Här ser vi från vänster ladans gavel och vinkeln mot tröskhuset som är halmtäckt. Sedan kommer tröskhuset som har spåntak, därefter det nya byggnaden med först portlider och sen ett dubbelt fähus allt under halmtak lagt i flera omgångar. Inne på gården står en liten bulbyggnad under faltak av okänd funktion. Gamla vägen till Alskog och Ljugarn gick förr mellan tunen på bilden och längs ladugårdsväggen.
Från 299 kr
Masse har stått nere i betåkern och tagit denna bild av partens uthus. Från vänster ser vi magasinet med fähus, sedan tröskhuset som är tillbyggt mot ladan och där står dasset. Sedan ser vi ladan med halmtak med de obligatoriska dekorativt utformade vindskivorna. Mot ladans gavel står hopar med trolar och stör till bandtunar. T h ligger en halmstack, skörden var tydligen god förra året och all halm fick inte plats inne.
I förgrunden ses en enkel anläggning för fastsättning av ryssjor. Från den ställningen över ån fästs armstakar som går ner i vattnet och håller upp fångstarmarna. I bakgrunden ses Nybro, byggd av knuttimrade kistor fyllda med sten, därpå en broläggning av plank och räcke. T v syns ladugården till Laus östligaste boplats, se Bild 271. Det är en bulladugård med halmtak. På högra gaveln skymtar ett skjul. Landskapet är välbetat och öppet.
Masse har varit förtjust i uthusen här på Bönde och tagit många bilder. Här ses ladugårdens södra halva innehållande kohus med dubbla båsrader och en hoimd med lucka närmast genomkörseln. T h står en liten ålderdomlig bulbyggnad med halmtak. Den verkar ha en dörr vid hitre gaveln och en ungefär mitt på och därefter en hoimdlucka. Hoimdluckan tyder på att merparten av byggnaden är ett fähus, troligen ett lammhus. T h står dasset med nytt spåntak, se Bild 674.
Byggnaderna på den Hallsarvepart som revs efter skiftet stod kvar ännu några år in på 1900-talet. Här ses dasset och en liten bulbyggnad med agtak, osäkert vad den innehållit. Troligen har det varit en förvaringsbod till vänster och ett lammhus till höger med hoimdlucka i mitten. Till höger om bulbyggnaden verkar det vara något enkelt skjul med halmtak inklämt mellan den och ladugården i sten. Tyvärr tog Masse aldrig någon bild på ladugården innan den revs bort.
Masse har stått på landsvägen Körkakarskväiar utanför Hallgrens bostadshus och tagit den här bilden upp mot Hallbjäns kvarn. Vi ser Hallgrens lilla bulladugård med halmtak, vilken sannolikt blev uppförd när denna boplats etabelerades omkring 1850. På baksidan står en bulbod som kan vara äldre än bulladugården. Till höger står en enkel resvirkesbod som nog är tämligen nybyggd. Namnet August måste vara fel, det skall vara Anton.
Detta ställe uppe på backarna kom till vid 1800-talets mitt. Det består av en liten manbyggnad i sten, senare utbyggd längs baksidan med kök och verkstad under spåntak. Till höger står en flygel med brygghus av ett inpanelat bulhus och en källare i sten under faltak. Bakom skymtar ladugården och ladan under halmtak. Räcktunar avgränsar tomten mot de mycket magra åkrarna i förgrunden. Men: Det tycks ha funnits en gårdpart här tidigare, Bild 999.
Masse har medvetet ställt sig så att manbyggnaden och ladugården skulle hamna bredvid varandra på bilden. Detta var möjligt just genom byggnadernas nya placeringsideal, där manbyggnaden vänder sin framsida mot vägen och ladugården står som en yttre flygel till höger därom. Man ser att manbyggnaden har fått sin inplanerade veranda uppförd, se Bild 805. Mitt på ladugårdens baksida står tröskhuset med lite gammalmodigt halmtak. Det är mera slutet än äldre tiders tröskhus, vilka hade mindre stenpelare i hörnen och öppet däremellan.
Här har Masse förevigat båda Gannorparternas imponerande ladugårdar. De är byggda i sten, även upp i gavelspetsarna och har alla halmtak. De ser uråldriga ut, men är knappast äldre än 1800-talets första hälft, kanske tom dess mitt. Ladan i mitten byggdes så sent som 1904. Man ser att ladugården på denna part innehåller två fähus och det skymtar en gödselstack längst tv som visar att det fanns djur också i ladugårdsflygeln. En otroligt lång stege står mot taket.
