'3 kvinnor och 1 barn, 1 pojk samlade på trappen till ett hus, järnräcke på trappan. 1 av kvinnorna på trappen sittande på träbänk. Ytterdörren till huset tvådelad och valvformad upptill. På andra våningen öppet fönster med gardinkappa. Nedanför trappan står 1 man iklädda hatt, intill björträd. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
Från 299 kr
'Gruppbild. 7 pojkar, unga män sittande, 9 unga män, pojkar stående och 1 kvinna stående. Samlade på ett kalhygge. Iklädda hatt, kepsar. I fonden granskog. Några pojkar håller redskap, typ av hacka. Två slags tält står uppresta bakom gruppen. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5137 med diverse bilder. Plåtarna ligger i 2 pappaskar. På asken för negativen 9x12 cm och 12x18 cm står texten: ''Fröken Pettersson, Eksjö. Kopieras. Negativ. Alingsås samskola? m.m.'''
'1 kvinna och 1 man sittande vid arbetsbord. Mannen håller i en bok. På bordet mikroskop, tratt, glasflaskor och glasburkar med glaslock och kvinnan håller en pincett i handen. Sitter framför fönster. Genom fönstret syns ev. kyrktorn eller annan byggnads torn. :: :: Ingår i serie med fotonr. 5140:1-26, plåtarna ligger i en ask med texten ''Negativ, Alingsås m.m. Hesselby 1913. Marstrand. Även Helgoland. Goda kopior finnes.'''
Ark med två monterade foton och text: "a. Búrmed mjólkurílátum. Detta är den mellersta boden på norra sidan om stora gången. där finns kärna, skålar, smöröskor, mjólkufötur, våffli-jern m.m. Ljuset faller in genom de båda takfönstren. Fotot taget från stora gången och in genom dörröppningen. b. Skyr- eller ölkammare. Detta är den mellersta av de tre bodarna på södra sidan om stora gången. Fotot är taget från stora gången in genom dörröppningen. Ljuset sommer från takfönstret upptill till vänster."
Fynd av en guldgubbe i sållet. Foto taget i samband med en arkeologisk undersökning i och utanför Brahekyrkan på Visingsö 2005. Så kallade guldgubbar är små och tunna bleck av guld eller guldlegering, ofta inte större än 10-20 mm höga med bilder, ofta människor eller djur. Bilden framställs med stämpel eller är formade med hjälp av ett spetsigt verktyg. De hör till den yngre delen av järnåldern.
Blad år en kassabok för på 1600-talet. Anteckningarna synas beröra utbetalning av löner till predikanter, gevaldiger och fiskaler m.m. På ena sidan av bladet, nämns årtalet 1643. Långt senare med blåpenna påskriven anteckning daterar bladet till 1654. Bladet har återanvänts som kladdpapper. Det finns två skissar av ett vapensköld med påskrift HMK Thor, en skiss av ett porträtt och en skissa av en man som läser tidning.
Vy över Askenäs säteri. Gården ägdes då fotot togs av auditören m.m. Nils Aschan (1871-1966), son till överstelöjtnant Nilson Aschan samt bror till regeringsrådet Willand Aschan och sonsons son till industrimannen Johan Lorentz Aschan. Han avlade hovrättsexamen 1896, var rådman och notarius publicus i Örebro 1901-1929, samtidigt polischef 1908-1917 samt auditör och vice krigsdomare 1907-1930. Han var styrelseordförande i Sveriges auditörer 1915 och i Sveriges krigsdomare och auditörer 1919-1930. Nils Aschan var författare till flera böcker, vilka hade släkt- eller hembygdskaraktär.
Elna Eugenia Kling t.h. och "tyskan". Frk Kling med C. J. E. Ångmans mössa och klänning med mönster av posthorn. Ångman och frk Kling gifte sig sedermera. Elna Eugenia Kling har ett halsband med tillverkat av mässingsknappar från Sporrong. Omkring sekelskiftet 1900 blev det populärt att först inom militärväsendet, sedan inom flera statliga verk, tillverka smycken av uniformsdetaljer; armband, örhängen, halsband mm. Militärerna gav de tillverkade smyckena till sina käresta. Detta fenomen spreds till övriga samhället där uniformer förekom, bland annat inom postväsendet.
Västra Vallgatan i Varberg sedd mot söder. Huset till vänster med valmat mansardtak och pilastrar längs fasaderna är Torellska huset, ligger i kvarteret Professorn. Det är polarforskaren Otto Torells (1828-1900) barndomshem. Till höger närmast kameran skymtar det sk Wallmanska huset i Järnvägsparken, skylt "Privat hotell". På husen till vänster görs reklam för: Guldsmed John Victorin, Kanolds Monark Choklad, Pellerins margarin, Gästis matsalar-Café, Nya Konditoriet, Fastens café, Åke Jönssons konditori och café, mm.
