen, se Bild 1105, 1106. Han gifte sig med Anna Greta Nilsdotter född 1809 från Lye och de fick 3 söner. Äldste sonen Hans Niklas Andersson född 1838 tog över stället. Han gifte sig 1859 med Anna Elisabet Jakobsdotter från Hägvide i Stånga och de fick 6 barn. Yngste sonen Reinhold Hansson född 1870 blev näste ägare, gift 1892 med Johanna Olsson född 1866 på När och de fick sonen Reinhold Hansson född 1892. Fadern Reinhold stack till Amerika och försvann där? Sonen Reinhold Hansson gifte sig 1929 med änkan Linda Margareta Kristina Olsson född 1891 och de fick två barn. Troligen köpte Göran Berlén fastigheten. Han byggde om ladugården till ett litet bostadshus, styckade av och sålde det. 1979 sålde han manbyggnaden med mark till Elsa och Sigvard Lundin från Snausarves andra part iom att dotter Birgit Lundin med man Rolf Ebbesson tog över gårdsparten, Bild 1092. Sigvard dog (?) och Elsa bodde kvar här till 2008, då hon flyttade till Åvallegården i Klintehamn, där hon dog 2010. Stället togs då över av Elsas och Sigvards dotterson Christer Olofsson och hans sambo Birgitta. Vid skiftet blev stället ålagt att flytta snett över vägen väster om Snausarves andra part. Där byggde man ett nytt bostadshus i resvirke med liggande panel och spåntak, det som syns på bilden. Man byggde också en liten ladugård i sten med halmtak, den syns i bakgrunden. Några småbodar uppfördes också, bl a dass, vilka skymtar t v om ladugården. 1914 flyttade man dit ett bulhus, t v på bilden, och byggde om det till brygghus och tvättstuga.

Från 299 kr

Sörberg, bostadshus grupp framför huset, häst och vagn. Sörberg gård (nuvarande Svennevads Hembygdsgård, enligt notering från år 2005). I fjädervagnen sitter från vänster: drängen Herbert, brukaren Leonard Johansson, hustrun Hanna Johansson, född Wallin, dottern Hulda Johansson och sonen Herman Johansson. Ivar Karlsson vid cykeln är eventuellt drängen som senare bodde vid Klovstena. Selma (är ev. piga, senare gift med Robert Malkomsson. Linnéa Gerhards mamma). Hannas styfvar står på trappan. Längst till höger Adel Johansson, bror till Leonard. Uppgiftslämnare Bengt Karlsson, Osebo, Pålsboda, april 2006. Sörberg var under 1700- och 1800-talet en frälsegård under Skogaholm, senare under Skyllbergs bruk och så småningom under Hasselfors AB domäner. När siste brukaren lämnade gården överläts den till Svennevads hembygdsförening. Marken ägs av Hallsbergs kommun. Notering från december 2005, Mer information om henbygdsgården: Det äldsta huset som skymtar till höger är timrat och byggt 1728. Det är kanske det äldsta huset i Svennevad socken. I det finns en förstuga, ett kök och en kammare. Det är sammanbyggt med ett loft i norr. Det yngre huset med två våningar (huset på bilden) är byggt 1820. Det har stående panel. Nere finns det ett kök rakt in och en kammare åt vardera hållet. Uppe finns det ett rum mot norr och ett vindsrum åt söder. Ute på gården finns i söder en loftbod. Den är rödmålat på tre sidor. Den norra sidan med loftgången är omålad. På taket sitter en vällingklocka. Ett dass står söder om loftboden. Det kommer från Prästgården. På gårdsplanens norra del står en smedja och ett uthus. Smedjan har tidigare funnits någonstans i Skogaholm.

Från 299 kr