En grupp personer i ett badhus Några av personerna tittar på flythjälpmedel, två av dessa är iklädda uniform. Även en rulstolsburen person och en sjuksyster står på basängkanten. Bilden publicerades i Bohuslänningen som illustration till ett reportage med rubriken "Badhuset Vanföra Bad" publicerad 20/11 -58.
Från 299 kr
På kuvertet står följande information sammanställd vid museets första genomgång av materialet: Huvudallén och badhusen. [Tinaki var under sen 1800-tal, tidigt 1900-tal känt för sina lerbad.]
"Varbergs hamn från fästningsvallen 1922", "nedre trädgården" samt "vallgraven" har antecknats på detta fotografi med vy över badhusen, tullhuset och hamnen.
Badhusen och hamnen sett uppe från fästningen, vars uppfart man ser nedtill. Kring varmbadhuset sitter folk på bänkarna och till höger ses kallbadhuset. Bilden tagen efter 1915.
påsiktsbild, bilder, fotografi
Vy från Lyckebovägen mot Labackavägen som löper österut, under E6/E20, mot Kållereds centrum. Labackavägen korsar Ekenleden, som har de enda ljussignalerna på hela leden. Det röda radhuset till vänster ligger på Lyckebovägen 4. I den blå byggnaden till höger låg tidigare ElGiganten (Ekenleden 4-10). I fonden ser man Brattåsberget.
Bussen står utanför Hjälpbyrån som var inrymd i det f.d. badhuset intill Gillbergska huset på Fyristorg i Uppsala. Pojkarna ska till ett arbetsläger i Norrskedika i Börstil 1933. Samma former och villkor som tidigare komma emellertid att tillämpas, och programmet blir precis detsamma såväl beträffande förläggning, kroppsarbete och teori som i fråga om sport och nöjen. Norrskedikalägret sysselsatte ett 50-tal arbetslösa unga män från Uppsala, Älvkarleby och Österåker som fick fullborda reparationerna av stora byggnaden och trädgårdsanläggningen.
Vykort, "Varbergs Hafsbad". Vy över viken vid Barnens badstrand, söder om badhusen; kallbadhuset till vänster och varmbadhuset till höger. Varmbadhuset har ännu inte fått sin tillbyggdad med veranda åt söder. Några påklädda barn vadar i vattnet.
Enligt fotografens noteringar: "Badhusen och Bryggan." Plats: Lyckorna Datum: 25 Juli 1896 Tid: Kl 5 e.m. Ljus: Solsken Bländare: No 2 Objektiv: Svenska Express Exponering: Hastighet No: 2 1/2 Framkallning: Hydroechinon, Eikonogen
Enligt Bengt Lundins noteringar: "Lyckorna. Kyrkan. Badhusen. Agnesberg. Strandstugan tillbyggd (20-talet). L Havsviks bottenplan ombyggd till bostad. Trappan f L Havsvik vit ledstång. Plattan till badhytten på bryggan uppförd".
"Parti af nedre fästningen". Bilden ingår i en paketerad serie med fotografens bilder. Vy från mellersta valvet ned mot första. T v fängelsedirektörens bostad, (senare påbyggt med en andra våning), därefter längan som bl a varit infanterikasern, lasarett, kronohäkte samt bostad för fängelsets vaktpersonal. Sista byggnaden på vänsterhand det s k kronobageriet och sedermera Oscar II:s stiftelse för värkbrutna underofficerare (1889). T h längs med backen längan som ursprungligen var verkstad för artilleriet och senare s k befälsbyggnad. Fotot antagligen från åren 1881-1884 eftersom det nya badhuset ännu inte är uppfört.
