Kvällsbild från Frimurarhotellets veranda. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Från 299 kr
Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Eklunnens ängen ? Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Bron vid Stångebro över Stångån. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Grupporträtt. Sex stycken militära flygare och två hundar framför flygplan Thulin K och Triplanet på flygfältet på Flygkompaniet på Malmen, vintertid, 1918. Från vänster: Gösta D:son Carlson, Gustaf von Segebaden, Nils Rodéhn, Paul af Uhr, flygspanare B. T. Kjelldahl, Fredrik Adilz.
Kalklinbanan Forsby - Köping. Vagn 488 passerar genom Forsby station. En vändskiva reser upp vagnen när den har tippat. Det finns en vändskiva i Forsby och en i Köping. Den i >> Forby används vintertid, därför att vagnarna ej skall fyllas med snö.
'Studier av orrspår i snö :: övre bilden: en höna har gått åt höger i bilden övre hälften (otydligt) och en tupp har satt spår av vingarna utefter fotavtrycken :: undre bilden: typisk revirgräns vintertid, tupparna har gått på respektavstånd utefter gränsen, i vänstra halvan syns spåren av en strid'
Flygplan S 7 Hawker Hart märkt nr 1302 i luften över Jämtland, vintertid. Flygbild från sidan. Text vid foto: "Lätt bombplan B 4 - Hawker Hart. HK. F 1, F 4, F 6, mm. 1936-. (Till en början kallat 'S 7'). B 4 över Jämtland."
Flygplan Saab 35 Draken, Saab 29 Tunnan, J 28 Vampire samt J 22 tillhörande F 3 Östgöta flygflottilj står framför en hangar på Malmen, vintertid. Flygplan J 28 Vampire individnummer 28001. Flygplan J 29 Tunnan individnummer 29624. Flygplanen förmodligen tillhörande Flygvapnets Malmensamlingar.
Tre fotografier av folkskolan i Bråtås, Rolfstorp tagna vintertid. Byggnadens två ingångar har "skunkar", dvs grunda farstukvistar med bänkar längs gavlarna, med nyckelhålsformade öppningar. På två av bilderna står ett gäng pojkar i skunken på gaveln. Tillhör samlingen med fotokopior från Hallands Nyheter som är från 1930-1940-talen.
"Tjolöholms Slott, Flygfoto." Slottet sett söder ifrån med den formella trädgården i förgrunden, odlingar och ekonomibyggnader omgivet av slottsparken och de skogsklädda höjderna. I det nedre vänstra hörnet syns att kupolen på James Dicksons mausoleum är intäckt; kanske den träkåpa Dicksons använde som skydd åt den vintertid.
Gamla handelsboden s.k. Källarn i Ljusne, ägdes av Handelsbolaget Ljusne med grosshandlare Wilhelm Henrik Kempe som disponent. Varorna togs oftast på kredit, framförallt vintertid då sågverket stod stilla och lönen var liten. Kreditgivningen stärkte bolagets makt över de anställda. Som regel fick man inte flytta från orten förrän eventuella skulder var betalda i handelsboden. En obetald skuld var ett hinder för att få ett nytt jobb vid något annat sågverk. Med tiden bildades ett kooperativ av handelsboden. Vårdberget till vänster.
Bogserbåten "Laila" i Tornehamn under byggen av Riksgränsbanan. Att bygga järnväg i ödemark och i synnerhet så isolerade områden som dessa norr om Kiruna krävde omfattande insatser för transport av personal, förnödenheter, materiel och material. Upp till Kiruna klarade man transporterna genom att snabbt bygga ett körbart spår från Gällivare. När rälsläggningen på hösten 1900 nått fram till Torneträsk började man att forsla huvuddelen av det behövliga godset den vägen och vidare med motorbåten Laila längs linjen eller vintertid med slädforor.
Arvid Erikssons dotter Inga eriksson som barn, som gift Inga Loarp. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
Arvid Eriksson med dottern Inga och hustrun Alida fiskar i Roxen. Bilder från Linköping tidigt 1900-tal. Arvid Augustin Eriksson fotograferade i Linköping under åren 1910-1950, han föddes i Linköping 1887-08-27. Arvid arbetade som frisör och drev sin egen frisersalong på Storgatan 13-15. Fritiden ägnade han åt segling och foto och han spelade även dragspel. Med dragspelet underhöll han ibland på fester, vintertid spelade han vid Linköpings skridskobana.
'Fjälluggla, hona, på stenblock, närbild. :: :: Text på baksidan av fotot ''Fjällugglan rätt vanlig här vintern 1926-1927. Efter många års frånvaro (i större antal). Även under 1927-1928 förekom fågeln. 192?-1928 iakttages endast ett ex på Sigilskär. Flyttningsriktningen de få gånger fågeln kunde observeras under sträcket NW-SO, SO-NW (övre Märkut? Fyr i Ålands hav). Ugglorna vintertid i vår yttre skärgård skulle alltså höra hemma i svenska lappmarken.'' :: :: Se serie med fotonr. 3151-3200. Se även fotonr. 1771-1837.'
Henrik Mattson-Bäckström med sonen Fridolf, Snårberg. Fotot från 1920-talet. Henrik var kyrkovaktmästare i Nyskoga i många år. Platsen är troligen den del av kyrkogården som inte är planterad. Bäckström bodde i Skomakarns i Snårberg. Han kunde inte cykla, utan gick 6 km till kyrkan. Vintertid gick han till kyrkan redan på lördagen och började elda, låg sedan över på en bänk och fick på så vis varmt i kyrkan till högmässan kl. 11.00.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.