Uppsala 208:1
Från 299 kr
Brunnby 348
De vindlande gatustråken invid Stora teatern i Linköping möter metodiska svårigheter vid studier och beskrivning. Utlagda förts efter teaterns färdigställan 1903 men i förstone bortglömda(!) av stadens namnberedning. År 1913 bestämdes dock namnen Teatergatan och Artistgatan. Redan innan -och långt därefter- benämndes emellertid huvudstråket Kapellgatan och backar vi än längre i tid var en förlängning av Apotekaregatan på förslag, vilket skulle inbegripa det raka vägsnittet från Kungsgatan. Bildens fastighet kan därför sägas burit tre adresser i Apotekaregatan 24, Kapellgatan 4 och rådande Teatergatan 3.
Fotografi av en minnesvård rest över stupade i 1808–1809 års Finska kriget. Monumentet utgörs av en hög, rektangulär stenobelisk placerad på sockel i en trädbevuxen miljö, sannolikt kyrkogård eller minnesplats. På stenen finns inskriptionen: ”HÄR DELA SAMMA BÄDD FIENDE OCH VÄN FRÅN RYSKA KRIGET 1809 † 1883 RESTES VÅRDEN.” Runt minnesmärket syns trästaket, bänkar samt en timrad byggnad i bakgrunden. Vården uppfördes 1883 till minne av soldater från kriget.
Fotografi av en minnesvård rest över stupade i 18081809 års Finska kriget. Monumentet utgörs av en hög, rektangulär stenobelisk placerad på sockel i en trädbevuxen miljö, sannolikt kyrkogård eller minnesplats. På stenen finns inskriptionen: HÄR DELA SAMMA BÄDD FIENDE OCH VÄN FRÅN RYSKA KRIGET 1809 1883 RESTES VÅRDEN. Runt minnesmärket syns trästaket, bänkar samt en timrad byggnad i bakgrunden. Vården uppfördes 1883 till minne av soldater från kriget.
En skolklass sitter i sina bänkar i ett klassrum, Brattåsskolan 1970- till 80-tal. Närmast till vänster ses genom fönstren att landskapet är vintervitt av snö. I bakgrunden till vänster ses ett högskåp med en jordglob placerad överst. Till höger ses "svarta tavlan". Ovanför den sitter uppsatta ark med bokstäver i bokstavsordning. På varje ark ses respektive bokstav som "stor" (versal) och "liten" (gemen) från alfabetet.
Mr Idla, 16 februari 1966 I förgrunden syns idrottsledare Ernst Idla klappa takten. Han är klädd i mörk tröja med vit krage och mörka byxor. Han har scarf i halsen. I bakgrunden dansar flera gymnaster. Vid väggarna till höger i bilden syns ribbstolar och långa bänkar. Över ribbstolarna på väggen hänger två basketkorgar. Några personer sitter på bänkarna. Längst bort i salen hänger en klocka på väggen.
Mr Idla, 16 februari 1966 I förgrunden står idrottsledare Ernst Idla. Han är klädd i mörk tröja med vit krage och mörka byxor. Han har en scarf i halsen. Bakom honom dansar en kvinnlig gymnast. I bakgrunden står två långa bänkar längs med väggen. På den ena sitter en äldre man. På den andra bänken sitter en kvinna. På golvet vid bänkarna står tre stora väskor. På väggarna finns ribbstolar. Längre upp på väggen hänger en basketkorg. På gymnastiksalens golv finns spellinjer utritade.
Elever lyssnar på musik. Det är två årskurser samtidigt i klassrummet. Eleverna sitter vid bänkar. Längst ner i vänstra hörnet sitter Ulla Björklund. Ovanför hennes huvud sitter Ove Norman med handen mot kinden. Bredvid honom sitter Frölind. Nedanför Frölind sitter Eva Lutteman, bredvid henne Sverker Rehnlund och med armbågen på bänken Eva Petri. Längst bak, i salen, sitter två flickor på en bänk. Den vänstra av dem är Britt-Lis Kempe.
