Jokkmokk 446:1
Från 299 kr
Luspebryggan
En närbild på en idryssja på åbrinken nedanför Nybro. Ryssjan har dubbla kammare, det främre för större fisk och ett inre för mindre. Bredvid ligger arm- och stjärtstakar. Man ser hur stolparna är arrangerade, så det genom stjärtstakens ring går att skjuta ut och ner ryssjans stjärt i vattnet och sen binda staken i stolparna. På andra sidan ån syns flera anläggningar för ryssjor. Bilden är tagen i april när iden som bäst gick upp i ån för att leka. I bakgrunden ses en mycket enslig boplats. Här nere nära stranden måste det ha varit extremt stormutsatt utan ett enda träd som skydd. Troligen har någon fattig fått bygga sin bostad här av ett gammalt bulhus med en liten ladugård.
Flygbild över Spenshults sjukhus med ån Nissan i förgrunden. Anläggningen ligger i Spenshults kronopark och var ursprungligen ett av de så kallade jubileumssanatorierna som uppfördes med medel från konung Oskar II:s jubileumsfond. Sanatoriet ritades av arkitekt Ivar Tengbom och invigdes 1913 som det fjärde av jubileumssanatorierna. 1953 upphörde sanatorievården vid Spenshult och byggnaden överläts till Riksförbundet för reumatism och blev Spenshults reumatikersjukhus. Verksamheten avvecklades 2014.
Vykort, "Motiv från Viskan, Åsbro." I bildens nederkant ses vägbron ån Viskan. Vy uppströms över odlingslandskapet mot de skogsklädda åsarna österut. Text fotokopians baksida: "Detta fotografi, n:r G246 får, vid laga påföljd, icke utan särskilt tillstånd reproduceras. O. LILLJEQVIST KONSTFÖRLAG DALS LÅNGED", "Text: Motiv från Åsbro." Numreringen är AB Flygtrafiks med prefixet FF. Samtliga versioner, såsom neg, fotokopior, vykort etc, i AB Flygtrafiks bildsamling har alltid samma reg.nummer.
Masse har fått Nils Hallanders familj på När att både sätta upp sjö-ryssjor och att posera. Den stora bandan där fångstarmarna slutar är halvcirkelformad och har alltså en platt undersida, till skillnad mot å-ryssjornas som är runda. På Nr 385 med de nyfikna barnen ser man tydligt struten som fisken skall simma in i. Sjö-ryssjorna verkar ha längre fångstarmar än å-ryssjorna, vilket är naturligt, det finns inte samma utrymme i ån.
I förgrunden ses en enkel anläggning för fastsättning av ryssjor. Från den ställningen över ån fästs armstakar som går ner i vattnet och håller upp fångstarmarna. I bakgrunden ses Nybro, byggd av knuttimrade kistor fyllda med sten, därpå en broläggning av plank och räcke. T v syns ladugården till Laus östligaste boplats, se Bild 271. Det är en bulladugård med halmtak. På högra gaveln skymtar ett skjul. Landskapet är välbetat och öppet.
Parti av Stångån, tillika Kinda kanal, i Linköping. Året är 1898 och visar hur betydelsefull pråmtrafiken en gång var på kanalen. Till vänster ses det som vid tiden kvarstod av Tinnerbäckens ångsåg. Verksamheten var nedlagd och tomten försåld för fortsatt bostadsproduktion inom området Tinnerbäckslyckorna. Den öppna platsen mitt över ån, omedelbart söder om Ladugårdskällan, har periodvis använts för upplag, reparationer och även nybyggnation av båtar för främst Kinda kanal. I fonden skymtar ytterligare pråmar invid stadens båda kallbadhus.
Stångån med Kinda kanal från Stångebro med kameran riktad söderut. Vattendraget delade i historisk tid Linköpings stad från dess omland i öster. Det förklarar bebyggelsemönstret som avspeglas i bilden från 1906. Ännu var Tannefors-sidan mot ån i det närmaste obebyggd med undantag av industrier och mer funktionella anläggningar. I bilden ses roddklubbens båthus och längre bort stadens bägge kallbadhus. Strandzonen till höger var däremot tidigt bebyggd. Närmast delar av fattigvårdens anläggning.
Linköpings hamn 1902. Vid kaj ligger ångaren Linköping (III) som vid tiden gick på traden Stockholm-Linköping. Bakom ångaren ses stadens hamnpaviljong, ursprungligen uppförd vid mitten av 1880-talet men förlängd för större kapacitet 1895. Ovan paviljongen skymtar det 1877 uppförda tullhuset, en nödvändighet sedan Linköping kort före blivit stapelstad med rätt att handla direkt med utlandet. Till vänster rusar ett godståg på Östra stambanan över ån. Den ljusa balken på det större fundamentet visar var bron var öppningsbar för trafiken på Kinda kanal.
Detta grumliga repro visar miljön vid Hjulsbro kvarn och sluss 1906. Bilden är tagen i en brytningstid för området. År 1907 registreras Hjulsbro Tråddrageri & Spikfabriks AB och året därpå kommer en fabriksbyggnad stå färdig. Den gamla kvarnen, byggnaden med snedtak, rivs och mjölnarbostället på höjden byggs om till disponentbostad. Den vita byggnaden på bilden är den nya kvarnen som anlagts på motstående sida av ån.
Här låg tidigare kyrkbron, men den revs i samband med att Norra Södermanlands järnvägsaktiebolag byggde järnvägsbron. För att ersätta kyrkbron så byggdes då också gångbron som syns här närmast i bild. Gatan till vänster är Köpmangatan. På vänster sida av ån, i vad som borde vara kvarteret Svärdsliljan 1, syns något som troligen är ett svagdricksbryggeri. Det vita huset längst till höger i bild byggdes 1871 och användes som lasarett.
Kille i Svartån, 17 maj 1966 Tre män, en polis i uniform samt två kostymklädda herrar har precis dragit upp en man ur Svartån. Polisen vadar i ån och drar en eka efter sig. I denna ligger mannen som dragits upp ur vattnet. De två andra männen sitter i båten. Åskådares fötter syns en bit upp till vänster på bilden. or. Han går nedför en kort trappa utomhus.
Vidöstern är en sjö i Ljungby kommun och Värnamo kommun i Småland och ingår i Lagans huvudavrinningsområde. Sjön är 44 meter djup, har en yta på 42,6 kvadratkilometer och befinner sig 143 meter över havet. Sjön avvattnas av vattendraget Lagan (Härån). Vid provfiske har en stor mängd fiskarter fångats, bland annat abborre, braxen, gers och gädda. Vidöstern är en långsmal sjö och ån Lagan rinner igenom sjön. Sjön har ett näringsrikt vatten och har ett bra bestånd med gös, gädda, abborre, och vitfisk.
Handkolorerat vykort, "Motiv från Oskarström". Motivet visar en vy över Skandinaviska Jutefabriken som kom igång 1890 och rundas av Nissan. Utmed andra sidan ån breder bostadshus och annan bebyggelse ut sig. Fabriken drev utvecklingen av Oskarström till ett industrisamhälle. År 1896 utökades tillverkningen med Oskarströms Linnefabrik som då tillverkade alla slags blekta och oblekta lin- och blångarner, samt blekta och oblekta linnevävnader. Bild 2 visar kortet med sin hälsning. (Se även bildnr F9160, F9162)
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.