Jordan Andersson i Linköpingsfotografen Maria Tesch ateljé omkring år 1885. Från 1871 i tjänst som adjunkt och sedermera lektor i modersmål och historia vid stadens läroverk. Enligt uppgift även i befattning som folkskoleinspektör. Avliden som ogift sommaren 1887 under vistelse i sin födelsebygd Blomskog i Värmland. Efter tillstånd begraven där den sista juli.
Från 299 kr
När Västmanlandsbördige Frans Ivar Bohnsack porträtterades omkring 1865 var han sedan en tid stationerad som läkare i Motala. Från 1861 som distriktläkare och från 1863 och dryga 20 år framledes som stadens stadsläkare. Vid mitten av 1880-talet även parallellt i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping. Från 1872 gift med Sofia Lovisa Lundberg.
Av 159 registrerade avlidna i Linköpings domkyrkoförsamling år 1871 diagnostiserades drygt var tredje med någon form av lungsjukdom. Magnus Gottfrid Davidssons korta liv ändades i början av november orsakat av lungsot i kombination med tarmsår. Som son till stadens skomakaremästare hade han tills dess fått studera och hade vid sin död precis erbjudits en tjänst som vice läroverksadjunkt. Här porträtterad 1869.
Falkenbergs järnvägsstation. Stationen tillkom i samband med Mellersta Hallands järnväg som invigdes 1886 och gick mellan Varberg-Halmstad. På perrongen står sex män som ser ut att vara uniformerade såsom stationspersonal. I modern tid har järnvägen dragits öster om stadens centrum och sträckan med ny station invigdes 15 juni 2008.
Det stod överraskande länge, det alltmer bedagade gatuhuset till fastigheten Platensgatan 5 i Linköping. En gång i tiden var stadens arbetsförmedling inrymd i huset. Därefter har en rad affärsidgare dragit nytta av husets relativt centrala läget och som synes även följt med i tiden. Foto 1987.
Fotoåret 1986 stod Edlunds kvarn i Mjölby under ett visst förfall och hade en tid varit rivningshotad. Ett par år före fototillfället hade dock "Föreningen för Edlundska kvarnens bevarande" bildats och lyckats genomverka en räddning. Innan decenniet var till ända skulle den då 100-åriga kvarnen stå nyrenoverad och minna om den näring som utgjort stadens historiska grundval.
Museiparken i Linköping i en tid av förändring. Ytan har börjat röjas för etableringen av bygget som ska uppföra stadens nya konserthus. Vy mot öster från en position utmed Konsistoriegatan nära korsningen av Östgötagatan. I bildens vänsterkant ses en skymt av Östergötlands museum och i fonden husraden längs Gråbrödragatan. December 1984.
Den så kallade Rotundan under uppförande i Linköping 1927. Den runda byggnaden skulle tjäna Linköpings stadsbibliotek i förening med stadens Stifts- och landsbibliotek. För ritningar stod arkitekt Erik Hahr. Intressant även att lyfta blicken och konstatera läget för utbyggnaden av stadsdelen Vasastaden vid tiden. Repro efter original.
Blott knädjupa men oerhört populära var de palskdammar som anlades lite varstans i svenska städer under 1900-talet. Spegeldammen vid Östergötlands museum i Linköping är ett tidigt anlagt exempel. Den är för övrigt ännu i funktion, även om stadens hälsomyndighet har synpunkter på lämpligheten att bada däri. Foto 1948.
Dåvarande Drottninggatans möte med Barnhemsgatan i Linköping och att gatubeläggningen var sliten i detta stillsamma gautuhörn har sin förklaring. Fotoåret 1960 hade stråket tills nyligen utgjort del i lösningen av stadens genomfartstrafik. Nu var emellertid den intilliggande Bredgatan (Drottninggatebacken) invigd och lugnet åter sänkts sig i grannskapet. I bilden exemplifieras närområdet av den så kallade Sotaregården, Barnhemsgatan 6.
Stadsdelen Hejdegårdens norra område började bebyggas vid det sena 1800-talet. Linköpings stad hade tills då bebyggelsemässigt gjort halt mot Tinnebäckens flöde men det ökade befolkningstrycket gjorde en expansion söderut nödvändig. Bildens husrader utmed Gripgatan uppfördes på det gamla jordbruksområdet Tinnerbäckslyckorna. I stadens randområden var bostadsstandarden generellt enkel men gav husrum och då främst för den egendomslösa samhällsklassen.
Huset är ett av stadens äldsta trähus, troligen byggt i slutet av 1600-talet och samtida med stadsporten Kavaljeren. Högt valmtak, omändrat till nuvarande form cirka 1860-70. Huset har ändrats under 1800-talet. Enligt stadsfullmäktigebeslut i Kalmar skall byggnaden flyttas bort från sin hittillsvarande plats. Foto: Lagergren ATA.
Ett exempel på oföränderlighet i Linköping. Domkyrkoförsamlingens expeditionsbyggnad i Linköping har en lång och komplicerad historia som här inte är platsen att närmare gå in på men ofrånkomligt att nämna är byggnadens historia som gymnasium och vidare säte för stadens frimurarloge. Här byggnadens norra fasad vid början av 1900-talet, sannolikt förevigad av fritidsfotografen Lars Fredrik Lovén.
Kvarteret Eddan i Linköping har omgestaltats upprepade gånger under en relativt kort tidsrymd. Länge stadens bussterminal och därefter en lång tid som parkeringsplats. Under vårt sekel har ytan givit utrymme för ny bostadsbebyggelse. Före dessa omdaningar var kvarteret fyllt med främst träkåkar. Dåvarande Djurgårdsgatan 5 exemplifierar väl områdets karaktär.
Tvivelsutan motiv från Linköping där stadens domkyrka och slott bildar fond. Mer oklart vad sällskapet beträffar, men efter fotografiets gåvogivare är medlemmar av familjen Sandberg ett rimligt antagande. I vilket fall som helst samlades sällskapet för fotografering i slottsparken. Tiden uppskattas till omkring 1910.
Förslummad miljö, denna från Linköping och där närmare bestämt Storgatan 18. Fotoåret 1976 var det exemplifierade ännu relativt allmänt förekommande i stadens centrala delar. Mycket hade sanerats under efterkrigstidens rekordår men det skulle alltjämt dröja in i vår tid innan ruffiga innergårdsmiljöer blev sällsynta reminiscenser av en annan tid.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.