Vid invigningen av Apelgårdens kyrka (Svenska kyrkan) 1982. Biskop Bertil Gärtner står vid altartavlan. I folkdräkt står Margit Johansson, Torrekulla.
Från 299 kr
fotografi
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Enligt fotografens noteringar: "Hede Kyrka". Hede kyrka är byggd av trä och i korsform. Den invigdes första söndagen i advent 1887. Föregående kyrka uppfördes 1727. I gamla handlingar omnämnes en kyrka redan år 1391. Från gammal tid rymmer Hede kyrka en dopfunt av täljsten från 1100-talet. Det finns en madonnabild av ek från 1300-talet, altartavla med bild av Jesus på korset, målad av mästaren Jonas Ahlstedt från Uddevalla år 1775. Altaret och den vackra predikstolen från den gamla kyrkan plockades fram efter att i 45 år ha legat undanstuckna i en skräpbod och sattes in på nytt. Bland de gåvor som skänkts till kyrkan kan nämnas en mässingsljuskrona skänkt av lärarinnan Johanna Svensson.
Interiörbild av Rydöbruks kapell som ligger på en höjd ovanför Nissan, lite utanför samhället. Korparti med altare, altartavla av Erik Olson och predikstol med fyra evangelister tillverkad av Walter Bengtsson. Rydöbruks kapell är uppfört 1957-1958 efter att kapellet från 1922 på platsen brann ner till grunden den 10 april 1957. Endast klockstapeln från 1925 klarade sig undan elden. Exteriören byggdes upp exakt som den gamla utifrån originalritningarna av Karl Martin Westerberg. För den nya interiören fanns redan ritningar, som upprättats 1954 inför en tilltänkt renovering.
Vid invigningen den 4 september 1804 fann biskop Jacob Lindblom att den nya kyrkan i Gryt var "ljus, rymlig och prydlig samt försedd med en skön altartafla af hofmålare Hörberg och ny predikstol". Kyrkobygget fick en trög start. Redan 1793 förelåg ritningar till ny kyrka. Byggmästare Casper Seurling anmodades att ansvara för byggnadsarbetet men denne fick förhinder och tvingades lämna projektet efter en tid. Socknen lämnade då arbetet åt en byggmästare Berg från Fågelvik, men denne behövde lång tid att införskaffa borgen. Först 1798 kunde arbetet påbörjas.
Interiör från Rogberga kyrka. Den invigdes 1868-09-06 av biskop H.G.Hultman. Altartavlan är målad av professor M.E.Winge, skänkt 1869 av änkefru Augusta Ribbing.
Vykort över Målilla kyrka, som byggdes i nyklassicistisk stil 1820-1822. På den undre bilden syns långhuset med Altartavlan, målad av Einar Forseth. Motivet anspelar på Bergspredikan.
Interiör av Vårdnäs kyrka 1903. Vid fototillfället lövad för konfirmation eller annan högtidlighet. Altartavlan färdigställdes av Pehr Hörberg 1802, ett fåtal år efter kyrkans invigning.
Kyrkoherde Rosén (i mitten) med komfirmandgrupp framför altartavlan i Tvååkers kyrka, år 1939. Flickorna i ljusa klänningar och pojkarna mörka kostymer.
Ventlinge kyrka, nära Ölands sydspets, på sluttningen av västra landborgen, består av ett rektangulärt kyrkorum med kor och utbyggd sakristia i öster och torn, av samma bredd som långhuset, i väster. Vapenhuset ansluter till långhusets sydvägg; väster om detta finns en markerad portal vilken sägs vara av samma ålderdomliga slag som nordportalen i Resmo kyrka. I Ventlinge finns också två fint skulpterade stenskivor från 1200- eller 1300-talet, den ena inmurad i östra gaveln, den andra placerad på tornvinden. Dessa kan ha ingått i ett par gravmonument. Genom vapenhuset och tornet i väster når man det tunnvälvda kyrkorummet, som belyses av stora segmentbågiga fönster. Östväggen upptas av en altarpredikstol med målning av N. J. Jonsson. Det finns även en äldre altartavla troligen målad 1743 av Eckhoff. På norra långväggen en kalkmålning från 1400-talet, förställande ett skepp - möjligen är det fråga om Sankt Olofs seglats.
Predikstolen i S:t Olofs kyrka. Predikstolen i vår kyrka är utförd i barock och skänkt till kyrkan någon gång i mitten av 1600-talet. Den skänktes av befallningsmannen i Gudhems, Vilske och Valle härader, borgmästaren i Falköping Lars Andersson-Hvass, som ligger begraven i södra korsgången. Han var född 1611 och dog 1660. I den likpredikan över honom av broddetorpskyrkoherden Elavus Elavi, som hölls i kyrkan vid begravningen, står bl.a.att läsa: " Han haver guds boning kär och det rum där hans ära bor.- - - - Det haver han besynnerliga låtit se med denna stadens kyrka, som var nästan taklös när han kom hit. - - - Desslikes med en kostelig inreda , med en kostelig predikstol, altartavla, mässekläder avdelat kor och vackre inbyggde stolar som en stadskyrka väl pryda" - - - - - -
Interiör från Östergötlands museums konserveringsatelje 1964. Bilden visar far och son Bengtsson i arbete. I förgrunden Bertil Bengtsson som behandlar Madonnan med barnet från Järstad kyrka. I bakgrunden synar Jörgen Bengtsson altartavlan från Vikingstad kyrka.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.