Montör och maskinföreståndare Kruse Johansson vid Varbergs Rundradiostation. Varbergs Radioklubb startades 1925, samma år som Sveriges nationella radiosändningar startades, och var jämte Falun de första lokala stationerna i landet. Sändningarna började i regel klockan 18-19 och pågick till 22-22:30. Varbergs rundradioverksamhet startade med en provisorisk sändare i Yngeredsfors Kraft AB:s ångreservstations lokaler på Hamnvägen. Därefter flyttade man till Stadshuset vid torget, varifrån de första lokala programmen sändes, och därpå flyttade radioklubben in på Tullhusets vindsvåning. 1931 gavs föreningen där betydligt större utrymme. Meddela gärna oss om du vet var denna bild är tagen!
Från 299 kr
Statens Järnvägar, SJ Eltåg med lok Ds 402 i vintermiljö Vid bandelen mellan Järna och Katrineholm D 402 ASEA 1936 Littera Ds, från 1952 Dk, från 1963 Du. Hallsberg 1975. Slopad 1978. Skrotad 1979 i Vislanda. Holbonäs ligger precis vid gränsen mellan Flens- och Katrineholms kommun (tillhör Sköldinge/Katrineholm) strax efter Stenhammars skans. Holbonäs är en herrgård från 1700-talet som ligger vackert vid sjön Valdemaren Holbonäs ligger precis vid gränsen mellan Flens- och Katrineholms kommun (tillhör Sköldinge/Katrineholm) strax efter Stenhammars skans. Holbonäs är en herrgård från 1700-talet som ligger vackert vid sjön Valdemaren
Fotot taget på Sandvikens hotell. Ernst Arvid Larsson, Lasse, född 1900-08-31 i Vrenninge eller Fläckebo i Västmanland, han avled 1980-07-09. Fadern var nattvakt på GDJ, Gävle - Dala Järnväg och ansåg att enda möjligheten för den 14-årige sonen Ernst Arvid att komma in vid järnvägen var att börja som tidningspojke. Här syns han i uniform och Pressbyrås väskan med troligen Dagens Nyheter i handen, Han hade mössa med nr 556 och snökängor på sig. Man lär ha sagt till pojke- kom in ska Du bli bjuden på något sedan togs kortet på verandan.
3.- och 4. kompaniernas kasern 1925 I hitre delen av kasern bodde 3. kompaniet i sex logement. Nedre våningen fyra logement och på övre våningen två. Efter logementen (de med stora fönster) på ö.v. följer tre mindre fönster -- det var kompaniets stora dagrum. Fram till slutet av 1950-talet hade soldaterna små möjligheter att resa hem på helger, så dagrummen fyllde en viktig funktion. Sök på "3. komp dagrum" i Digitalt Museum så hittar du sex bilder med målningar just från denna byggnad. Hitom kasernen ser vi tegelmuren med grind 2 i "Bataljonsgatan". Byggnad: K0074-004
Första maj demonstration 2 maj 1967 Närbild på en man som står med en demonstrationsskylt och som är med i ett första-majtåg i centrala Örebro. På skylten överst sitter ett kranium med en hög hatt i stjärnbanerets färger och försett med hakkors. En lie sitter bredvid kraniet. På skylten står även texten: "Hur många barn har du mördat idag, LJB."Två andra män i står på varsin sida om mannen med skylten. Publik står i bakgrunden och tittar på. Många herrar i publiken är klädda i rockar.
Undan. Verldens. Buller. Ligger. Här. Uti. Rolighet. Stoftet. Af. En. Herdesman. Han. Var. Fordom Kyrko. Herden. I. Sunnersberg. Herr. Iohan. Klefbäck. Född. D. 9 Oct. 1721. Död. D. 23 Apr. 1784. Trött. Men. Glad. Älskad. I. Tiden. Saknad. Efter. Döden. Med. En. Kär. Maka. Fru. Hedvig. Eleonora. Biörk. Född. D. 20 Nov. 1734. Död. D. Hade. Han. Sex. Barn. Men. Fyra. I. Lifvet. Elisabeth. Född D. 23. Maji. 1764. Helena. Sophia. Född. D. 8. Febr. 1770. Johannes. Född. D. 10. Febr. 1773. Carl. Gustaf. Född. D. 31. Ian. 1776. Vandringsman. Gack. Varsamt. Tänk. Tänk. Det. Första. Steg. Du. Tager. Är. Ett. Närmare. Din. Graf. PEHR BERGLAND reste stenen.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggnings femte ugn. Det mesta av ugnen är borttransporterat 2004, men man kan fortfarande se roterugnen. Denna ugn var den största av Lövstas fem ugnar och den togs i drift 1965. Ugnens kapacitet var 15 ton i timmen.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: En av två skopor från sopförbränningsanläggningens bunker. Med dessa skopor lyfte man sopor från bunkern till någon av de fem ugnarnas intag. Skopan består av sex skovlar och väger 5500 kg, den är c:a 3 meter hög och c:a 2,5 meter i diameter i slutet tillstånd. Den monterades på plats.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor. Mitt i bild en av två manöverhytter för kranförare till skoporna. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Vy från Lövsta sopförbränningsanläggning mot Mälaren. Vid fototillfället rymde området en omfattande verksamhet kring isärmontering, destruktion och återvinning av kylskåp. Bakom en uppställningsplats för kylskåp syns en grön trailer som användes för att tillvarata freon från kylskåpen och förvandla övriga delar till flis.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Del av tillbyggnad till Lövsta sopförbränningsanläggning. Tillbyggnaden byggdes vid mitten av 1960 talet och rymde en femte ugn som togs i drift 1965. I bakgrunden syns taket till den gamla sopförbränningsanläggningen från 1907, samt bakom den även den gamla vagnsverkstaden som innan var destruktionsanläggning för slaktavfall och kadaver.
