Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Genom Brita Lilliesparre, gift med Johan Ulfsparre, kom Asa till släkten Ulfsparre som ägde gården till 1781. Överstelöjtnanten Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnad i nyklassicistisk stil. 1945 konfiskerades Asa från familjen Stinnes-Söderström, av den svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet.
Från 299 kr
Sjösås nya kyrka med omgivningar. 1847 bestämdes att den nya kyrkan skulle byggas i Viås cirka 4 km norr om Sjösås gamla kyrka, belägen i Braås. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig.Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Sannagårds kölna som ligger i en gräsbacke vid ett lövträd. Den lilla byggnaden är uppförd i skiftesverk och har stickor/pärt på taket. Kölnor användes för att torkad malt man till ölbryggningen. Vanligtvis stod en kallmurad rökugn direkt på jordgolvet i kölnan. Den eldfarliga kölnan placerades därför en bra bit utanför gården och byn. När man eldar i rökugnen söker sig värmen uppåt och torkar maltet (groddat korn) som ligger utbrett på lavarna. Ibland användes en kölna även som bastu. Man mältade oftast bara en gång per år; på hösten efter spannmålsskörden.
Utgrävning av schakt G på och nedanför den sydvästra sluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är i full gång. Tvärs över schaket syns en rad med pålar. Huskvarna hembygdsförening bedrev utgrävningar vid borgen mellan åren 1931 och 1942 och vid de olika undersökningarna framkom rester efter pålrader på flera platser längs med borgkullens sidor. Pumpen vid schaktets bortre kant behövdes för att pumpa bort inträngande vatten från schaktet. Det var en handdriven diafragmapump inlånad från Huskvarna stad. Närmast till vänster i bild finns projektledaren Georg Sahlströms närmaste man, fil. kand. Gunnar Hellman i studentmössa. Övriga deltagare var elever från Huskvarna samrealskola samt Jönköpings högre allmänna läroverk, samt en arbetare från Huskvarna stad.
Herman Eriksson f. 15/11 1876 i Älgarås, död 27/2 1968. År 1881 flyttade hans föräldrar till Mäloset, där han sedan bott. 1907 köpte han gården. 1908-1938 fjärdingsman. Företrädaren bodde i Bråten. Till en början var lönen 450 kronor om året. Postbärare närmare 30 år. Företrädaren, Karl Sjöberg gick alltid de 32 kilometrarna två gånger per vecka. Från 1937 postgång varje vardag. H. E. har använt cykel eller spark. Hästskjuts och någon gång bil. Hustrun Hulda (Säll) f. 6/9 1881, död 12/8 1946. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Arvid Ödman i Konung för en dag vid Kungl. Stora Teatern. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Arvid Ödman. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Herr Arvid Ödman (Romeo). Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".
Tre barn i snö, år 1918: Syskonen Olle 6 år, Lars på sparken 4 år och deras kusin Lisa Blom 16 år (född 12/4 1902) som var dotter till deras faster Maria som bodde i Grangärde. Givaren berättar: "Pappa höll gärna kontakt med sin syster i Grangärde. Han skaffade en cykel med påhängsmotor men for en gång omkull på grusvägen och slog i armen. Sedan hade han ont av det i flera månader. Senare skaffade han en lättare motorcykel istället. Den där höga cykeln på grusvägar var inget bra."
Sven Olof Olsson kommer upp ur underjorden från ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", april 1993. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa. Relaterat motiv: 2003_0358.
Ingången till det som en gång var syratornet "Sodom", år 2001. På 1870-talet byggdes syratornet "Sodom" strax intill Royens gata och innanför Franckegatan. Där tillverkades svavelsyrlighet som leddes i blyrör ner till Stora Götafors. Där framställdes pappersmassa enligt sulfitmetoden. I Rosendahls fabriker (pappersbruket) gjordes sedan papper. Syrligheten var starkt frätande. Blyrören lades därför i en kulvert med tegelvalv och nedgångshål, så att rören lättare skulle kunna ses över. "Sodoms torn" är rivet och kulverten har inte varit i bruk sedan dess. För att man ska kunna se in i kulverten gjorde Gatukontorets parkavdelning 1992 i ordning kulverten och dess trappa.
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Festligheter i Algots hage i Tyringe. Här är det ägglöpning på gång. Stafettöverlämningen går inte så bra för Klas-Håkan Gustavsson (Findla) och Nils Arvidsson (Tyringe). Flickan som syns mellan pojkarna kommer från Sjölunda. Mannen i mörk kavaj, längst till vänster i bild, är Mats Pettersson (Lillebo). Bredvid honom står Henry Tyrfors (Tyringe). Strax till höger om mitten, i bilden, står Ulla Lindkvist i ljus kappa. Den unga kvinnan, till höger om Ulla, är Karin Lundgren (Skräddartorp). Mannen intill henne (som tittar på fotografen) heter Alvar. Bredvid honom står Beje. Kvinnan, längst till höger i bild, är Siv (Skräddartorp).
Nockeruds skola. "Beträffande skolområdet i Nockerud beslöts 1894 att indraga en befintlig skola i Pankan ........... lärartjänsten, som även omfattade Grimstorps skola .......... Från och med 1898 inrättades en, fast mindre, folkskola i Nockerud. Lämplig skollokal erhölls genom förvärv av en fastighet från hem.äg. J. Sjögren i Nockerud för 2.150 kr. Så tillkom Nockeruds skola och småskollärare Mathilda Storm anställdes nämnda år som lärare med ett 30-tal barn. Hon kvarstod i tjänst till den 1 juli 1929, då skolformen ändrades till B3 med en folkskollärare för såväl folk- som småskolestadiet. Folke Sundqvist var den siste läraren vid skolan, som indrogs 1936. Då hade en väg byggts mellan Nockerud och Gårdsjö, varför barnen kunde hänvisas till skolan i Gårdsjö." (Eric Wallgren: Skolväsendet i Hova socken, Hova-Älgaråsboken, 1973). Revs 1964. Mathilda Storm: född 1869 7/3, syster till Charlotta Maria Storm, Karl Eks mor. Fadern till Mathilda och Charlotta var gevaldiger (= poliskonstapel, fångförare//MA) och blev ihjälslagen. Flickorna växte upp i Sjötorp 1:1, Fredsberg. Karl Ek besökte vid flera tillfällen "moster Tilda" i Nockerud. En gång (vid sekelskiftet nån gång) fick han då se en man iklädd säckkläder vara tjudrad nära ett hus. Denne kröp på alla fyra och gav ifrån sig hemska läten. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.