"Privat 1933. Kyrkliga kapell syföreningen." "Namn på personerna: Översta raden från vänster: 1. Okänd. 2. Okänd. 3. Anna Martinsson. 4. Okänd. 5. Okänd. 6. Nanna Karlsson. 7. Okänd. 8. Okänd. 9. Anna Karlsson. 10. Rörläggare Johanssons fru. 11. Hildur Grundberg. Mellersta raden från höger: 12. Okänd. 13. Okänd. 14. Okänd. 15. Fru Strandberg. 16. Rosa Johansson. 17. Fru Sahlberg. 18. Carl Norborg. 19. Karin Norborg f. Lundström. Främre raden från vänster: 20. Okänd. 21. Okänd. 22. Okänd. 23. Ester Schewenius. 24. Greta Aldén. 25. Plats. Johansson. 26. Okänd. 27. Elin Sahlberg."
Från 299 kr
Nora kyrka i Ångermand byggdes åren 1804-1806 av den i landskapeet kände kyrkobyggaren Simon Geting från Åbord. Altaruppsatsen tillkom i samband med restaureringen 1858. Apostlaskulpturerna (Petrus och Johannes) är utförda i trä av Norasonen konstnären Hampe Svanberg 1914. Dopfuntetn i gotländsk sandsten är en av kyrkans verkliga klenoder. Berghams kapell med anor från 1700-talet torde ha byggts på begäran av de sk. gävlefiskarna, som bedrev säsongsfiske vid Berghamn och andra mellannorrländska fiskelägen. Klockestrands församlingshem invigdes 1943. Klockstapeln uppfördes 1957. Lövviks församlingshem har tidigare varit skola. Det invigdes för kyrkliga uppgifter 1940.
Gideå kyrka. Till att börja med hölls kyrkliga sammankomster i en lada i Norrgidsjö. Gideå hörde vid denna tid som kapellförsamling under Arnäs och blev senare 1811 annex samt eget pastorat 1822. Under åren 1804-1809 började en kyrka uppföras av timmer, ut- och invändigt försedd med stående brädfodring. Torn tillbyggdes åren 1812-1813, enligt uppgift i inventeringsprotokoll 1831, enligt andra källor 1823 (Bygdén). Invigningen skedde däremot inte förrän 1818. Tornet ritades av stiftsbyggmästaren Simon Geting och byggdes upp sommaren 1815 enligt sockenstämmoprotokoll. Geting bodde i prästgården 49 dagar. Till hjälp som arbetsledare och byggmästare hade han snickaren Jonas Arnström.
Missionskyrkan i Kållered med ungdomsgården. Missionsförsamlingen i Kållered bildades år 1873. Församlingen är ansluten till Svenska Missionsförbundet. De första åren hade man ingen samlingslokal, utan sammankomsterna hölls omväxlande i medlemmarnas hem. År 1884 kunde församlingen inviga sin första predikolokal. Den låg på samma plats, där den nuvarande missionskyrkan nu ligger. År 1923 kunde den missionskyrka, som du ser på bilden, invigas. Vid sidan av sin kyrkliga verksamhet har församlingen söndagsskola, junior- och ungdomsförening. Till vänster syns den nyuppförda ungdomsgården, där scouter och ungdomar samlas till sång- och studieaftnar m. m.
Född i ett prästhem stod det till buds för Theodor Könsberg att studera. Faderns kyrkoherdetjänst i Törnevalla strax öster om Linköping gjorde en plats i stadens trivialskola lämplig. Han återfinns som inskriven vid skolan redan från 8-årsåldern. Som förstfödde son vore vidare kyrkliga studier att vänta, men istället kom han att välja Ultuna lantbruksinstitut i Uppsala. Det kan förklaras med att fadern, vid sidan av sin tjänstebostad som kyrkoherde, ägde det större lantbruket Reva Frälsegård i samma församling. Efter kyrkoherdens död 1862 flyttade de kvarvarande familjemedlemmarna således till Reva där man kan förmoda att Thoedor kom att leda gårdens arbetet. Redan år 1865 bröt han emellertid upp från gården för att bli godsägare till Ylingstad i Furingstad och vidare till Låstad säteri i samma socken. Från 1868 var han gift med Selma Amalia Bredenberg. Här porträtterad 1863.
