Masse har tagit en fin överblicksbild av Husarve från stora landsvägen. Från vänster ser vi gårdens smedja i bulteknik, därefter manbyggnaden, brygghusflygeln, bulmagasinet, grishuset och sist ladugården, vars fähusdel är i sten och laddel i bulteknik, något som var ganska vanligt. På ladans gavel skymtar något bygge, som inte finns kvar idag. Längst till höger ser man lite av uthusbyggnaderna på Bönde Olssons och Hults, se Bild 695-702. Vi ser också tunarna i landskapet och att man delvis har börjat med slantunar av sågat virke längs med landsvägen.
Från 299 kr
Vy från Vartofta med Ålleberg skymtande i bakgrunden. Till vänster den ännu inte helt iordningställda nya skolbyggnaden. De andra husen som syns går under beteckningen "Sandtorp" och längst till höger kan man ana gaveln av den gamla småskolan, ett s.k. "Gjutehus". Mannen som skördar är Karl Svensson Nolgården. Vid denna sida av landsvägen (norra) fanns från infarten från Slöta räknat endast en liten röd stuga "Mariannelund", nu också då skolan. Skolan invigdes februari 1927. Lite längre fram på samma sida 50-talet meter från landsvägen fanns Karl Bergmans mejeri uppfört i början av 20-talet. Fotot är med all sannolikhet taget hösten 1926.
Hjulsjö
Anundsjö socken. Brattsjö: Jägmästare Forsbergs hygge strax norr om Åskabäcken vid landsvägen Anundsjö-Åsele. Avverkning första gången för c:a 25 år sedan, 1900 (rensning), 1916 (borttagande av tallöverståndare). Bränning i 3 omgångar, första gången 1893. Sådd första gången 1896 med markberedning under frösådden, sedermera 2 gånger före 1904. Foto: September 1916. Fotograf: W. Wångström, Ö-vik No 17 i "Frans Kempe och hans skogsvård".
Halvtunar med en undre del av sten och en övre av trä var förr ganska vanliga. Hade man viss tillgång på sten men inte mycket och detsamma med virke, så kombinerade man materialen. Stendelen kunde vara av gråsten som här, eller kalksten, eller blandat. Vågrätt liggande trolar kallade man för räckar. Bilden är tagen norr om Fie Jakob Karlssons hemåker, landsvägen skymtat t h.
Ladugården är byggd alldeles ute längs stora landsvägen, i bakgrunden syns Liffride manbyggnad och flygel. Det ser som den tillbyggda delen har en lucka på gaveln. I övrigt finns inga öppningar i väggarna så när som på den inåtgående ladporten i mitten. Fähuset måste ha haft sin tillhörande gödselhög inne på gården.
Masse har stått på andra sidan landsvägen och tagit denna miljöbild från norr. Delar av familjen står eller sitter på trappan till det rätt nya huset. I bildens mitt står det alldeles nya magasinet med fähus mm och t v den gamla ladugården med agtak och tröskhuset med faltak och bakomliggande lada.
Här ser vi gårdsparten ute från landsvägen. Infarten är densamma än idag, men det är inte några slantunar på sidorna. Manbyggnaden och den nya flygeln skymtar och är sig lika idag. Däremot är alla uthusen utbytta. I förgrunden t h syns en nyplanterad äppelodling, vilken i stor utsträckning ännu finns kvar.
Läil-a är ån som rinner från Garde väster om landsvägen nära Bönde. Stället i bakgrunden var Johan Bergströms på Masses tid och låg då under Botvide, sedan Bönde, se Bild 670-672. Masse hade nog tankar på att ta fler bilder av broar, men det blev inte något mer.
Bodins manbyggnad ses här från änget, men det är lite osäkert vilket änge det är frågan om. Stora landsvägen går bakom tunen framför huset, så med änget avsågs troligen det som blev den nya gårdstomten väster om vägen och där den nya ladugården redan byggts. Huset är från 1700-talet, vilket bl a ses på de rätt tätt sittande fönstren på gaveln. Se Bild 639.
Sörby i Stjänorp utmed landsvägen och strax före ortens välkända slottsanläggning. Den ståndsmässiga huvudbyggnaden uppfördes 1862 av gårdens dåvarande ägare, slussinspektör Uno Kraft. Gården kom emellertid tidigt i stadskomminister Claes Leonard Carlstedts ägo. Foto omkring förra sekelskiftet där unionsflaggan ger en hitre gräns vid 1905.
Gamla landsvägen mellan Motala och Askersund i höjd med Medevi brunn 1906. Lite vid sidan av själva brunnsanläggningen uppfördes brunnslasarettet 1679. I förstone för att tjäna fattiga och patienter i allra störst behov av hjälp. I dåtidens språkbruk "uslingar". Större delen av lasarettet ligger till vänster utanför bilden.
Villa Ödegård i Fivelstad uppfördes omkring 1912 av grosshandlare Elam Andersson. År 1922 tillbyggdes fastigheten för att nå en ansenlig storlek. I bottenplanet drev Elam specerihandel, vilken med sitt säljande läge invid landsvägen vidare fick efterträdare i Petrus Andersson, makarna Lundinger och Gustaf Olsson med flera.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.