gruppbild
Från 299 kr
fotografi
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 i en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Antikvarie Ulf Erik Hagberg vid Störlinge 4/11 1964 bakom en hällkista. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
En hällkista funnen vid en arkeologisk undersökning. Hällkistor är kända från Västeuropa, Medelhavsländerna och Orienten, till Sverige kommer gravtypen troligen via England. Gravar liknande de nordiska förekommer i nordvästra Tyskland. En yngre form helt under jordytan kan följas ned till Ukraina. I Danmark har hällkistorna sitt huvudområde på östra Jylland. Från Norge känner man till ett 10-tal, alla på Östlandet. Hällkistor förekommer i Sverige främst i Götalandskapen med en koncentration till södra Småland, Värmland och Närke. Gravtypen är även vanlig i Dalsland och Uppland, och så långt norrut som i Ångermanland känner man till hällkistor, om än yngre än de mer sydligt belägna. Antalet torde uppgå till inemot 2 000. Det råder en stor svårighet att klassificera många fornlämningar i fält, vilka berör denna typ. Många kallas stenkammargravar, där de ofta antas vara hällkistor ifall de inte kan påvisas vara dösar eller gånggrifter. Enligt Riksantikvarieämbetets fornminnesregister finns det 649 sådana hällkistor i Västergötland, 129 i Dalsland, 97 i Bohuslän, 70 i Halland och runt 100 i Värmland. Därtill finns ett mycket stort antal i Småland, samt ett visst antal i Skåne och övriga landskap i södra Sverige. (Uppgifterna hämtade från Wikipedia)
Skansen. Doktor Jonas Rudberg, Tandläkare Skogsborg, Direktör Nyrén, Kapellmästare Chr. Crause samt Red. Kay G. Englund församlade vid Svandammen i övre Tivoli 1890.
Byggmästare Yngve Andersson, montör K V Jansson, vaktmästare E Englund och målarmästare Eng i stora salen i Bälinge bygdegård strax innan invigningen 7 mars 1937
Nedre dammen, Gammelstilla. Nya arbetarbostaden med badhuset till höger. I ekan vid årorna Gustav Englund, Prästhyttan och i aktern sittandes till höger Einar Larsson.
Einar Larsson, Åsmundshyttan i framsätet och Gustav Englund, Prästhyttan i baksätet. Damerna okända. En av damerna är Betty Eriksson W. Hästbo. Bilen en Overland 1922.
Vid Nyhytte Dammsjön där ungdomarna höll till och dansade. Fjärde mannen längst fram från vänster Gustav Englund, Prästhyttan. Bredvid Enok Eriksson, Åsmundshyttan.
Vinterbilder. 12 januari 1950. Norra Rådmansgatan 8, med fr.v.: - Söderlunds Hembageri - Polyfoto - Okänd - Wickmans Kappaffär - Bertha Englund Damfrisering (Ur Gävle Telefonkatalog 1945)
Från vänster Einar Larsson, Åsmundshyttan. Fjärde mannen från vänster Josef Eriksson, Hästbo. Sedan Gustav Englund, Prästhyttan och mannen längst till höger Enok Eriksson Åsmundshyttan.
Sittande på staketet Gustav Englund Prästhyttan, Einar Larsson Åsmundshyttan, Josef Eriksson W. Hästbo. Damerna okända. En av damerna är Betty Eriksson W. Hästbo.
Underhåll av motor på flygplan Gloster Gladiator gul D vid F 19, Svenska frivilligkåren i Finland. Flygplanet placerat i skyddshus av modell "Englund".
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.