Aspvik. Nämnt första gången 1641 då Oxenstierna inköpte Aspvik av Kronan. Handelsman Johan Kock uppförde manbyggnad av sten och det brutna taket täcktes med kopparplåt. 1865 var gården mycket välbyggd. Ladugård och oxstall uppfört av tjocka välmurade väggar, höskullens rymd 400 lass hö, troligen det största och dyraste i skeppslaget. Disponent Helge Nordin inköpte gården 1918. Gården såldes till Gustavsberg år 1939. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Från 299 kr
(Nya) Kyrkogatan västerut från Klockaregränd. Till höger kv Måttan. Genom dessa kvarter går idag Esplanaden. Det närmsta huset som bär en skylt med texten SPISLOKAL o CAFE, är hotell Wängåfwan. Det sista huset i kvarteret är uppfört av G O Mattsson. Tomten mot torget stod ännu den 14 juli 1881 obebyggd och oinhägnad. Mitt emot syns Heijdenbergs höga smala hus. Text på vykort "NYA KYRKOGATAN I SUNDSVALL".
Ett foto från Sveasalen i gamla Folkets hus på Trädgårdsgatan, 1910 - 1920-tal. Folketshusföreningen hade uppfört byggnaden, som dock snart blev möbelaffär. Den är riven sedan 1960- eller 1970-talen. I mitten ses Erik Natanael Tengblad, till vänster Maria Johansson, sedermera gift med Erik som startade Tengblads tapetfabrik. De ingick i föreningen "Blå bandet" som var en utbrytarförening från IOGT enligt släktingar till Erik och Maria. Samlingslokal skiftade genom åren. Folkets hus fanns på Trädgårdsgatan och därefter på Norra Forsåkergatan 27.
Vommedal Östergård 2:41 och 2:90 "Olas" (till höger) år 1979. Ladugården till vänster är från tidigt 1800-tal. Avkortad. Huset till höger är byggt av Olof Bengtsson "Ola" 1800. Det är ombyggt flera gånger. Det vita huset i bakgrundens mitt är uppfört av Gustav Johansson 1922. Han och hustrun Judit var de sista som brukade gården. Judit var släkt med Olof Bengtsson. Relaterat motiv: A0739.
Vommedal Västergård 3:10 "Hemmet". Det var från början en liten gårdsdel där ladugården låg till vänster i bild. Den revs 1959. Där finns idag hyreshuset Streteredsvägen 3. Boningshuset "Sofiero" är byggt under 1890-talet. Det lär vara flyttat från Getebergsäng i Örgryte och uppfört som sommarbostad för byggmästare CB Andersson med stor familj. År 1907 var det skyddshem och 1913 ett kvinnohem drivet av Samariterhemmet i Uppsala. År 1945 Kållereds kommunalhus m.m. Rivet ca 1990. Relaterat motiv: A0662.
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Mekanisk växelförregling . Stationen öppnades 1.9.1877. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 15.9.1877. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den sk Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där
Stationen Nytt tvåvånings stationshus i tegel 1910 . Stationen togs i bruk 1860. Det ursprungliga, i en våning uppförda stationshuset i trä, ersattes 1910 med ett nytt stationshus, uppfört i tegel i två våningar. När Årstabron tagits i bruk 26 nov 1929, upphörde persontrafiken. 1910 tillkom två nya ställverk med bro, plattform och hiss. 1900 utvidgades spårsystemet kraftigt, 1931 ytterligare spår. Från järnvägens öppnande till 1930 låg här huvudverkstaden, 1930-31 flyttad till Tomteboda
Stationen öppnades 1877. Tvåvånings stationshus i tegel. Expeditionslokalerna och väntsalen utökades 1905 och därmed flyttades tjänstebostaden för stationsföreståndaren till andra våningen. Stationen öppnades 1877-09-01. Endast hållplats fram till 1881 då ett provisoriskt stationshus uppfördes. Kombinerad poststation från 1877-09-15. Nytt stationshus uppfört 1886, tillbyggt 1906 och ytterligare ombyggt 1936. Lokstall för tio lok år 1945. Strax norr om stationen står den så kallade Pella-stenen till minne av en banvakt som blev påkörd där . Landeryd hus 1
Trafikplats anlagd 1902. Nytt stationshus 1913 då blir det gamla stationshuset blev hus banvaktstuga 9A finns på västra sidan av spåren norr om det nya stationshuset.Transformatorstationen blev byggnadsminne 2007-03-22. Huset är uppfört i två och en halv våning i rött tegel med eternittak och huggen granitsockel och står med ena gaveln mot banan. I denna del inryms stationshuset, övriga delar av byggnaden innehöll transformatorutrustningen. I anslutning till stationen finns även ett bostadshus med tillhörande uthus.
