Järnvägsstation på Svartön vid Luleå station. Redan 1883 började anläggningsarbeten på Svartön vid Luleå för järnvägen Luleå Gällivare - Luossavaara - Victoriahamn. Det tog nästan 6 år innan det första malmtåget kom ned till Luleå 1888. Banan byggdes av Sverige & Norge Järnväg.
Från 299 kr
Flygbild över del av Kåhög, bilden tagen från samhället i riktning mot Högshall. I främre delen av bilden syns järnvägen och Kåhögs hållplats. I mitten av bilden syns Byvägen.
På järnvägen Kiruna -Riksgränsen. Sprängning av Riksgränsens bangård. Rallare poserar med sina verktyg. Byggen pågick under perioden 1898-1902. Allt arbete gjordes på den tiden för hand och under mycket svåra förhållanden.
Hus och Byggnader i Hybo, fr.v. Stenhuset, Bryggeriet( med skorstenen), Lungrens affär, Fr. Janssons affär, " Rullan", Handelsbolaget, " Tysk-Hecklas"(Lilla kafeét) och 1:a kasern. Rullan fick heta så för att man rullade huset till sin plats från närheten av järnvägen.
Norra Centralgatan 33, norrut mot järnvägen som går precis till höger i bild. Här bodde Christer hans mor Maj-Britt och hennes mormor och morfar Anna Greta och Carl Gustav. Alla Westberg i efternamn. 1 rum och kök, omodernt.
Lappland. Invigningen av Riksgränsbanan 14 juli Foto: 14 juli 1903. 2001-03-07 PS. Riksgränsbanan, järnvägen Gällivare-Riksgränsen, en del av Malmbanan. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=293729
Skara. Järnvägen. Konung Gustaf V besöker Skara år 1923. Talare Stadsfullm. ordf. Tor Bergquist, t.h. om honom Borgmästare Nilsson och v. ordf. E. Westermark, t.h. om Konungen Landshövdingen. Kronprinsen i bakgrunden.
Posttransport, truck med släpvagn, från postkontoret Eskilstuna 1 till järnvägen. Vid kl 18.30-tiden körs det stora lasset till postkupéerna 452 och 365. T.f. postiljon 11 Stig Tegevik kör här Drottninggatan, med en cyklande kollega vid sidan om.
Till vänster ligger Samuelsons fabrik "Strumpan" kvar även om strumptillverkningen dock är ett minne blott. Sedan 2001/2002 huserar bl. a Mölndals stadsmuseum, Forscaféet och Föreningsarkivet här (Kvarnbygatan 12). Till höger ses trapporna upp till gångbron (mellan Kvarnbygatan och Ormåsgatan) över järnvägen.
Planering för trafikomläggning i Kållered, år 1985. Labackavägen i riktning mot väster. Vy från Gamla Riksvägen. "Vid samtliga alternativ skall Labackavägen schaktas ner under järnvägen." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Mölndalsbro i början av 1980-talet. Övergångstället över Göteborgsvägen, mellan Tempelgatan och parkeringen vid ån. Vy mot öster över Systemet, "Röda Kvarn", Kvarnbyskolan, nya brandstationen och nya polishuset på andra sidan vägen och järnvägen.
Byggnation av GCM-väg mellan Rävekärr och Kållered, år 1984. "Längs järnvägen byggs nu den nya GCM-vägen mellan Rävekärr och Kållered." För mer information om bilden se under tilläggsinformation.
Butik och restaurang på Nämndemansgatan 1, östra sidan av järnvägen. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1212-1226 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9D, grupp 5. Se även 1996_0913-0940.
Gustavsro, Gamla Riksvägen 48 1952. Folke och Helga Svenssons balkong mot järnvägen. I bakgrunden Svenssons uthus och Pettershof. Gullevi Persson Andersson f. 1945. Hon bodde med sina föräldrar i en lägenhet ovanför Folke och Helgas lägenhet. Den vätte mot Lackavägen.
Anna Larsson står i sin trädgård som låg vid järnvägen, 1960-tal. Vommedal Östergård "Hagen", Gamla Riksvägen 56 i Kållered. Anna var västsömmerska för bl a firmor i Göteborg. Anna var född på gården och testamenterade den till Kållereds församling.
Statens Järnvägar, SJ Y6 1028. Första persontåg på normalspår, från Linköping anländer till Överums station. Ombyggnaden av den smalspåriga järnvägen mellan Åtvidaberg och Västervik till normalspår blev klar 1964.
Arbetslag vid byggandet av järnvägen vid Hova på Västergötland - Göteborgs Järnväg (VGJ), sträckan Mariestad - Gårdsjö. Mannen i ljus pälsmössa är ingenjör Hjortberg och till höger om den lutande trädstammen står Ture Andersson som senare kom att bli banmästare vid VGJ.
Sprängvikens station. Härnösand-Sollefteå Järnväg, HdSJ. Banan byggdes 1893. Gick över till eldrift 1958. 26/6 1931 bad Härnösand-Sollefteå Järnväg staten att ta över järnvägen eftersom skulderna var för stora och det gjordes 1/7 1932.
Spjutsbygd station. Karlskrona-Växjö Järnväg, CWJ. Stf C. Karlsson med personal. Från början avsett för godstrafik men under 1930-talet så började även persontrafiken. Stationen ansågs av de som arbetade på järnvägen vara den vackraste stationen.
Öppnad 1872. Envånings stationshus i sten. På senare år har stationshuset ombyggts och därvid fått en andra våning. Dubbelspår byggdes österut till Eksund 1920 och västerut till Norsholm 1921. Järnvägen elektrifierades 1932.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.