Jernbanedirektör Leif Tveten vid överlämnandet av Norske Stadsbanor, NSB gåva till Statens Järnvägar SJ Generaldirektör Erik Upmark. En rallare i brons, en av de mera uppmärksammade jubileumsgåvorna.
Från 299 kr
Gruståg med rallare strax norr om Lyckåsgård station på Gripenbergsbanan. I bakgrunden skymtas Skärstad kyrka. Jönköping - Gripenbergs Järnväg, JGJ lok 1.
Karbotorpet, Kinneved. David Pettersson, med sitt dragspel. I ungdomen rallare, arbetade senare på Karbo torvströmosse. Han hade varit i Amerika. Dog i början på 1960-talet.
På järnvägen Kiruna -Riksgränsen. Sprängning av Riksgränsens bangård. Rallare poserar med sina verktyg. Byggen pågick under perioden 1898-1902. Allt arbete gjordes på den tiden för hand och under mycket svåra förhållanden.
Rallare med kärror och redskap i grustag vid Hedkärra. Text på baksidan: "Grustag vid Hedkärra. Gruset avsett att fraktas till järnvägsbygget mellan Dagarn och Hultebo. Bilden på rallarna torde vara tagen år 1915".
Rallar och vadare på Biologiska museet, 2014-04-28
"Vaden går". Till höger står Valter "Rallaren" Askman.
Man i arbete vid rullmaskin 5, byggnad 10 på pappersbruket Papyrus i Mölndal, hösten 1970. Mannen på bilden arbetar som rullare och sköter maskinen med hjälp av manöverbord.
Ett ögonblick inför 1948 års majkarneval i Linköping. På bilden får, enligt karnevalsprogrammet, ett par "rallare med tralla" hjälp av "pjattar" att anlägga en bit järnväg i en av läroverkets rabatter. Inom kort kommer dessa och ytterligare omkring 120 läroverksstudenter att göra staden osäker.
Deltagare i 1948 års majkarneval i Linköping laddar inför det årliga majgubbetåget. Medlemmar ur den ryktbara studentorkestern Bonnkapälle och, får vi enligt karnevalsprogrammet veta, ett par "rallare med tralla" styrker sig på trappan till läroverket. Inom kort kommer dessa och ytterligare omkring 120 studenter att göra staden osäker.
SWB 52 med rallare, fotat i Ramnäs grusgrop 1902. Från vänster: Lokförare Anders Julius Andersson "Värmlands Anders" (far till redaktör Henry Kjellvard, Signalen) född 3/4 1876, död i Västerås 20/1 1933, Lokeldare Gustaf Albert Karlsson "Glada Kalle" född 2/5 1879, död i Västerås 17/7 1957.
Jubileumsgåvor från Stora Kopparbergs AB, ungdomarna, Jungnerbolagets pendyl, SJ Förening lodjuret, NSB rallaren, SAL skeppsklockan.
Arbetståg med lokpersonal och rallare vid Semlabacken år 1901. Lokförare Johan Ferdinand Karlsson "Askersunds-Kalle" född 6/3 1863 död i Tureberg 4/10 1956, lokeldare Axel Bernhard Ljunggren född 25 november 1874. Pojkarna på fotografiet är från vänster Ivar Karlsson (Carnefeldt), Erik Gustaf Karlsson (Carnefeldt). Erik blev senare lokförare vid SWB och åtnjöt samtidigt med sin fader under 5 år pension. Loket SWB A 7 i tjänst 1875-1922.
Arbetståg med lokpersonal och rallare vid Semblabacken år 1901. Lokförare Johan Ferdinand Karlsson "Askersunds-Kalle" född 6/3 1863 död i Tureberg 4/10 1956, lokeldare Axel Bernhard Ljunggren född 25 november 1874. Pojkarna på fotografiet är från vänster Ivar Karlsson (Carnefeldt), Erik Gustaf Karlsson (Carnefeldt). Erik blev senare lokförare vid SWB och åtnjöt samtidigt med sin fader under 5 år pension. Loket SWB A 7 i tjänst 1875-1922.
Jernbanedirektör Leif Tveten och redaktör Tryggve Ström överlämnar Nordes stadsbanor NSB gåva, Rallaren till Statens Järnvägar SJ Genrealdirektör Erik Upmark.
Jonstorp "Killingsö", ägare Evald Lundgren. Rest av jordkula, där Johannes Larsson och hans hustru Lotta bodde före 1920. De kallades "Jonte och Lotta". De var troligen födda omkring 1850. Johannes var i yngre dar rallare i Norrland. Båda två dog 1929 och begravdes på samma gång. Han kom på slutet till Askebäcken i Grolanda och hon till Storegården, där de dog. Möjligen är Johannes född i jordkulan. De hade 2 kor, 1 oxe, 1 får, 1 gris och hönor. De hade tre barn som dog före dem, troligen i tuberkulos, mellan åren 1910-15. Stället har tidigare varit kringflutet av vatten. Mossen utdikades omkring 1880. Vägen gick åt Brismene.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.