Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Från 299 kr
Tolgs kyrka - År 1879 påbörjades arbetet med uppförandet av den nya kyrkan i Tolg. Den skulle ersätta den medeltida kyrkan, belägen i Tolgs by omkring 2 kilometer från den nya kyrkplatsen. Den nya kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil. Kyrkan invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson.
År 1879 påbörjades arbetet med uppförandet av den nya kyrkan i Tolg. Den skulle ersätta den medeltida kyrkan, belägen i Tolgs by omkring 2 kilometer från den nya, högt belägna kyrkplatsen. År 1881 var kyrkan färdig att tas i bruk.Den nya kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil.
År 1879 påbörjades arbetet med uppförandet av den nya kyrkan i Tolg. Den skulle ersätta den medeltida kyrkan, belägen i Tolgs by omkring 2 kilometer från den nya, högt belägna kyrkplatsen. År 1881 var kyrkan färdig att tas i bruk. Då hade den gamla kyrkan rivits. Den nya kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil.
Hanhals gamla kyrka när den stod som ruin mellan 1894 (då en ny kyrka uppfördes) och 1940 då den återinvigdes. Arbetet med att renovera kyrkan leddes av landsantikvarien Erik Salvén och stadsarkitekten i Halmstad Figge Wetterqvist. Här ses västra gaveln och vapenhuset på södra sidan.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Tretton personer och tre hundar har avbrutit arbetet och ställt upp sig för fotografering vid en så kallad epatraktor på en åker tillhörig Järlövs gård. Längst till höger står August Snygg och i mitten med handen på knät sitter Kerstin Dalenbäck.
Våningen på 2 tr. Rekonstruktion av bjälkmålningar från omkring 1640. Arbetet utförs här av en anställd hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna, som låg gömda under golvet i rum 3, upptäcktes vid rivningsarbetet. Bjälkarna övertäcktes sedan igen och finns bevarade under golvet i denna del av rum 3 (hörnet Lilla Nygatan- Kåkbrinken) som är intendentens blivande tjänsterum.
Frimärksavdelningens "Nordenrum" på 1 tr. Restaurering av bjälklag med målningar från omkring år 1640. Arbetet utförs här av anställda hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna låg gömda under golvet till rum 3 på 2 trappor och upptäcktes vid rivningsarbetet. Fönster mot Kåkbrinken.
Våningen på 2 tr. Rekonstruktion av bjälkmålningar från omkring 1640. Arbetet utförs här av en anställd hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna, som låg gömda under golvet i rum 3, upptäcktes vid rivningsarbetet. Bjälkarna övertäcktes sedan igen och finns bevarade under golvet i denna del av rum 3 (hörnet Lilla Nygatan - Kåkbrinken), som är intendentens blivande tjänsterum. Till vänster nyupptaget fönster mot Kåkbrinken.
De fem nordiska postförvaltningarnas seminarium, för europeiska posttjänstemän inom ramen för CEPT, behandlade ämnet kassatjänst. Studiebesök på postkontoret Skärholmen 1 (som invigdes den 8 sept 1968). Foto 5 sept 1968. Allan Rosenqvist, närmast, berättar om arbetet i brevkassa för några av CEPT-deltagarna.
Åsmundshyttan. När ladugården skulle få nytt tak så blev det Joel Hansson som utförde arbetet. Här körs formarna till cementpannorna bort på en lastbil ombyggd T-Ford. Det nya taket syns till vänster ovanför bilen. Bilden finns med i Torsåkers Fotohistoriska Sällskap. Bild 5:1.
Bilder visar troligen en del utav arbetet med vägbygget. Här lastas grus från ett mindre grustag. Vägen på västra sidan av Öresjö byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Arbetslaget på bilden är okänd, Rudolf Johansson från Läresbo, Hjärtum 1898-04-17, okänd, August Andersson från Läresbo, okänd, okänd, okänd
[Lelångenbanan]. Detta säregna vinterlandskap fotograferades vid den strapatsrika tågfärden 17/ - 26/ 1900. Tågets besättning: Fr.v Josef Andersson, E. Dahlqvist, koduktör, förare Olsson, eldare Kindblad, alla från Uddevalla samt skrivare Bergqvist från Bäckefors. Litet bakom synes en äldre och en yngre lantman från orten, som voro behjälpliga med arbetet.
Varvet runt- en bildutställning Varvets skolverkstad hade årligen en föräldradag då eleverna visade vad de höll på med. Pojken på bilden svetsar. Men vem är damen till höger som intresserat följer arbetet genom svetsskärmen? Mamma förstås! Året var 1968. Skolan avvecklades på 1980-talet.
Det stora lasset med post, det mesta med facket i tåg 313 från Stockholm kl 22.36, har anlänt till lastbryggan vid postkontoret Eskilstuna 1. Lasset skall lossas och låsas in, vilket är det sista arbetet för dagen för transportörerna. Här lossar Stig Tegevik.
Postkupén ser ut som den gjort förut, men organisationen är något annorlunda. Kupémästare Tore Welinder, närmast, har befriats från arbetet med värdet och kan helt ägna sig åt att vara arbetsledare. Områdessorterar och expedierar all värdepost gör överpostiljonerna Osborne Raask och Anders Stenke.
Bystad skola. Ommålning av huset 1968. Mannen i kortbyxor är givarens far, Jerzy Luczak-Szewczyk. Den andre är en man som givarens far anställde för arbetet, Tommy Karlsson. Samma sak gäller för bild 5-7 som för bild 3-4, de är tagna 1968, ej 1969 då rullen framkallades.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.