Porträtt av Gustaf Lindström, underlöjtnant vid Västerbottens regemente I 20. Se även bild AMA.0000845 och AMA.0007816. Text på baksidan: "Pater! På samma gång jag sänder Dig mitt ringa konterfej anhåller jag att såsom tecken på Din faderliga ynnest få förr eller senare mottaga Ditt konterfej. Som Du väl vet försökte jag att gå i fädrens fotspår och mitt sista spår såsom elev vid Krigsskolan bär rummet 11 på turlistan. Och slutligen önskar Dig god fortsättning på 98an af Din babian. Gustaf Lindström, f.d. 284."
Orkestern "Eight Swingers" spelar bakom en artist i steppskor som står på ett eget runt podium med texten "Noblesse". Artisten har sminkat sig stereotypt på ett sätt som på den tiden ansågs efterlikna en svart man. Detta förekom i varietéliknande underhållning. Eight Swingers bildades av Ynge Persson, som spelade saxofon, klarinett och fiol (även i Moon Band). Vid trummorna sitter Erik "Izze" Nilsson (som även hade Izzes orkester) och Erik Kvartse står vid kontrabasen. Övriga musiker kan vara: Gösta Kristoffersson, trombon; Gösta Bäckman, trumpet; Helge Kristensson, altsax; Arne Berglund, piano. Orkestern upplöstes 1939. Meddela oss gärna om du vet vilka musikerna på bilden är!
"Rösagården", Onsala. Fotografiet visar en lantgård uppe på ett krön med stengärdsgårdar i grässlänten. Till höger ligger ekonomibyggnaderna och förmodligen är det bostadshuset till vänster om dem. Utseendet på det stämmer dock inte med det långsträckta boningshuset från 1921 på Rösans gård. Kan det vara Rösan 5, kallat Prästäng? Dit flyttades nämligen det äldsta boningshuset från Rösansgården 1865, bebott av skeppare Jöns Christensson. Rösan 7 avstyckades och fick nytt boningshus 1945, vilket var tre år efter att bilden togs. Meddela oss gärna om du kan bekräfta vilken gård bilden visar.
Dagny Nygård säljer lotter på Domus vid Frölundagatan i Mölndals centrum, år 1983. "MP frågar: Kommer du att lägga ner lika mycket pengar i år som förra året på julklappar? Dagny Nygård: Nej, för jag har nästan bara min hund och min katt att ge till så det blir inte så mycket. Lite ger jag också till Sjömansgården därför att jag har en son på sjön. Sjömansgården samlar in pengar och gåvor från allmänheten och skickar detta till sjömanskyrkor över hela världen. Kyrkorna i sin tur ger dessa gåvor till de svenska båtar som kommer i hamn runt jul."
Missionskyrkan i Kållered med ungdomsgården. Missionsförsamlingen i Kållered bildades år 1873. Församlingen är ansluten till Svenska Missionsförbundet. De första åren hade man ingen samlingslokal, utan sammankomsterna hölls omväxlande i medlemmarnas hem. År 1884 kunde församlingen inviga sin första predikolokal. Den låg på samma plats, där den nuvarande missionskyrkan nu ligger. År 1923 kunde den missionskyrka, som du ser på bilden, invigas. Vid sidan av sin kyrkliga verksamhet har församlingen söndagsskola, junior- och ungdomsförening. Till vänster syns den nyuppförda ungdomsgården, där scouter och ungdomar samlas till sång- och studieaftnar m. m.
L.M. Ericssons industrianläggningar i Mölndal. Telefonaktiebolaget L.M. Ericsson har mycket stora fabriksbyggnader i Lackarebäcks industriområde i Mölndal, som du kan se här på bilden. L.M. Ericsson är ett mycket stort företag och är verksamt i 120 länder ute i världen. Bolaget har 31 egna fabriker och 35.000 anställda utomlands. I Sverige har L.M. Ericsson fabriker på 27 platser och över 30.000 anställda. Tillverkningen utgöres främst av telefoner, kablar och hela telefonanläggningar, signalanordningar för trafiken, kommunikationsradio samt detaljer för datamaskiner. Bolagets grundläggare hette Lars Magnus Ericsson, varför bolaget kallas L.M. Ericsson. Efter studier i Tyskland och Schweiz uppsatte han år 1876 en mindre instrumentverkstad i Stockholm, där han 1877 började tillverka telefonapparater.
Att se världen den fotograferande människan Tekniken har alltid styrt vad och hur vi kan fotografera. Med museets samlingar som utgångspunkt gör vi i denna utställning nedslag i fotografins utveckling i Sverige från 1840-talet och in i modern tid. Utställningen visades 25 oktober 2017 19 augusti 2018 I utställningen Att se världen den fotograferande människan, visar vi ett urval ur våra samlingar. Allt ifrån kameror och övrig utrustning till bilder från olika tider. Du kan fotografera dig själv i en fotoateljé av modell 1890 eller se in i den mänskliga kroppen med hjälp av röntgen. Du kan också lära dig mer om de verktyg som fotografen Lennart Nilsson använde för att utforska den mikroskopiska världen. För 175 år sedan spreds fotografin över världen och var då en dyr och svår teknik med få användare. Fotokonsten blev stegvis mer tillgänglig för att idag vara någonting som de flesta av oss ägnar oss åt dagligen. I samband med att utställningen öppnade släpptes även boken Att se världen svensk fotografi under 175 år
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.