monument, byggnadsverk, stele, fotografi, photograph
Från 299 kr
Amatörfotografen Lars Fredrik "Fritz" Lovéns fotografiska kvarlåtenskap är lyckligtvis bevarad och skänkt till Östergötlands museum. Sannolikt var det inte Lovéns tanke att hans fotografier skulle leva vidare och spridas långt efter sin död. Som ofta med en privat produktion saknar bilderna önskvärd information. Detta motiv är ett av flera exempel som svårligen låter sig lokaliseras. Lyckligtvis finns hängivna lokalhistoriker till vår hjälp och den nu kända miljön kan presenteras som trädgårdsinteriör från Huitfeltska gården i Linköping. Fotoåret var redan tidigare givet, 1929. Gårdens gatuhus utmed Ågatan kom att nedmonteras 1949 och bli första hus att uppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping. Bildens enklare byggnader låg i trädgården och kom att behandlas mindre pietetsfullt och revs i det beskrivna sammanhanget. Huset med brokig fasad bar upplysningsvis en spännande historia nära förbunden med nykterhetsrörelsens tidiga historia i Linköping.
Ett av tiden påverkat men värdefullt motiv med anknytning till Chokladfabriks AB Motala. Den odaterade bilden togs i Stora hotellets spegelsal i Linköping och visar en tillställning, sannolikt med välgörenhet som syfte. Firman hade till arrangemanget skänkt valda delar ur sitt sortiment, och vi ser deras väl dekorerade monter flankerad av tombola-stånd. Bakom företaget stod den oerhört mångsidige entreprenören John "Motalakungen" Andersson. Vid sidan av sprit- , vadd- och spikfabriker startade han i Motala även tvättinrättning och laxodling. Nämnas bör också hans anläggande av en elektrisk kraftstation som försåg hemstaden med elektrisk gatubelysning. Till sin chokladfabrik knöt han den driftige O G Svensson, som efterhand kom att överta företaget och vidare samgå med Cloetta. Resten är som man säger historia. Bilden ger inga besked om var företaget stod i sin utvecklingskedja när den tillkom. Gott nog att visa en stycke historia.
Fabriker för textilindustri inom kvarteret Gamla Holmarna i Norrköping 1950. I samband med upprustningarna och förändringarna av det gamla industrilandskapet till det nuvarande kulturlandskapet har en stor mängd arkeologiska undersökningar gjorts. Inom kvarteret Gamla Holmarna har det hittats lämningar från ett mässingsbruk i holländskt tegel från 1600-talet och rester från kvarnbyggnader från så tidigt som 1000-talet. Sålunda kan sägas att kvarteret Gamla Holmarna representerar Norrköpings industriella historia. I den höga byggnaden till höger drev Axel K Bergwall en vadd- och trikåfabrik från 1910.
Skedevi kyrka har likt alla medeltida kyrkor en lång historia och identiskt med många av dem en komplicerad byggnadshistoria. Det senaste ingreppet av stor betydelse i Skedevis fall är kyrkans korparti i nyklassicistisk stil. Åtgärden var framtvingad av socknens befolkningsökning och genom insatsen åstadkom man en utvidgning av kyrkorummet. För arbetet, som slutfördes år 1807, ansvarade länsbyggmästaren i Nyköping Anders Sundström, som hade att följa Olof Tempelmans ritningar. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
För många nu äldre Linköpingsbor är Astas Matsalar bekant. En enklare servering vid Storgatans östra delar med dåvarande gatunummer 17. Någon fruktbar granskning av rörelsens historia har inte varit möjlig för denna uppgift, vi kan inte ens presentera "Asta", som rimligtvis stod bakom rörelsen en tid. Från 1935 drevs den emellertid av fru Nanny Svensson. Här en dokumentation av vad som fanns kvar av inredning 1964, kort före fastigheten revs.
