Solna 37:1
Från 299 kr
Nedmontering av äldre timmerbyggnad vid Ågatan 39 i Linköping. Denna byggnad låg ursprungligen vid Linköpings yttre borggård och uppfördes under andra hälften av 1600-talet som Landshövdingens bostad. Huset överlevde stadsbranden 1700 och omkring 1729 hade den spelat ut sin roll som landshövdingens bostad. Smeden Henrik Ewerhardt monterade ned byggnaden och satte upp den vid sin gård vid Ågatan 39. År 1953 monterades byggnaden ned för andra gången för att flyttas till Gamla Linköping där den delvis inreddes till bankkontor och invigdes 1957.
Den märkvärdiga Ledbergsstenen på kyrkogården till ortens kyrka. Inget är känt om stenen från dess tillkomst tills att riksantikvarie Johan Hadorph ritade av den på 1600-talet. Då satt den inmurad i väggen till kyrkans sakristia. År 1847 rev man den nuvarande kyrkans föregångare och i sammanhanget lösgjordes stenen, men insattes som byggnadsmaterial i den nya kyrkogårdsmuren. Stenens tid i kyrkogårdsmuren tycks dock blivit kort, och efter en viss "träta" i församlingen kom den att resas på sin nuvarande plats.
Carl Johans park i Norrköping. Det första kända namnet för platsen var Saltängstorget som härleder till det torg som skall ha funnits här sedan 'Nya staden' på Saltängen anlades i början av 1600-talet. I samband med avtäckningen av Carl XIV Johan statyn 1846 döptes torget om för att hedra den nyss avlidne kungen. Bortom parken ses Kungliga Telegrafstationen som revs 1910, notera masterna på taket. 1890-talets mitt.
Enligt senare noteringar: "Herrgården Torreby har anor från 1600-talet, då det bl a ägdes av Rutger von Ascheberg. Nedanstående byggnad ersattes (som huvudbyggnad) av villan eller slottet, byggt 1887 av grosshandlare N.G. Sörensen. På Sörensens tid fanns bl a lånebibliotek i huset. Under 2:a världskriget fungerade det som filial till lantbruksskola (Dingle). Det har dock huvudsakligen varit privatbostad, både under Areskogs och Widells tid. Nuvarande ägare direktör Rolf Silvstrand." (BJ)
"Vasa"-skeppet i Velinga kyrka söder om Tidaholm. I Velinga kyrka hänger i kyrkorummets mitt ett votivskepp, som tycks vara en rättrogen kopia av det bärgade regalskeppet Vasa. Skeppet skänktes till kyrkan på 1600-talet av häradshövdingen av Visingsö grevskap, Tyres Gunnarsson och hans maka Anna Andersdotter. Deras initialer finns inristade i skeppets akter. Häradshövdingens chef var greve Per Brahe på Visingsö. Makarna bodde på egendomen Torp i Velinga, därför skänkte de detta vackra skepp till Velinga kyrka.
Trysunda fiskeläge. Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. Karaktäristisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren. Skolan uppe strax till höger om flaggstången Byggnader: Boningshuset ombyggt två gånger, inrymmer kök och kammare i bottenvåning och samma i övervåning. Till höger Hugo Lundgrens sjöbod. Inrymmer bod, bodsvale, båthus och skull med rum.
Trysunda fiskeläge. Fjärrfiskeläge från 1600-talet med kapell från 1654 och kyrkogård. Karaktärisk bebyggelsestruktur med strandnära bygata som särskiljer en tätt samlad rad med kokhus och sjöbodar från gistvallar och ekonomibyggnader för djuren. Sjöströms gistgård, stuga och sjöbod Linus Wiklunds sjöbod till vänster. Linus Lundströms sjöbod till höger. Detta fotografi som är taget 1949 av Nils J. Nilsson föreställer från vänster Levi Viklunds sjöbod, därefter Hugo Lundgren sjöbod och gavel på boningshus, till höger Linus Lundström lillstuga/vedbod och sjöbod
Hägerstad ödekyrka var i allra högsta grad övergiven när personal från Östergötlands museum besökte platsen för en myndighetskontroll 1930. Som synes fann man då ruinen i ett höggradigt förfall. Framstötar skulle dessbättre leda till att kyrkobyggnaden från 1936 sattes under restaurering. När arbetet slutfördes 1939 var kyrkans väggar resta och byggnaden var åter under tak. Här en vy mot den medeltida byggnadens norra fasad. Till vänster ses resterna av sakristian som tillkom under 1600-talet.
'Bildtext: ''Morlanda säteri, Kårehögen. Morlanda säteri på Orust. Manbyggnaden från slutet av 1600-talet, av trävirke. Skogen till säteriet sedan äldre tider väl bibehållen, och under senare tid även synnerligen väl skött.'' Flygbild över säteriets huvudbyggnader. :: :: Fotonr. 7048:42-46 indelad under rubriken ''Skogens historia i Göteborgs och Bohus län under historisk tid''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Blad år en kassabok för på 1600-talet. Anteckningarna synas beröra utbetalning av löner till predikanter, gevaldiger och fiskaler m.m. På ena sidan av bladet, nämns årtalet 1643. Långt senare med blåpenna påskriven anteckning daterar bladet till 1654. Bladet har återanvänts som kladdpapper. Det finns två skissar av ett vapensköld med påskrift HMK Thor, en skiss av ett porträtt och en skissa av en man som läser tidning.
föremålsbild, fotografi, photograph
Vänge kyrka
Mellösa
Text på baksidan bild 1: Köinge gamla kyrka. Elsa Johnsson 1940. Nere vid norra hörnet vid vägen var trappa samt en liten port upp till kyrkogården. De som kommer ner från byn gingo upp där. När det regnade brukade folk stå under porten och skyla. Text enl. inv kort 1179 a: Kyrkans exteriör. Den anses vara uppförd under 1200-talet, längd 29 alnar och bredd 12 alnar. 1537 tillbyggdes korpartiet och sakristia med samma utformning fast mindre bredd och höjd. Nedrevs 1906. (museets kommentar:skall vara 1896). 1179 b: Kyrkans interiör. Se vidare Elsa Johnssons "Hembygdsminnen" sid 51. Till bild 2 finns kartong med Helfrid Elsners tryck.
S:t Olofs kyrka. De två restaureringarna under 1950-talet har uppenbarat dess åldriga förnämitet. På 1200-talet byggdes kyrkan till åt väster sedan det ursprungliga tornet rivits, och fogarna i det blottade murverket visar tydligt omfattningen av den äldsta romanska kyrkan. Denna finnes i sina huvuddrag bevarad. De väldiga dimensionerna ställer S:t Olofs kyrka vid sidan av Husaby mera berömda och vittnar om dess höga rang under medeltid en prost- eller häradskyrka. En förklaring får vi när vi läser urkunderna. Där talas om "Faukopings skiäppa", som den mäktige biskop Brynolfs stadga och yngre västgötalagen talar om.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.