Huset är ett av stadens äldsta trähus, troligen byggt i slutet av 1600-talet och samtida med stadsporten Kavaljeren. Högt valmtak, omändrat till nuvarande form cirka 1860-70. Huset har ändrats under 1800-talet. Enligt stadsfullmäktigebeslut i Kalmar skall byggnaden flyttas bort från sin hittillsvarande plats. Foto: Lagergren ATA.
Från 299 kr
Den nödtorftigt underhållna enkelstuga Källsäter i Slaka var bebodd alldeles inpå bildens tillkomst 1950. Anna Matilda Rosengren hade tillsammans med make och tre söner tagit stugan i besittning 1913. Några fler barn skulle inte komma men samma år tog paret till sig en fosterdotter vars far gått bort. Anna Matilda avled som änka i mars 1949.
M/S Wilhelm Tham färdigställdes vid Motala Verkstad 1912 med mått för att passa Göta kanals slussar. Döpt efter industriledaren vid Husqvarna vapenfabriksaktiebolag och som gått bort året dessförinnan. Otaliga är hennes resor mellan Stockholm och Göteborg. Här i Bergs slussar 1933.
Hörnet Repslagaregaten - Drottninggatan har en spegel för att minska bilolyckorna i korsningen. Spegeln sattes upp i mars 1954, men togs senare bort. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Flygbild över Linköping år 1953. Man ser busstorget och drottninggatsbacken på bilden. Längst bort ser man stadshuset och Linköpings domkyrka. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Skaraborg, Lycksele s:n. Foto från punkt nr 11 belägen i rågången mot Rönnfors, avd.___3___ (hygge) i 334 II 17 (indeln.karta 1936.) Föryngringsyta med såddplantor och naturlig föryngring i förgrunden. längst bort i bakgrunden synes avd. ___18___ 0100 V 75 Foto: Aug. 1936 Blidberg
När man tröskade fick man med skal, boss och strårester bland sädeskornen. Ett sätt att få bort detta var att blåsa iväg dessa lättare delar från de tyngre sädeskornen. Detta gjordes med hjälp av en handdragen maskin, räns/rännvinden, vilken tillhörde varje gårdsparts utrustning. Här ses en sådan utställd för fotografering på Jakob, Fäi- Jakå, Karlssons part.
Ladugårdens baksida är också sluten, det finns bara en gödseldörr till stallet. Portlidret är närmast och ladporten längre bort. Det är en intressant byggnad med omväxlande bul och stendelar. T v skymtar en bod på gaveln och en vinkelställd byggnad bredvid. I bakgrunden syns ett nytt litet bostadshus i trä med köksfarstu?
Masse har stått på den lilla vägen som går upp på backarna öster om detta ställe och tagit en bild av baksidan. Troligen hade Lina kök i träbakbygget, hon står nog själv bakom staketet. T h skymtar brygghuset, vid trädet t h ligger källaren och längst bort skymtar ladugårdsgaveln.
När betorna var gallrade, skulle ogräset mellan raderna tas bort. Här gör man det med hästdragen hacka, det är troligen Lars Persson 51 år och sonen Lars Pettersson, 18 år. Bilden är sannolikt tagen vid Byängsbackar öster om gårdsparten med Kauparve östra (Lars Nilssons) part i bakgrunden med två höstackar.
Hallsarve Anna Mårtensson drar bort linets stjälkar från fibrerna med hjälp av häcklans piggar. Det färdiga linet ligger lindat medan stjälkarna ligger i en hög vid stolen. Häcklan har Anna lagt på en uttjänt gustaviansk stol från 1800-talets första hälft. Anna är vardagsklädd utan huvudbonad och har ett stort grovt arbetsförkläde lindat om nedre halvan av kroppen. Se Bild 149, 150, 151.
Tydligen drog ett osedvanligt stort oväder över Lau i början av spetember 1913 med mycket regn, se Bild 1127. Vid Läil-a spolades bron bort och man lagade provisoriskt genom att lägga en stege med en bräda på över ån. På bilden har vattnet sjunkit betydligt.
Här ser vi den ganska nya ladugården i resvirke. Troligen har den byggts i etapper med laddelen med papptak längst bort först. Sedan följer två fähusdelar, varav den hitre troligen hade svinstior närmast gaveln. Denna del var nog rätt ny när bilden togs, gavelfältet är ännu inte målat. T h står dasset.
Här ses ladugården från åkern söder om vägen, jfr Bild 865. Ladugården har fått nytt halmtak, medan den 1906 (?) tillbyggda laddelen längst bort har spåntak. Ferdinand var förutom lantbrukare även fiskare, så det är naturligt att det hänger garn på tork vid gaveln.
Varje gårdspart hade förr en egen smedja, men mot 1800-talets slut kom sockensmedjor med en smed som bara hade detta till yrke. De bönder som inte var intresserade av smide släppte då underhållet som här på Fie och smedjan förföll och revs bort. Synd på en vacker byggnad!
Denna bulladugård är troligen byggd i slutet av 1800-talet. Den innehöll förmodligen två fähus längst bort, hoimd i mitten och lada hiterst. Den tillbyggda boden var sannolikt vagnbod och förråd. Ladugården finns kvar än idag, men boden är borta. Grindarna är säkert gjorda av grannen Lars Pettersson på Hemmor, se Bild 907!
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.