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Enligt banvakt.se
Hållplats anlagd 1902 med stationsbyggnad som är en envånings i trä. Elektrifierad 1915. Stationshuset är sålt 1998. "I Stenbacken återfinns ett stationshus av så kallat Linaälvsmodell och en banvaktstuga med sina respektive uthusbyggnader. Vid stationen finns även transformatorhus, uppfört i betong på 1960-talet, som fortfarande är i bruk. Denna i sammanhanget modernare byggnad har ett teknikhistoriskt värde och visar på utvecklingen av banans kapacitet under senare delen av 1900-talet." Källa: banvakt.se
Gustavsfors i början av 1900-talet. Gustavsfors anlades vid Musjöåns inlopp i Uvån på 1740-talet. Enligt privilegiet utfärdat år 1746, skulle hammarbruket bestå av två hamrar med två härdar i vardera. En ny masugn uppfördes i mitten av 1860-talet. År 1871 blev även ett bessermanverk uppfört på platsen. Gustavsfors var under några år den mest betydande industriorten inom Uvåns område, men låg för avlägset för att kunna utveckla sig till en verklig centralpunkt för byggdens järnindustri. Bessermanblåsningarna upphörde sedan denna hantering förlagts till Hagfors. Tackjärnstillverkningen och lancashirefärskningen fortsatte till år 1908. Med detta årtal är koncentrationen inom Uvåbygdens järnbruksrörelse slutförd.
"Parti af nedre fästningen". Bilden ingår i en paketerad serie med fotografens bilder. Vy från mellersta valvet ned mot första. T v fängelsedirektörens bostad, (senare påbyggt med en andra våning), därefter längan som bl a varit infanterikasern, lasarett, kronohäkte samt bostad för fängelsets vaktpersonal. Sista byggnaden på vänsterhand det s k kronobageriet och sedermera Oscar II:s stiftelse för värkbrutna underofficerare (1889). T h längs med backen längan som ursprungligen var verkstad för artilleriet och senare s k befälsbyggnad. Fotot antagligen från åren 1881-1884 eftersom det nya badhuset ännu inte är uppfört.
Bostadshuset Stång till Stångs kvarn i Linköping tillkom i början av 1800-talet av den då nya kvarnägaren Olof Åkerréhn. I sammanhanget lät han även förbättra kvarnverksamheten och uppförde det intilliggande större stenhuset som i förstone var i funktion som kvarn men sedermera använts som magasin. I bildens vänsterkant skymtar Malte Månsons motorverkstad, uppfört 1930. Företaget hade tidigare köpt den gamla kvarnanläggningen och på den trånga tomten lyckats ge utrymme för fabriksbyggnaden. Hur man genom åren disponerade bildens bostadshus är oklart. Fotoåret 1970 annonserades som synes för servering.
Den forna handelsgården Hunnebergsgatan 22 inköptes av Linköpings stad 1956. Ett uttalat motiv var att åtminstone bevara gatuhuset, men underhållet kom likväl att eftersättas. Fotoåret 1961 visar husets dåvarande skick som ytterligare kom att försämras och vid mitten av 1970-talet nå en diskussion om rivning. Gården räddades dock genom ett privat initiativ. År 1977 köptes gården av revisorn Curt Sjödell. Köpeskillingen var en krona och under sakkunning hjälp restaurerades gårdens hus till sin forna glans och färgsättning. Gatuhuset var ursprungligen uppfört 1857 och gårdens äldre benämning "Markska gården" var hämtad från den senare ägarfamilgen Marks von Würtenberg.
Denna lilla gård kom till 1910 då Arvid Persson född 1877 från Mattsarve köpte jord av Lars Per Hallander Hallbjäns, vilken sålde bort hela denna gårdspart i smålotter. Arvid var gift 1903 med Hanna Byström född 1871 från Alskog och de bebyggde boplatsen. Detta bostadshus byggde de 1912 och byggde till det 1924. Huset är uppfört av resvirke med liggande panel och taket är täckt med spån. Det ser lite äldre ut än 4 år gammalt, men kan knappast vara det. Det är sannolikt Arvid 39 år och hans fru Hanna 45 år som sitter mot husväggen. Sonen Ragnar 12 år står nog bredvid trappan, men den som står på den är okänd.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.