Genom 1800-talet diskuterades till och från lämpligheten av bad i Stångåns lopp genom Linköping. Redan år 1808 förbjöd stadens borgmästare allt bad utom i särskilda inhägnader. Sådana uppfördes lite varstans och ett av de mer påkostade var sannolikt det som initierades av stadsläkare Åhman, där man vid sidan av åns vatten erbjöds bastu och ångbad med flera bekvämligheter. Vid 1880-talet anlades bildens stora kallbadhus för herrar med två bassänger, en för välbeställt folk och en för fattigt. I anslutning uppfördes även det mindre badhuset för damer. De låg tills de revs ungefär vid Drottningsbrons fäste på Tanneforssidan. Här dokumenterade några år in på 1900-talet, sannolikt av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Nora, bostadshus. Hörnet av Rådmansgatan/Storgatan. Huset var restaurang 47:an. Samma ingång hade nedre våningens ölstuga. I andra änden på detta hus fanns Systembolagets försäljning i Nora. Där brann denna lokal en natt på 1960-talet. Lilla huset med två skorstenarna är "Åkar-Axels hus i korsningen Rådmansgatan / Borgmästargatan. Åkar-Axels hus finns ännu bevarat (år 2016). Strax hitom Åkar-Axels hus byggdes sedermera badhuset som ännu finns kvar ( år 2016), men inte som badhus. Observera brandlarmsskåpet där man skulle trycka in ett glas för att larma brandkåren.
Exteriörbild av Alebo Pensionat i Södra Unnaryd. Byggnadens centrala del har en bred indragen balkong i två våningar där en klätterväxt slingrar sig. Till höger i bild står en blommande syrenbuske. Avsett för vykort. I Alebo finns det en källa vars vatten med hög järnhalt har ansetts vara hälsobringande och äga läkande egenskaper. Källan började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. Vattnet blev särskilt känt för sin kraftiga verkan mot anemi ("blodbrist") och reumatism. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, inrymd i ett smalt åttakantigt brunnshus. I badhuset fanns fyra rum med badkar, två duschrum och ångbad. Det fanns ett annat rum för massage samt ett litet rum för uppvärmning av vattnet. Av badboken från 1889 och 1890 framgår att här erbjöds karbad, gyttjebad, tallbad, ångskåp, saltbad och dusch och från 1892 erbjöds även ett mineralbad. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Mellan åren 1896 och 1899 kulminerade aktiviteten här på Alebo hälsobrunn och badanstalt. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
"Lelle-Johan" med familj på Slottsgatan 13, Lotsen 3 i Varberg. Johan Andersson sitter längst till höger med hustrun Dorothea, "Thea". Deras son Fredrik Andersson, typograf på Norsteds i Stockholm, är på besök omkring 1913 med sina två söner Åke (f. 1908-03-09) till höger och Erik (f. 1905-11-06) till vänster. Hustrun Gerda tar bilden. När Johan och Thea gifte sig 1878 noterades han som bärare, fd sjöman, och husägare i kvarter IV, men 1884 stod Johan som ägare till fastigheten på Platsarna. Han var fiskare men om somrarna körde han även badgäster till Getterön. Thea var från Polen och arbetade som baderska i badhuset. Johan försvann till sjöss utan att bli återfunnen, men Thea levde till 1923. Fastigheten kallades sedan "Thea-Eriks" och "Tamms", efter ägaren P G Tamm 1919-1924.
Utsikt från Alebo pensionat över sjön Unnen, där några stugor ligger längs sjökanten. I förgrunden det lilla åttakantigt brunnshuset i en rundel, vars källa är anledningen till att Alebo hälsobrunn och badanstalt anlades här. Avsett för vykort. Källans med järnhaltigt vatten började användas som hälsobrunn redan i början av 1700-talet. 1889 byggdes här ett badhus och 1897 uppförde man Brunnshotellet invid källan, varifrån bilden tagits. En badläkare gav varje patient ordinationer utifrån åkomma. Brunnsdrickningen ägde rum mellan klockan sju och åtta på morgonen. Gästerna fick då sätta sig två och två på en speciellt avsedd gungbräda och dricka vattnet. Teorin var att vattnet skulle fördelas bättre i kroppen och få mer effekt om man rörde på sig samtidigt som man drack. Badhuset såldes 2021 men såväl källa som pensionat är fortfarande i bruk.
Smålands Museum och centrum sett från läroverkets tak. Växjö, 1966.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.