Sveriges riksdag 550 år firas i Arboga. En scen är uppbyggd vid rådhusgården. Där sitter statsminister Olof Palme, drottning Silvia, kung Carl XVl Gustaf och talman Ingemund Bengtsson. Med på scenen finns två medeltidsklädda personer. En stor publik har samlats på torget. Riksdagsjubileet 1985.
Från 299 kr
En stor publik är samlad på Stora torget för att delta i firandet av Sveriges Riksdag 550 år. På bänkarna, till höger, sitter riksdagsledamöterna. Fotograferna är samlade intill trappan. Där ses Birgit Johansson (i folkdräkt). I bakgrunden ses Lundborgska fastigheten med konditori Saga, samt Duka-butiken till höger.
I Arboga firas minnet av Sveriges första riksdag. Det är 550-årsjubileum och staden gästas av kungaparet och högt uppsatta politiker. Skolbarn paraderar på Nygatan, österut. Många har flaggor i händerna. På trottoaren står människor och väntar. Till vänster ses en kiosk. Längre bort, på gatan, ligger bokhandeln och systembolaget (vänster sida). Riksdagsjubileet 1985
Sveriges Riksdag 550-år. En stor publik är samlad, på Stora torget, för att fira jubileet. På bänkarna sitter riksdagsledamöterna. Pressen är samlad, fotografer och TV-män är engagerade. I bakgrunden ses Lundborgska fastigheten med konditori Saga (observera publiken på taket!) och till höger ligger Duka-butiken och Kapellgatan.
Pressen och polisen vid järnvägsstationen. Allmänheten trängs för att se kungaparet och riksdagsledamoterna som anländer med tåg. Den ljusklädde fotografen är Björn Johansson på Arboga Tidning. I Arboga firas 550-årsminnet av Sveriges första riksdag. Riksdagsjubileet 1985. I bakgrunden ses Lantmännens silo.
- Fotografi -
Kommunistisk diskussion. 1948. År 1917 splittrades den svenska arbetarrörelsen när vänsteropposition i det socialdemokratiska arbetarepartiet bildade Sveriges socialdemokratiska vänsterparti, dit majoriteten av ungdomsförbundets medlemmar anslöt sig. 1921 antogs namnet Sveriges kommunistiska parti, som skulle komma att representera den svenska kommunismen. År 1929 kom den största splittringen i partiets historia då Karl Kilbom och större delen av medlemmarna uteslöts av Komintern, och flera medlemmar lämnade partiet. Karl Kilbom bildade tillsammans med Nils Flyg ett eget SKP det så kallade socialistiska partiet. Sverige hade nu ett SKP i Komintern och ett utanför. Det SKP som stod utanför komintern kom att vara verksamt fram till år 1948 då det upplöstes, dessförinnan hade partiet blivit nazistiskt år 1943. Det kominterntrogna SKP bytte 1967 namn till Vänsterpartiet Kommunisterna. Detta namn hade det sedan till 1990 då "Kommunisterna" ströks och det nya namnet blev Vänsterpartiet. Kommunisternas största valframgång var när SKP fick 10,3 % i andrakammar-valet 1944, samt 11,2 % i kommunalvalet 1946. Kommunisterna hade även stort inflytande i de svenska fackförbunden med styrelsemajoritet i flera fack-avdelningar. En annan nyckelhändelse inom svensk kommunism är Ådalshändelserna som fick stort inflytande på Svensk arbetsmarknad samt metallstrejken 1945 som omfattade 120 000 arbetare. I dagens Sverige representeras kommunism av uttalade mindre kommunistpartier som Kommunistiska Partiet och Sveriges Kommunistiska Parti som har en marxist-leninistisk ideologisk politik. Även om vänsterpartiet 1990 till namnet upphörde vara kommunistiskt fortsatte flera medlemmarna i partiets ledning att kalla sig kommunister fram till 2005, och även därefter uttalade sig trogna de kommunistiska idéerna. Reportage för Arbetarbladet.
Östersund, Sverige
Lycksele, Sverige
Hammarstrand, Sverige
Stockholm, Sverige
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.