Hönseri. Man som håller i två ägg bredvid ägg och höns i bur. Gunnarslund Ägg AB på norra Öland.
Från 299 kr
Kapellet i Fridhem, strax norr om Ishult.
Bron över Kvarnsjöns utlopp vid vägen Tuna-Vena.
Hembygdsstugan i Kronkvistahagen under byggnad.
Gravvård och parksoffa, Södra kyrkogården, Kalmar
Fornanderska gårdens gårdshus.
Petrus Kastenman (mitten), rider remonter på Ottenby.
Gärdslösa kommungård (förut ålderdomshem) i biblioteket. Ruben Wagnsson till höger.
En avtackning av kyrkvaktmästare Gustav Svensson avgick den 1 november 1958.
Läkarbostad vid lasarettet.
Militärer på Öland.
Fiske någonstans på Öland.
Gundestrupkitteln är ett offerfynd, en silverkittel med 13 reliefplattor som en gång varit sammanfogade. Kitteln har en diameter av nära en meter och blev hittad i samband med torvtäcktsarbete i Rävmossen vid Gundestrup 1891 i norra Jylland, Danmark. Fyndet är ett av de mest storslagna importföremålen i Skandinavien från det keltiska området under förromersk-, romersk järnålder. På plattorna finns över 100 reliefbilder på olika föremål och djur- och människofigurer. Många av motiven återfinns också på hällristningar i form av bl.a vagnshjul, ormar, lurblåsare och människor i procession. Gundestrupskittelns utsmyckning liknar i mångt och mycket en rad keltiska gudar och gudinnor. Man tycker sig ha kunnat tyda bl.a. gudarna: Cernunnos; den behornade, (figuren bär hjorthorn och håller en halsring i ena handen och en orm i den andra). Dock är inte mycket är känt om Cernunnos, men han finns gestaltad på många konst- och kulturföremål, eftersom han då ofta är omgiven av djur antar man att han kan ha varit en slags djurens konung. Taranis; hjulets gud, som förknippades med föränderlighet och omväxlingar. Utöver kittelns religiösa innehåll framstår den med den tidens klädesdräkter, vapen, smycken och hela föreställningsvärlden för den förromerske eller germanske mannen och kvinnan. Kittelns motiv har även påverkats av den hellenistiska och etruskiska föreställningsvärlden, vilket kan tyda på starka band med de östra medelhavsländerna. Gundestrupkitteln kan dateras till mellan ca 300 f.Kr. - 300 e.Kr., d.v.s. till tiden för förromersk järnålder eller romersk järnålder. Idag står kitteln på det danska nationalmuseet i Köpenhamn.
Resmo gånggrift. På södra Öland finns en liten isolerad grupp av gånggrifter. Dessa är den östligaste gruppen av europeiska storstensgravar. En av gånggrifterna i Resmo är undersökt. Kammaren i denna gånggrift består av 9 stenblock och är täckt med 3 takblock. Gången genom den 14 meter stora högen utgår åt sydost, möjligen med avsikten att kunna avläsa solårets vändpunkter. Vid undersökningen påträffades skelett efter 30-40 människor. Här hittades också en yxa, pilspetsar av flinta, benföremål, bland annat nålar, samt en armskyddsplatta för bågskytte, bärnstenspärlor och keramik. Nyligen utförda spårämnesanalyser av skelettmaterialet har bidragit med betydelsefull kunskap om kosthållningen på Öland under bondestenåldern. (Hämtat från www.olanningen.com)
Utgrävning vid Skedemosse.
En pojke vid en arkeologisk undersökning.
En demonstration i samband med en arkeologisk undersökning vid Nybyåsen 1/10 1958.
Ny tillbyggnad vid lasarettet.
Arne Persson på Sjukkassan i Borgholm diskuterar med en kontorist.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.