Tröskhuset står ännu kvar, fast det inte används till tröskning längre. Byggnaden känns mycket ålderdomlig med sina låga väggar och stora branta halmtak. Här ser man tydligt vindskivorna och deras dekorativa avslutning upptill. Uppe i toppen sitter en liten stång med kors och kula på, som man kan se här och var på höga byggnader i socknen. Frågan är om detta skall fungera som åskledare? Det borde nästan vara tvärs om?? Mot gaveln har man vedbacke.
korg, kvinna, hydda, fotografi, photograph
fotografi
Dessa små uthus ser mycket ålderdomliga ut. De verkar vara äldre än från 1870-talet och är därför förmodligen inköpta och återanvända på detta boställe. Det är troligen 4 sammanbyggda små bulbyggnader med halmtak, som delvis är brädklädda. På gavlarna är små skjul tillförda, varav det med halmtaket är säreget. Alla byggnadsdelar är nog fähus utom skjulet med faltak, vilket kan vara vedbod. Vilka djur man hållit är osäkert, särskilt med tanke på att man inte hade någon jord att tala om förrän 1911. Det kan ha varit 1-2 kor, ett par kalvar, någon gris, några lamm och lite höns. Jordlösa fick slå och beta vägkanter och dikesrenar.
Uthusen på denna lilla boplats var anspråkslösa. T v ser vi den lilla ladugården med halmtak. Gissningsvis var det en bulladugård, som panelats in och byggts på med ett foderloft. Högra delen innehöll ett fähus med plats för 1-2 kor, någon kalv, ett par grisar och lite höns. Boden med faltak kan också ha varit i bul under bräderna. Vad den haft för funktion är inte gott att veta, redskaps- och vedbod kanske. Längst t h står ett dass. Men vad är det för underlig liten bod på fötter där emellan? Masse har stått på stora vägen och tagit bilden, manbyggnaden finns utanför bilden t h. Se Bild 588.
När denna gårdspart flyttades till sin nuvarande plats här på nordvästra sidan om Andersekväiar är ännu inte känt. Det kan ha skett när parten etablerades 1732, men hur partena flyttats vid Botels är inte lätt att få grepp om. Bilden är tagen just vid nerfarten till Andersekviorna. Här ser vi ladugården, där den långa delen i sten under halmtak är tämligen nybyggd. T h står ett tröskhus under faltak från omkring 1870. Byggnaden i bulteknik t v är mycket märklig och av hög ålder.
Brukblandning gjordes i två etapper. I den övre laven blandades kalk och sand, i den nedre hälldes vattnet på och man rörde länge så det blandades väl och att bruken blev seg. Det var ganska vanligt att kvinnor deltog i brukblandningen. Hans Dahlby, 43 år, syns längst fram t h och hustrun Johanna Katarina, 45 år t v, där bakom 3 av sönerna samt en okänd person. Det här är stället alldeles nere vid Nybro norr om vägen. Manbyggningen på bilden tillhör grannfastigheten, Dahlbys hade ett litet stenhus som ännu finns kvar. Den lilla ladugården har halmtak, inte ag. Vindskivorna med "vingar" i toppen är typiska för Lau.
Vi ser Dahlbys lilla ladugård, byggd i resvirke med halmtak. Den är nog inte mer än max 15 år gammal. Till vänster var det fähus och till höger lada, egentligen diverseutrymme. Höhäcken tyder på att man höll häst. Skjulet till höger var en udda byggnad med ett platt tak täckt med halm, det kunde knappast ha varit särskilt tätt. åtminstone gaveln mot vedtravarna ser ut att ha varit en bulvägg, kanske också baksidan, medan framsidan var öppen. Den fungerade nog som vedbod eller allmänt förråd. Ordentligt med ved har man samlat på sig, delvis ovanligt fint staplad. I dörren står sannolikt Hans Dahlby 51 år.
Masse har passat på att ta en bild av en del av ladugården på den gamla gårdstomten innan den revs. Tråkigt nog hann Masse tydligen inte med att ta bilder av manbyggnaden och övriga byggnader innan de försvann. Ladugården är en traditionellt utformad stenladugård med halmtak från 1800-talets mitt. Den tycks ha innehållit två fähus och en hoimd bortom portlidret. Den hitre delen måste ha innehållit en lada att döma av den märkliga tröskvandringen med skyddstak, någon liknande konstruktion är inte känd. Av ladugårdsbyggnaden att döma verkar gårdsparten ha varit rätt liten, vilket starkt kontrasterar mot hur storbyggd den blev på sin nya gårdsplats. Fick man mera jord vid skiftet?
Masse tycks ha haft bra kunskap om Lau innan han började fotografera 1902. Det märks att han valde att fota hotade byggnader och företeelser först om han kunde. Ändå försvann en del under den tid han var ute med kameran innan han hann ta någon bild. Här på Smiss har han förevigat ett liten enkel men mycket ålderdomlig byggnad, en lambgift som bara består av ett brant troligen halmtak. Så här fast mycket större såg bostadshusen ut på äldre järnåldern! Uppenbarligen användes den ännu som lambgift 1903, vilket den inte gjorde några år senare, se Bild 1050.
Lars och Charlotta lär ha byggt ladugården samtidigt med bostadshuset 1865, men de kunde knappast ha hunnit med detta på ett år, så någon av byggnaderna måste vara ett par äldre eller yngre. Ladugården är knappast enhetligt uppförd. Mittdelen i bulteknik är äldst, den har troligen rymt grishus till vänster och kohus till höger. Sedan har man byggt på laddelarna vid varje gavel. Dessutom tycks det finnas en bod på vänstra gaveln med halmtak. Längst till vänster skymtar dasset och till höger syns telefonstolpen med luftledning!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.