Masse har stått på Käldvägen mellan Goks och Botvide har tagit denna bild från tunen av Botvidegrannlaget från norr en försommarkväll med långa skuggor på vägens lösa grus. Masse har noga måttat in byggnaderna så de precis får plats på bilden. Båda parternas manbyggnader ligger alldeles intill Käldvägen med brygghusen in på tomten och de stora ladugårdarna nere emot ängesmarkerna bakom gården.
Från 299 kr
Riksbankens kontor i Linköping 1911. Bankhuset ritades av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och hans skapelse förändrade stort karaktären av gatuavsnittet utmed S:t Larsgatan. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Linköping 1931, mitt i svåra tider för byggbranschen med sänkta löner och uppsagda avtal. Här och var byggdes det ändå, som här på tomten till den anrika restaurangen Druvans tidigare läge. I sammanhanget breddades även gatuavsnittet. Det färdiga affärs- och bostadshuset fick adressen Bokhållaregatan 1. Något senare revs det gamla hörnhuset och byggnaden under produktion förlängdes till Nygatan.
Gammalt invid nytt. Bebyggelsen inom kvarteret Daggkåpan står vid tiden för bilden inför stor förändring. På adressen Drottninggatan 2 står ännu en tid den panelade längan som möjligtvis en rest från Jacob Wilhelm Svenssons forna bryggeriverksamhet på tomten. Till höger skymtar senare bebyggelse i form av Ådalagatan 6.
Denna lustfullt byggda trädgårdspaviljong dokumenterades av Östergötlands museum 1968. Den stod då på tomten till Råtorpsgatan 3 i Linköping. Vid besked om rivning flyttades byggnaden till en privat trädgård, men har därefter skänkts vidare och smyckar sedan år 2000 Dahlbergs caféträdgård i Gamla Linköping.
Fredkulla på Tjärholm i Sankt Anna gavs ett synnerligen ogenerat läge när det uppfördes 1908. Byggherre var Fredrik Alfred karlsson, kyrkvärd och tidigare inspektor vid Herrborum. Nu fick han ännu en titel som postföreståndare i och med att ett postkontor uppfördes på tomten, den lilla vita byggnaden till höger. Till hjälp vid posten hade han en tid sin fosterdotter Mariana Karlsson.
Linköpingsvy som utifrån andra, sannolikt samtida, tagningar kan dateras till 1906. Vy från Lithografens då nya anläggning med kameran vänd rakt västerut. Närmast ses stadens flickskola, Elementarläroverket, som döljer Brandstodsbolagets kontor och skymmer den år 1903 invigda teatern. På tomten i förgrunden kom vidare Frimurarehotellet att uppföras, invigt 1912.
När fotografen passerade den lilla Näsastugan 1937 hade den ännu inte tjänat ut som bostad. Någon tycks i stunden lappat stugans brädtak och tomten stod hävdad bortom synpunkter. I själva verket är bostadsinnehavaren oss känd. Hulda Svensdotter var hennes namn och hon skulle bo kvar till sin död hösten 1946.
Fotoåret 1903 kunde Riksbanken ta sitt kontor i Linköping i besittning. Bakgrund och behov var statens monopolisering av landets sedelutgivning som kom att gälla från 1897. Bankhuset var ritat av den från Stockholm verksamme Fredrik Olaus Lindström och förändrade stort karaktären av gatuavsnittet. Tomten hade tidigare utgjort platsen för stadens teater, Assemblé- och spektakelhuset, ett träslott med ålderdomligt uttryck.
Från sin position i det då nybyggda hörnhuset mot Järnvägsparken, kunde fotografen föreviga sin vy utmed Sankt Larsgatan. Året var omkring 1910 och ännu var tomten till vänster obebyggd. År 1915 skulle här resa sig Johannes Dahls ståtliga hus i nationalromatisk stil. Lite senare kom stadens nya posthuskontor att uppföras i hörnet av Sankt Larsgatan-Kungsgatan.
Utsikt över Linköpings norra delar omkring 1935. Byggnationen längs Vasavägen påbörjades i slutet av 1800-talet i vägens östra ände med det så kallade Miljonpalatset. Vid tiden för bilden hade utvecklingen precis nått förbi skärningen med Gråbrödragatan. Tomten i förgrunden tillhörde Biskopsgården. Vy från domkyrkotornet.
Brahegatan söderut från hörnet Ribbagårdsgränd. Busshållplats och stora träd på tomten till vänster. Till höger butiksskyltar, bland andra: "Bar Konditori Bageri" och "Nya Modeaffären". Kvinnor promenerar på trottoaren som har en rad med borgmästarsten. En cyklist är på väg i riktning mot fotografen.
Bostaden på Brahegatan 66 från Brahegatan. Putsad byggnad med frontespis och balkong. Inhängnad tomt med staket och trappa upp från gatan. Grindstolpar med en rosenbåge. Längre upp på tomten sitter en man på trappan med en hund. Lite högre upp vid dörren sitter en kvinna med hatt. De är fastighetens ägare.
Putsad byggnad med frontespis och balkong. Inhängnad tomt med staket och trappa upp från Brahegatan. Grindstolpar med en rosenbåge. Längre upp på tomten sitter en man på trappan med en hund. Lite högre upp vid dörren sitter en kvinna med hatt. De är fastighetens ägare.
Stora torget. Omkring 1912. Den s.k. Thulins-tomten vid Stora torget. Utanför sin butiksdörr står gamle glasmästare A. Larsson, därnäst (åt höger) är Kristinedals fabriksbod, och ännu längre till höger synes Hilma Brelins vita skylt. Ingången till hennes affär var från gårdssidan. I gatuhörnet står fastighetens ägare byggmästare Emil Gustafson (fr.Motala).
Regementsgatan, 1920-talet Vid hemmarsch från övningar mötte ofta musikkåren. Här går marschen på Regementsgatan i höjd med seminariet på den stora tomten t.v. (senare Thomasgymnasiet och badhuset) Kåren leds av regementstrumslagare Nygren, som tog avsked 1928. Bakom musikkåren rider fyra officerare, den kraftige i uniform m/Ä är kapten Nordenskjöld.
"Nya tomten får en areal om 2.583 kvm. och de tre säljarna, Leon Schwartzman, John Karlsson och Thorsten Stene, får ersättningar för sin tomtmark med resp. 75.000, 65.000 och 70.000 kr. Totala markpriset blev sålunda 210.000 kronor." "70.000 cirka 87 kr kvm"
Villa Ängö var Hugo och Gussy Jeanssons sommarvilla. 1949 såldes villan till bryggeridirektör Germanus Weiner (1884-1964), som renoverade villan och använde den som permanentbostad. Såldes i början av 1970-talet, varefter tomten styckades upp och flera stora villor byggdes i f.d. Jeanssons trädgård.
Bilstation, 3 droskbilar och 3 chaufförer på Folkets Hus tomten. På bilden ses två taxibilar som står vid taxistationen och väntar på uppdrag. Den vänstra bilen är en Benz av modell 10/30 PS. Den registrerades den 6:e juli 1920 på registreringsnummer T720 och ägdes av chaufför Karl Nilsson i Örebro.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.