Boggi SJ 5800. SJ Säkerhetstjänst. Boggi kallas den anordning som sitter under en vagn eller fordon med vanligen fyra hjul i syfte att sprida fordonets last på fler axlar och därmed minska axeltrycket, öka lastförmågan och förbättra kurvtagningen. Vagnens högsta hastigheten är 120 km i timmen.
Från 299 kr
Centralstationen, Stationshus i sten, delvis tvåvånings. Fogstruken röd tegelmur. Erhöll sedermera ökat utrymme genom uppförandet av ett särskilt ilgodshus. Arkitekt: Edelsvärd. Stationen ombyggd 1918.Stationen öppnades för trafik 15 oktober 1872.Stationen kallas "Linköping Central" från 15.5.1927 1919 tillbyggdes stationshuset mot norr och söder
Stationen hade från början tänkt kallas BYSKE, vilket också fick ge namn till typen av stationshus, 'Byske-modellen', som förutom i Myrheden uppfördes i Mo=Moliden, Själevad, Tvärålund, Ekträsk, Åsträsk, Storlångträsk, Gammalträsk, Brännberg och Hednoret. En- och enhalvvånings trähus. Stationshuset moderniserades 1944.
Hospitalsgården i Jönköping fotograferad från öster. Här syns baksidan av det stenhus som brukar kallas Johan III:s hospital och som ofta sagts vara Jönköpings äldsta byggnad. Arkivhandlingar visar dock att det uppfördes först på 1770-talet, som bostad för hospitalets syssloman eller föreståndare.
Bestorp, Gläntan. Britta Persson utanför sin stuga i Bestorp. När Doktor Axel Wersén slutade sin anställning som överläkare vid Mössebergs badanstalt och Sanatorium och öppnade praktik i Stockholm, köpte han denna stuga. Stugan kallas Gläntan och är den enda i original som finns kvar. Ursprungligen bebodd av soldaten Sköld.
Enligt senare noteringar: "Huset till vänster kallas Staben (förläggn. första världskriget). Det var Konsumbutik på 1920-talet, numera kontor/affär, "Sohlbergs Trävaru-". Närmast till höger har varit biograf, senare pappersindustri, numera rivet. Vägsträckningen är den gamla, före vägportens tillkomst. Posthuset mellan Hansson affär och järnvägshotellet är ännu inte byggt (byggår 1933)." (BJ)
Torghandel. Nanny och Göte Lundin säljer blommor på Stora torget. De har sin skåpbil med sig. Flera kvinnor har samlats vid deras torgstånd. Kvinnan som håller i krukväxten kallas för "Stallarns fru". Hon kommer från Stora Sundby och hjälper makarna Lundin ibland. En bit ifrån står två män och en kvinna och samtalar. I bakgrunden ses Stadsgården och "Åhuset" vid infarten till Västerlånggatan.
"Kristenssons på bruket". Detta torp låg nära älven norr om tegelbruket och fanns säkert in på 1920-talet. Finns upptaget på ekonomiska kartan av år 1924. 1840 hette tegelmästaren på bruket A Lindqvist född 1802. 1845 betecknas det som torp. A Lindqvist 1850 " " " " " 1855 " " " " " 1860 dito Tre minderåriga barn. 1870 Torp A Lindqvist, son Otto f. 1845 dotter Serverina f. 1843. Otto arbetade på tegelbruket. Ernst Walerius. Alma Lindqvists torp på Tegelbruksvägen.(A.S.) Bild 3 o. 4 från Falkenbergs Vandrarförenings album F 7, där torpet kallas Planterlyckan.
Parti av Linköping 1968. Vy mot nordväst från Sankt Larskyrkans torn. I bildens nedre högra del sträcker sig det för Linköpingsbor så välkända Lindsténshuset i hörnet av Klostergatan och Ågatan. I folkmun kom huset att kallas Andrea Doria och hör sedan tillkomsten vid mitten av 1950-talet till en av stadens mest originella byggnader. I bildens övre vänstra del pågår byggnadarbeten att förse domkyrkan med två tornspiror över koret.
