Här ses Alfred Öbergs manbyggnad från andra sidan Backvägen. Den gamla husdelen är t h och bakbygget med kök och kamrar och med ny ingång är t v. Den gamla byggnadsdelen har tegeltak. Se Bild 597.
Från 299 kr
Masse har varit förtjust i uthusen här på Bönde och tagit många bilder. Här ses ladugårdens södra halva innehållande kohus med dubbla båsrader och en hoimd med lucka närmast genomkörseln. T h står en liten ålderdomlig bulbyggnad med halmtak. Den verkar ha en dörr vid hitre gaveln och en ungefär mitt på och därefter en hoimdlucka. Hoimdluckan tyder på att merparten av byggnaden är ett fähus, troligen ett lammhus. T h står dasset med nytt spåntak, se Bild 674.
Inte heller här finns det nån tidsangivelse för bilden, men den är tagen samma dag som den förra Bild 1063. Emil Kristianssons manbyggnad på Fie tycks ha varit färdig före 1914, se Bild 735, 737 och den har papptak på spån. Här har man den stora moderniteten sinusplåt! Huset bör därför vara yngre än Fies, men hur mycket?
Här ser vi ytterligare en bild på den c:a 4 år gamla ladugården, se Bild 1052, 1065-1066. Den vänstra delen med ett dubbelt fähus byggdes några år tidigare. Halmtak var det som gällde ännu på 1910-talet, även om spån förekom.
Två hoptagna flundrenät hänger på en strandbodsvägg. Det blåser svagt, det får inte blåsa mycket, för då trasslar sig näten! Man ser de små sänkstenarena fastknutna nertill på näten. Det vänstra kan ha barkflöten.
Masse verkar ha varit förtjust i denna portal och tagit flera bilder! Se Bild 537.
Masse har fotograferat skolan från söder med kyrkan i bakgrunden. Träden vid kyrkogårdsmuren är ännu små. Skolan är här 21 år gammal. Taket är täckt med falsad plåt i små ark, ett ovanligt takmaterial på landsbygden. Närmast ligger storskolan med tre fönster på långsidan och bakom småskolan med två fönster. T v är lärarbostäderna.
Masse står på storgården och tar en bild av gårdens folk med manbyggnaden och brygghuset i bakgrunden. Manbyggnaden är en parstuga med brutet tak och frontespis, troligen byggd på 1830-talet. Den är lite asymmetrisk, vilket kan tyda på att salen t h är tillbyggd något senare. Taket har ursprungligen troligen varit täckt med falar eller tegel, men här ser det ut att vara spån. Brygghuset t h är troligen yngre än manbyggnaden. Den innehöll sannolikt brygghus på den hitre gavel och drängkammare på den andra, möjligen med en källare i mitten. Manyggnaden verkar vara i gott skick och det är svårt att förstå att man strax efteråt rev den. Personerna är troligen från vänster: sonen Oskar Olsson, 22 år, styvmodern Sofia Katarina född Jakobsson från Galls på När, 40 år, sonen Anton Olsson, 19 år, fadern Petter Olofsson, 47 år, dottern Berta Olsson, 16 år.
Med hjälp av ett enkelt verktyg som en liten brädbit med 4 pinnar sitter Fie Anna Catarina Andersdotter Laurin och bindar solvar till vävstolen.
På våren när den första grönskan spirade ur jorden, räfsades alla slåttermarker från gamla löv och nerfallna kvistar, så att de inte skulle blanda sig med höet när man sedan tog vinterfoder till djuren. Att vårräfsa heter att faga.
Ladugården innehåller kohus t v med dubbla båsrader och hoimd, hörum med lucka, därefter port för att nå foderloftet, sedan hoimd, stall med dubbla spiltrader och ytterligare en hoimd. Porten till ladan finns alldeles intill tröskhuset, vilket var gängse sätt att bygga på, samt tröskhus. Ladugården är sannolikt tillkommen omkring 1860, tröskhuset lite senare. T v skymtar vedboden med grenhög och huggpacke utanför.
Kauparve var före partsklyvningens tid Laus största gård jämsides med Fie. Båda gårdarna delades sedan i 5-7 parter. 1870 genomfördes ett skifte vid Kauparve, då två parter vid den tätt liggande bebyggelsen nedanför Lausbackars sydöstra ände blev ålagda att flytta. Denna gårdspart samt grannparten flyttades då upp på backrönet vid Kotorget där ena vägen går mot När och den andra mot Lau kyrka. Denna boplats var nog egentligen inte ny. På medeltiden låg här kanske gårdarna By och Hanarve och ruiner efter den sistnämnda gården sägs ha funnits kvar ännu vid detta skifte. På bilden ser vi den stora manbyggnaden i parstugeform med källare, hög bostadsvåning samt vindsvåning under brutet tak med frontespiser. Köksbakbygget kom till efter 1906 och verandan vid sekelskiftet. Flygeln innehållande drängkammare och brygghus med sädesmagasin på loftet byggdes 1870 och är numera inredd till den liten permanentbostad.
August Jakobsson född 1877 köpte 1904 en avsöndring från Husarve som han bebyggde med byggnaderna på bilden. Manbyggnaden är en s k ofullständig parstuga i resvirke med spåntak försett med ett köksbakbygge. Åtminstone mittdelen av ladugården är sannolikt en bit av en äldre bulladugård som flyttats hit och försetts med panel och foderloft, men det kan gälla delarna på gavlarna också. August var gift 1905 med Hilma Anna Catarina Karlsson född 1878, dotter till grannen Johan Karlsson, se Bild 915. De sålde stället 1916 och köpte gården Bönde där nu Gunlög Pettersson bor. Köpare var Johan och Hilma Nykvist, som sålde den i sin tur redan 1919 till Gunnar Olsson och han sålde den 1926 till Johan Härnfelt från Dalarna, gift med Laura Olofsdotter från Bönde. 1943 sålde de fastigheten till Josef Hejdenberg född 1909 från Liffride, gift 1942 med Ester Karin Olivia Johansson född 1911 från Bjärges.
På bilden ser vi dottern Amy knappt 12 år, okänd, Anna Catarina Pettersson 36 år med sonen Gustav knappt 1 år på armen, dottern Edit Helny 4 år, samt svärmor Maria Larsdotter 78 år. Gustav Larsson blev den siste brukaren av gården Husarve. Efter honom styckades markerna av och byggnaderna med tomt och det angränsande änget/hagen kom att utgöra den kvarvarande fastigheten. Gustav var en känd fiolspelman.
Den gårdspart som denna manbyggning hörde till låg mellan de båda nuvarande Mattsarveparterna (?).Vid skiftet revs denna part och man flyttade upp till nuvarande boplats c:a 500 m längre åt NO. Troligen stod den gamla manbyggnaden kvar en tid efter det att man flyttat, den nya manbyggnaden på nya platsen var inte färdig förrän 1908 och då var ännu inte bakbygget uppfört, se Bild nr 997. Men å andra sidan borde det ha gått att bo på den nya boplatsen, den där befintliga manbyggnaden var inte alls så dålig. Det finns en stenhusresolution för den här parten utfärdad 1792. Sannolikt är det den manbyggnad vi ser på bilden som man fick skattebefrielse för drygt 100 år före Masses bild. Men huset hade då troligen flistak och fönstren var mindre.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.