Söderköping
Från 299 kr
Söderköping 14:1
Skällvik 222:1
Jubileumsutställningen i Göteborg 1923 Fotografier tagna för Göteborgs jubileumspublikationer Hörnet Norra Hamngatan 10 och Smedjegatan 9 (till höger i bild) i Nordstaden Radheska Huset är en av stadens äldsta byggnader och Göteborgs hamnstyrelse hade sina lokaler här under en stor del av 1900-talet
Motala gamla Folkets Hus tar plats bland stadens verkligt uppskattade karaktärsbyggnader. Uppförd som fasaden annonserar år 1907 efter ritningar av ingenjör Lars Kolmodin. Fasaden i ljust gul liggande fasspontpanel har en rik och ovanligt utformad snickeridekor i jugendstil, målad i rött. Byggherre var Föreningen Folkets Hus vid Motala Verkstad som hade bildats 1905. Här miljön 1988.
Längs vad som skulle komma att läggas ut som Kaptensgatan i Linköping 1992. Stadens trängregemente var sedan 1987 nedlagt och marken med utvalda byggnader stod nu mitt i förvandling mot ett nytt bostadsområde. Den stora byggnaden i bildens fond inrymde tidigare logement men byggdes nu om till bostäder.
Scenen känns förmodligen bekant för många. En trulig tonårsdotter som är måttligt road av faderns fotografering. Ändå ett resultat full av liv när 18-åriga Maria Lindvall porträtterades under familjens vistelse i Fjällbacka sommaren 1916. De var i övrigt hemmahörande i Kalmar där fadern Per Ivar Lindvall var lektor vid stadens läroverk.
Väninnor förevigade i Jonas Norbergs ateljé i Sundvall 1890. Till vänster fru Julia Wessberg, som för denna uppgift inte kunnat identifierats. Till höger Ellida född i Härnösand som Fehrnström och från 1892 boende i Linköping i egenskap av hustru till lektor Oscar Klockhoff, som nämnda år erhöll tjänst vid stadens läroverk.
I Östergötlands museums uppgift att dokumentera förändringar i länets fysiska miljö besökte antikvarien denna höstdag 1970 området Tornby norr om Linköping. Här planerades för stadens nya handelsområde och merparten av den befintliga bebyggelsen var beslutad att rivas. Bland dessa ladugården till Ullevi Getingegård (äv. Stora Ullevi Lillgård).
Norra delarna av området Råberga ger ännu ett oreglerat intryck med ytor som rimligtvis inte förbises av stadens planerare. Råtorpsgatan är ett exempel på stråk där tomt efter tomt lämnats utan hus. Bilden visar Råtorpsgatan 12 (Hagalund) som fotoåret 1970 var rivningsbeslutat. Fastigheten kom vidare att ge namn till Hagalundsgatan i området.
Utkantsområdet Tomteboda i Linköping var framvuxet på vardera sida om stambanans sträckning i stadens östra sida. Ytan norr om järnvägen utraderades vid 1960-talet för att ge plats för Ljungstedtska skolan. Området söder därom bestod i ytterligare tiotalet år. Här miljön vid Tomtegränd 6. Foto 1970.
Följande text från Förslag till bevarandeplan 2. På stg. 886, f.d. del av inäga 196 på s.k. Sumpalycken, uppfördes 1865 "Stadens Folkskole- Byggnad" (brf) som användes för skol- ändamål till 1925, då den uppläts " för drätselkammarens behov" (sfme). Byggnaden revs juli 1971 i samband med nybyggnaden av flerbostadshuset. På skolhustomten har även funnits ett uthus av trä, som 1898 ersattes med ett nytt (bnd).
Bokhandlare Assar Ekström inflyttade till Linköping från Lund 1882 för att ta över stadens mest välrenommerade bokhandel. Sahlströms hade varit i välmåga funktion sedan 1839 och grundaren Peter Mathias varit död sedan 1863, men namnet bar ännu värde och skulle så göra in i vår egen tid. Till en början drev Ekström bokhandeln i kompanjonskap med Robert Wilhelm Stahre. Foto 1891.
Gåsatorget i förgrunden av bilden utgör den södra och mindre delen av stadens äldsta torg. Detta redovisas på den äldsta kända kartan över Falkenberg från omkring 1650 som en öppen plats söder om S:t Laurentii kyrka, vilken i en "Eijendomss beskriffuellsse" 1668 benämns "thorffued".
Rådhustorget tillkom 1760 i samband med uppförande av ett nytt rådhus av trä på "den så kallade Tolfwers plats.... hvarest äfwen är tillfälle få ett wackert Torg". Torgplatsen utökades efter 1841 års brand ("Stadens Nya Torg"). Rådhuset byggdes år 1826, om- och tillbyggnad 1913. Byggherre var Falkenbergs stad.
Falkenbergsrevyn vid nyår är en institution i stadens nöjesliv. Man har vunnit flera priser i Revy-SM, både nummermässigt och för bäst regi. År 2006 var titeln på den nionde revyn Blåsningen. Rekord med 58 föreställningar och 23 000 besökare. När den sändes i SVT1 hade den 1,2 miljoner tittare.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.