Rumsinteriör, fyra kvinnor. Broderi, virkning, m.m. Från vänster: 1. Juliana Mannerfeldt, född Lagerholm (dotter till Wilhemina Lagerholms bror Per Didrik Lagerholm och Juliana Christina Lagerholm, född Åstrand). 2. Wilhelmina Lagerholm (faster och moster till de övriga på bilden) 3. Helena Bastholm, gift Åkerblad. 4. Elisabeth Bastholm. Helena och Elisabeth Bastholm är döttrar till: Kykoherde Johan Bastholm (1816-1892) och Ingeborg Elisabeth Hildegard Bastholm (1830-1897), född Lagerholm. (Ingeborg var Wilhelmina Lagerholms syster).
Stationen öppnad av Nässjö- Oskarshamn Järnväg, NOJ 1874. Första stationshus var envånings i trä, det brann i en eldsvåda. 1898 byggdes nytt putsat stationshus i två våningar. 1903 tillbyggdes en halvvånig. Godstrafiken nedlades 1990. Loket som syns på fotot är SJ L29 1781, tillverkat av Motala Verkstad 1910, skrotad 1967 i Vislanda. Det är Mogullok med invändiga cylindrar och 1400 mm. drivhjul. Vid förstatligandet erhöll loket littera L 29 och tjänstgjorde bland annat i Malmö. Skrotad 1967 i Vislanda.
Stationen uppfördes 1895. 1935 ombyggdes stationshuset, varvid den gamla I klass matsalen omändrades till väntsal och expedition. Första åren hade stationen ingen biljettförsäljnging, utan var endast uppehållsstation för genomresande, som när tåget gjorde en avstickare till Mariefred här intog måltid eller dyl. Stationen disponeras sedan 1995 av museibanan ÖSlJ . Stationen hette under senare år, 1990-talet, LÄGGESTA-MARIEFRED. På hela sträckan bedrivs sedan 1966.07.24 museitrafik av Östra Södermanlands Järnväg, ÖSlJ Detta sedan järnvägens spårvidd ändrats från 1435 till 600 mm.
Ett persontåg med Statens Järnvägar, SJ B-lok, CF05 och BC09 m.m. Ett tåg där sammansättningen är likt detta är persontåg 401 mellan Krylbo och Uppsala. Tåg 401 gick hela vägen Boden-Stockholm. B-loket har sluten hytt för kallare breddgrader. I tåget rullade CF05 mellan Östersund och Stockholm samt BC09 mellan Rättvik och Stockholm via Krylbo. Vagnarna är märkta enligt 1926-32 års bestämmelser. TT
Gävle - Dala Järnväg, GDJ ångvagn 1, förardelen >GDJ:s ångmotorvagn var en "standardvagn" av fabrikat Sentinel utrustad med deras ångmotor, dvs en snabbgående flercylindrig maskin som inte driver direkt utan via en växellåda./kf Jo en 2 cyl fö samma som typ som i Last bilarna. Senare Sentinell Ångvagnar än GDJs var mycket modernare, ej Kedja som del i kraftöverföringen, automatisk stoker & vattenmatning till pannan, boggier, m.m.
Vommedal Västergård 3:10 "Hemmet". Det var från början en liten gårdsdel där ladugården låg till vänster i bild. Den revs 1959. Där finns idag hyreshuset Streteredsvägen 3. Boningshuset "Sofiero" är byggt under 1890-talet. Det lär vara flyttat från Getebergsäng i Örgryte och uppfört som sommarbostad för byggmästare CB Andersson med stor familj. År 1907 var det skyddshem och 1913 ett kvinnohem drivet av Samariterhemmet i Uppsala. År 1945 Kållereds kommunalhus m.m. Rivet ca 1990. Relaterat motiv: A0662.
Från järnvägsbygget (Sundsvall - Torpshammar), på Tvärberget vid Nedansjöby, som byggdes om från smalspårig (1067 mm) till normalspårig (1435mm), när Statens Järnvägar (SJ) köpte upp järnvägen av Sundsvall - Torpshammars Järnväg (STJ) Mellan år 1885 - 1886. Lite extra info. Det sista smalspårståget gick mellan Sundsvall och Högom 11 juni 1886. 12 juni kunde så Statsbanan Sundsvall - Torpshammar öppnas för normalspårig trafik.år 1884 - 1886.. På bilden vid X:et står givarens fader. Denna bild är en gåva från E. W. Kamel.
Vänersborg. Uddevalla-Vänersborg-Herrljunga Järnväg, UVHJ. Svängbron över hamnkanalen i Vänersborg. Fotot taget den 15 maj 1867, två dagar före UWHJ öppnades för allmän trafik på hela sträckan Uddevalla-Herrljunga. Spårvidd efter engelskt mönster 4 engelsk fot = 1217 mm. Banan breddades till normalspår åren 1898-1899. Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ, hade samma spårvidd och breddades samtidigt med UWHJ. Greve Arvid Taube var den förste trafikchefen för båda banorna Borås-Herrljunga Järnväg, BHJ och UVHJ.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.