Den storslagna fastigheten Linnégatan 23 i Linköping uppfördes något förvånande som barnhem. Inga medel hade heller sparats för husets ritningar, signerade den namnkunnige stockholmsarkitekten Axel Kumlien. För beställningen av byggnaden stod garvareänkan Vilhelmina Sundberg, som tillsammans med sin nu avlidne make -sedan tidigare- drev ett barnhem för flickor vid Barnhemsgatan. Bildens fastighet var en expansion av verksamheten och vigd för gossar. Från senare tid kallas byggnaden för Läkarsällskapets hus, efter sammanslutningens förfogande. Foto 1973.
Grävskopa och Linköpings domkyrkotorn. Det lägre huset med verandan till höger i bild hade adressen Nygatan 52. Byggnaden flyttades senare till Gamla Linköping, och kallas Sundströmska gården. Bild från hösten 1955. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Floved var ved från träd som var så pass grova, att man måste spräcka dem för att de skulle torka ordentligt. När de var torra, sågade man bitarna i två eller tre delar beroende på var man skulle elda dem. Till bakugnen och till öppna spisen använde man hellängdare. Hade man vedspis, fick man kanske klyva vedbitarna för att de skulle gå in. Änden på folvedsstapeln kallas huvud. Fie Jakob Karlsson har gjort fina staplar och huven.
En länge oidentifierad gårdsmiljö ur Linköpingsfotografen Didrik von Essen produktion har fått sitt svar i Berga gård söder om Linköping. Platsen är för en sentida betraktare fullständigt oigenkännlig. Förändringen förklaras i museimannen Anton Ridderstads ambition att omskapa gårdens ägor till ett östgötskt friluftsmuseum med museibyggnad och minnespark. Av detta blev dock inte allt realiserat på hans ägor. Släktens sommarviste på kullen lät han år 1896 utbygga till vad som kom att kallas Berga slott. Vy från norr, sannolikt kort före utbyggnaden.
Stallet från Ågatan 40. Fotot är taget den 16 juni 1953. Bara några veckor efter att bilden togs, flyttades byggnaden till Gamla Linköping. I Gamla Linköping kallas byggnaden domprost Älfs stall. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Galten Kumpen såldes på auktion för 1575 kronor på Östgötaauktionen av avelssvin. Fjorton avelsgaltar såldes till ett medelpris av 765 kronor. På bilden ser man utroparen David Gomér och grisen Kumpen. Auktionen hölls i slakthuset som idag kallas Tornet. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skioptikonbild från Institutionen för fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan. Använd av professor Helmer Bäckström som föreläsningsmaterial. Bäckström var Sveriges första professor i fotografi vid Kungliga Tekniska Högskolan i Stockholm 1948-1958. Linser med sfäriska ytor(dvs klotformad yta som buktar lika mycket överallt). Den tänkta linje, som sammanbinder medelpunkterna till linsens båda krökta ytor (linjerna mellan M1 och M2) kallas för linsens optiska axel eller huvudaxel. För mer info se: Bäckström, Helmer. Fotografisk Handbok. Natur och Kultur. Stockholm. 1942. s. 51.
Kyrkstallarna i Vissefjärda. Kyrkstallar kallas de byggnader som låg vid kyrkan och där besökare ställde in sina hästar. Tillsammans med kyrkstugor utgjorde de också en del av de byggnader i de kyrkstäder som växte upp när kyrkobesökarna kom så långt ifrån att de behövde övernatta i samband med kyrkobesök. Flera områden med kyrkstall finns bevarade, till exempel Gammelstads kyrkstad i Luleå och i Närpes i Österbotten, Finland, finns en stor samling, cirka 150 kyrkstall, bevarade. (Hämtat från Wikipedia)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.