Elever från ett par årskurser är samlade för att lyssna på musik. De sitter vid bänkar i ett klassrum. Flickan längst till vänster är Agneta Östman (gift Karlsson), bredvid henne, i ljus tröja, Christina Hagen. Bakom Christina sitter Anna-Greta Sjöberg. Bredvid henne, Käthe Tiborn. Ovanför Käthes huvud syns Agneta Darlsson. Bakom Käthe sitter Chatarina von Kartachew. Pojken som tittar på fotografen, och har hakan i handen, heter Ove Norman.
Stora utställningshallen på Arbogautställningen. "Hantverk Industri" står det på skylten över entrén. På mitten av byggnaden finns en scen. Stolar och bänkar är placerade framför scenen. Flaggorna är hissade. Människor strosar i området. I bakgrunden, längst till vänster, ses en skorsten och ett högt hus. Det är Tekniska Fabriken Örnen, ett dotterbolag till Arboga Margarinfabrik. Här tillverkas tvålen Elefanten. Ladorna, som ses nedanför Örnen, är Emil Melins brädgård. Tornet på Heliga Trefaldighetskyrkan reser sig ur träden.
fotografi, tavla
föremål, scener, övriga
Bilden visar en utställning av industriprodukter med tydligt militärt inslag. I bildens centrum står en soldatdocka med en uppstoppad häst som är fullt utrustat med betsel, sadel och väskor. Vid bildens vänster sida står ytterligare en hästdocka med hästvagn och foderpåse. Ovanpå finns ett skyllt med påskrift "Textilose" som tyder på det utställningen handlar om olika pappersprodukter. I förgrunden ser man rullar med pappersgarn och ett stort pappersrulle. På rullen står en anordning som demonstrerar papprets hållfasthet med en 20 kg vikt. Dessutom finns en hög med säckar och rullade mattor. Det är typiska produkter som framställdes med pappersgarn som ersättning för vegetabiliska fiber. Under första världskriget fick papperstextilindustrien en stor uppsving då Tyskland var annars helt beroende av import av textilfiber.
En Breguet 14 lastad med postsäckar längs med vänstra sidan av flygkroppen. Flygplanet är märkt i Siams flaggas färger på sidrodret och under vänster vinge. Breguet 14 var ursprungligen ett franskkonstruerat bomb- och spaningsflygplan, vilket tillverkades i ca 8 000 exemplar. Breguet 14 blev från 1920 ett standardflygplan för Siams flygvapen. Flera Breguet 14 tillverkades på licens i Siam. Försök med postflyg inleddes redan 1920. Den 23 juni lyfte tre Breguet 14 från flygfältet Don Muang utanför Bangkok. Två av flygplanen nådde Korat. Ytterligare flygningar med post skedde tom våren 1922. Den 1 juni 1922 invigdes flygpostrutten mellan Bangkok-Roi Et-Ubon-Korat. Till slutet av juni hade 118 säckar med post och tidningar fraktats flygledes. Siams Post- och Telegrafdepartement ansvarade för posten, medan flygningarna utfördes av flygvapnet.
Ett fotografi från försommaren 1875 där endast bilden består av miljön. Att det rör sig om Linköping råder inga tvivel. I bakgrunden skymtar tornet till stiftets domkyrka -ännu en tid med sitt Hårlemanska torn- och gaveln till stadens läroverk. Bostadshuset följer en äldre gatusträckning och vi hamnar i stadens gamla lasarettsområde och där sjukhusets läkarbostad. Huset står kvar in i vår tid men genomgick en omfattande ombyggnad omkring förra sekelskiftet. Efter dåvarande ägare Bengt Ruuth kallar vi huset Ruuthska villan. Backar vi åter till tiden för bildens tillkomst disponerades bildens hus av lasarettsläkaren Ludvig Åman med familj. Den unga kvinna och barnet som strosar genom trädgården torde vara makarnas äldsta och yngsta döttrar, Ellen och Emilia.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.