Korets sydportal kallas konfirmandporten. Här går konfirmanderna in vid konfirmationen, då de genom bekräftelse på dopet upptas i den kyrkliga gemenskapen. Portalen är från 1200-talets slut i gotisk stil och den är kyrkans rikast utsmyckade. Den är byggd av omväxlande grå, gul och röd kalksten. Portalen är avtrappad och i varje av de 4 inre vinklarna står det kolonnetter, vilande på urnformade baser med hörnblad och under dessa baser prydda med växtornamentik. Kolonnetterna bär rikt skulpterade kapitälband med stiliserad växtornamentik. På den höga tröskelstenen står portalens inre poster, som avslutas med rikt dekorerade konsoler. Dessa bär upp den s k tympanonskivan ovanför dörren. Denna skiva täcks delvis uttill av en s k mantel, vilken är prydd med växtslingor och liljeformade "droppar". Upptill skyddas portalen av en takformad vimperg. Kyrkogården har inga grusgångar, utan gräsmattan växer ända fram till väggen.
Porträtt av Gustaf R Andersson. Om initialbokstaven ska knytas till hans första eller andra mellannamn, Rudolf och Raginius, skall här inte närmare ordas om utan endast noteras då han tycks använt det för egen del. Under alla omständigheter föddes han i Linköping 1865 som son till pumpborraren Johan Andersson och dennes hustru Johanna Samuelsdotter. Uppväxten var till synes inte helt problemfri. Både fadern och en äldre bror blev under Gustafs barndom dömda för brott, misshandel respektive stöld. Fadern varnades även, för vad tiden angav, äktenskapsoenighet. Kanske påverkad av besvärligheter i barndomen, kom Gustaf att skriva in sig vid Uppsala universitet för teologiska studier. Efter studenten år 1885 påbörjade han, som inte sällan var nödtvunget för nyuteximinerade teologer, en rörlig tillvaro med kyrkliga tjänster i bland andra Risinge, Östra Eneby, Tjällmo och småländska Hult. Under året 1911 blev han erbjuden tjänsten som domkyrkokomminister i Linköping, och därefter kom hans tillvaro te sig mer stadig. Från 1902 var han gift med Elsa Törnblom, bördig från Eksjö.
Med ledning av förekommande påskrifter och avsaknad av andra kanditater tolkas detta porträtt föreställa Gustaf Wetter. Född i Växjö 1853 som son till domprost Gustaf Wilhelm Wetter och dennes hustru Augusta Carolina Wahlqvist. Efter kyrkliga studier i Uppsala finner vi honom i förstone under korta vistelser i Appuna och Västervik. Från år 1880 får han mer stadga som brukspredikant vid Gusums bruk. I april månad 1884 bröt han emellertid upp för en komministertjänst i Blackstad och året därefter lockades han till Hannäs. I Hannäs tycks han känt sig tillrätta, ty här blev han kvar till 1896. Av något skäl bröt han upp sistnämnda år för ny tillvaro i Stockholm, där blev han kvar till sin död 1909.
Pingstkyrkan i Mölndal. Sionförsamlingen i Mölndal kan räkna sin tillblivelse till början av 1920-talet. Det var från början en liten skara, som sökte sig tillsammans i de olika hemmen för gemensamma andaktstunder och uppbyggelse. Så småningom växte skaran, och år 1924 kallade man en egen predikant. År 1925 ansågs tiden vara inne att bilda en fristående församling, och så tillkom Sionförsamlingen. Lokalfrågan var svår i början, men snart fick församlingen inköpa en fastighet vid Kungsbackavägen. Den omändrades till predikolokal, och år 1927 invigdes den för sitt ändamål. Pingstvännerna, som församlingens medlemmar ofta kallas, bedriver vid sidan av sin kyrkliga verksamhet även ett omfattande arbete för den yttre missionen. Församlingen har söndagsskola, barn och ungdomsverksamhet samt utövar en betydande social hjälpverksamhet. På bilden här ser du den nybyggda Pingstkyrkan vid Baazgatan. Kyrkan, som invigdes år 1972, har ett tilltalande yttre. Där finns moderna och ändamålsenliga lokaler för hela verksamheten.
Lund
Vallkärra
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.