Fardhem 110
Från 299 kr
Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)
Det var sannerligen torkväder den här dagen när personal från Östergötlands museum besökte Gottorp i Ljungs församling sommaren 1950. Mangårdsbygganden till Gottorp 1:3 ansågs vara uppförd omkring år 1830 men var till synes om- och tillbyggd sedan dess. Gårdens ägare, Hugo och Ruth Isaksson, kunde meddela att byggningen restaurerats 1925 och sannolikt var det då den präktiga verandan kom till.
Mangårdsbygganden till Herrestad mellangård. Enligt påskrift togs bilden 1879. Vid tiden ägdes gården av Nils Gustaf Eriksson och dennes maka Josefina Andersdotter. Möjligtvis är det gårdsägaren som sitter i kostym och hatt på bilden. Övriga personer på bilden stämmer överens med familjens sammansättning vid tiden; hustrun, barnen Anna Josefina f. 1859, Emma Desideria f. 1861, Alida Charlotta f. 1863, Erik Gustaf f. 1869 och Helena Elisabeth f. 1870.
Karbenning 26:1-2
Karbenning 27:1
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.