1:a lag och styrelse samlad i Henriksbergs trappa. Främre raden fr.v.: J F Jonsson (initiativtagare), Arvid Dahlgren, Carl Relam (kassör). Mellanraden fr.v.: Stig Borgström (ordförande), Per Johnsson (sekreterare), Yngve Aspström, Tore Fredriksson. Bortre raden fr v:Erik bark och Gunnar Olofsson.
Från 299 kr
En man i uniform. Friherre Fabian De Geer, Säbylund. Fabian de Geer var född 1850 på Säbylund, Kumla socken, död 1934. Löjtnant vid Närkes regemente, bruksdisponent vid Hasselfors Bruks Aktiebolag 1885-1907, ledamot av Hasselforsbolagets styrelse till sin död 1934. Landshövding i Skaraborgs län 1906 från år 1906.
Örebro Sportklubbs styrelse 1948 stående från vänster: Karl Fredrik Graflund, Karl Panzenhagen, Bengt Wijk, Lars Åkerström, Nils Melander, Nils Hedman, Gösta Pettersson, Gösta Sjöbeck. Sittande från vänster: Nils Eklund, Sven Fogelgren, Gunnar Åslund, Karl Graflund, Gunnar Melander, Nils Johansson och Olle Åkerberg.
Invigning av tennisbanan 15/5 1938. Kalle Schröder har spelat tennis mot Nyström. Spelarna tillsammans med tennisföreningens styrelse. 1. James Forss, 2. Titus Haglund, 3. Gunnar Rane, 4. Kalle Schröder, 5. Arvid Båth, 6. Nyström, 7. Carl Magnus Asplund, 8. Hilding Vrang, 9. byggm. Hamrén, damen okänd.
Fredrika Bremerförbundets styrelse och funktionärer, samlade å Strand Hotell for att högtidhålla förbundets 30-årsdag den 8 december Stående från vänster: E. Kleman, tidn. Herthas redaktör, S. Laurel, förbundets sekreterare, S. Ulrich, L. Hellström, M. Silow, sekreterare. För alla namn se Idun 1914 nr 51.
Edsvalla den 18/9-1895 var kungligt extra tåg anordnat för Oscar 2 med uppvaktning på linjen Kil-Mellerud Med tåget åkte BJ styrelse och chefer Td Simonsson åkte i konugensvagn uppehåll i Edsvalla 4 m Stationen vackert dekorerad med blommor och grönt samt konungens namn. Station anlagd 1879-80. En- och enhalvvånings stationshus i tegel. BJ , Bergslagernas Järnväg
Fritidsstyrelsen alternativt Park-och idrottsstyrelsen, inspekterar Villagatsbadet. Män i överrockar och hattar. De står på en brygga i Arbogaån. I bakgrunden ses Västerbron. Från vänster: Evert Kjellberg, Olle Pettersson ("Bellman"), Karl Fredriksson, Martin Sköld, Robert Karlsson, Folke Pettersson, Harald Larsson ("Hajan"), Olle Kjellberg och Randolf Eimir. Reinhold Carlssons text till denna bild: Den 13 maj 1953 gjorde fritidsstyrelsen sin sedvanliga inspektionsresa till stadens olika fritidsanläggningar. Här är styrelsen samlad vid Villagatsbadet. Styrelsen besökte också Landskogsbadet för att se om det fanns möjligheter att utvidga den då populära badplatsen (se bild AKF-09455). Fritidsstyrelsen beslutade att göra en studieresa till Mönsterås. Syftet var att bese den semesterby som fanns där. Önskemålet var att anlägga något liknande vid Hällarna.
Redaktör Nils Sigfrid Norling, född 27 juni 1880 i Emislöv, Kristianstads län, död 24 augusti 1956. År 1910-1948 redaktör och utgivare av Arbetarbladet i Gävle. Tillhörde socialdemokratiska partiet, ordförande i arbetarkommun och satt i stadsfullmäktige. Riksdagsman från 1919. Nykterhetsman ledamot i styrelsen för Sveriges storloge I.O.G.T. Har bl.a. skrivit diktsamlingen Under röda fanor (1906), novellsamlingarna Människobarn (1910), Göingar och annat folk (1924) samt översatt Alexsandersen (1924) och Jörgensfästen (1924) av Harald Bergstedt.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. F. L Hellströms stenhuggeri, Örebro. K. Joh. Olssons stenhuggeri, Örebro.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Stenkonsten donerades av AB Lanna Kalksten till Örebro stad och placerades i Oskarsparkens östra del. Någon gång på 1960-talet försvann stenkonsten från parken. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. AB Lanna kalksten, Hidingebro.
Industri- och slöjdutställning 21 juni - 16 juli 1911 i Örebro. Utsällningen hölls vid Karolinska läroverket och Livregementets husarers ridhus vid Olaigatan. Bilderna är samlade i en bok med riktika fotokopior. Ordförande för programkommittén var landshövding Theodor Nordström. Fabrikör Anton Hahn fungerade som närmaste man och vice ordförande. Med i styrelsen satt även stadsarkitekten Magnus Dahlander. Bröderna Janssons möbelfabrik AB J.E Östberg & co kakelfabrik i Örebro.
Konsul Donald Jobson. Han föddes i Varberg som son till köpmannen Robert C T Jobson, med anor från Skottland, och Emily Maude Matton från London. Donald lät år 1917 uppföra den s k Jobsonska villan i Södra villastaden i Varberg. Han var engagerad i styrelsen för Varbergs Radioklubb och 1915 var han med och startade stadens första tennisklubb, Varbergs Lawntennisklubb. 1924 tog han ordförandeposten då Varbergs Tennisklubb grundades. (Se även bild MR3_1771)
En grupp personer på trappan till en veranda på Kustsanatoriet Apelviken år 1907. Personal och troligen personer i styrelsen för "Föreningen för kustvård åt skrofulösa barn" som drev Kustsanatoriet. Den första vårdpaviljongen uppfördes 1904 men fler krävdes i rask takt. Att döma av grundfogarna, trappan och marken runtom är denna byggnad nyligen uppförd, så kanske är bilden tagen i samband med en invigning av densamma.
Huvudbyggnaden på Katrinebergs folkhögskola i Vessigebro. Här började folkhögskolan drivas under 1880-talet, men den hade grundats redan 1873 i Påarp i Trönninge socken och senare flyttats till Fjärås. Det är en av Sveriges äldre folkhögskolor; de första startades 1868. Från början hade de enbart manliga elever men redan år 1898 beslutade styrelsen för Katrinebergs folkhögskola att den skulle vara tillgänglig även för kvinnliga elever. Gensvaret på ansökningar blev mycket stort. Från 1920-talet drev skolan lantmannakurs för män och lanthushållsskola för kvinnor.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.