Byggnad invid vattendrag som tolkas visa bostadshus till Sjöbacka ångsåg. Själva sågverksanläggningen låg till vänster utom bilden och hade etablerats år 1897. Bostadshuset disponerades rimligtvis av sågens förvaltare, möjligtvis med rum för delar av den övriga arbetsstyrkan. Sannolikt är huset detsamma som genom en annons införd i ÖC 1903 låter oss veta att det utlystes till försäljning för bortforsling. Någonstans i trakten står det månne kvar och ruvar på sin tidiga historia. Uppskattad fototid omkring år 1900.
Linköping domkyrkas långa historia har inneburit en rad mer eller mindre genomgripande förändringar av byggnadens uttryck. Som vi känner henne idag är i stora drag resultatet efter tre stora ingrepp under 1800-talet. 1812 års "storstädning" avsåg främst interiöra arbeten, medan omfattande yttre omdaning kom att ske under perioden 1849-69. Tydligast avtryck har dock Helgo Zetterwalls nygotiska torn inneburit, som tillkom som en del i den omfattande ombyggnad som genomfördes under perioden 1877-86. Här en vintervy daterad 1903.
Tornby gård har en komplicerad historia. I äldre tid räknade byn fyra hemman och likt de flesta gårdssamlingar i landet hade de sina ägor blandade om varandra. 1700- och 1800-talens jordbruksskiften kom emellertid att skapa mer sammanhållna ägor. Bilden visar huvudbyggnaden i Norrgården, som vid tiden för bilden står under renovering och kom att bevaras på platsen trots exeptionell exploatering av gårdarnas forna jordbruksmark. Här dokumenterad av Östergötlands museum 1975.
Maarten van Heemskercks altarskåp i Linköpings domkyrka mäter nära åtta meter i bredd med öppna dörrar. Prydnadens tidiga historia och vägen till Sverige är höljd i dunkel men den skänktes till kyrkan av kung Johan III i början av 1580-talet. Altarskåpet var fram till 1812 placerat i högkoret men flyttades för att erhålla ett bättre ljus i kyrkan. Notera radiatorelementet under skåpet, en rysning i bevarandesynpunkt.
Nött men unikt fotografi från Tullgarn omkring förra sekelskiftet. Bilen, en Peugeot modell 28, inköptes år 1900 av kronprins Gustaf för sina resor mellan Stockholm och kungsgården Tullgarn som han vid tiden disponerade. Bilens förare har av John Nerén (förf. Automobilens historia) antagits vara verkmästare G Behmer alternativt Brehmer men har för denna uppgift inte närmare identifierats. Kusken får antas vara Klas Robert Thorell som denna tid var anställd vid Tullgarn. Byggnaden i bakgrunden är Tullgarns värdshus.
Lärare och elever vid elementarskolan för flickor fr.o.m. hösten 1893 t.o.m. vårterminen 1896. Lärarinnor och lärare: Föreståndarinna fröken Anna Köllerström, lärarinna i tyska och engelska m.m. Fru Amelia Von Mosczinsky, lärarinna i kristendom och läsning m.m. Fröken Olga Svensson, lärare i historia m.m. Först kandidat K.O. Mood, sedan pastor Stenberg, därefter kamrern Wallinder, Mösseberg. Elever: Klass VI: Hildur Pettersson, Ester Holmblad, Märta Kilander, Elna Helander. Klass V: Ingrid Kilander, Rosa Forss, Hilma Ericson, Inez Hansson.
Flygbild som visar Kläckeberga kyrka från söder. Kyrkan är belagd från mitten av 1300-talet. Den medeltida stenbyggnadens historia är höljd i dunkel och spekulationerna kring byggnadens höjd och användning är legio. Kyrkans höga stenfot rymmer en källarvåning och genom en trappa i muren kan man nå upp till den så kallade salen över kyrkorummet. Märk markeringarna på bilden. De härrör från den statliga granskningen av bilden ur säkerhetssynpunkt.
Fartyget MS Gripsholm tillhörde Svenska Amerikalinjen och sjösattes 1925. Originalmaskineriet fanns kvar genom hela hennes användningstid. Hon var det första transatlantiska maskinfartyget. Hon gjorde den första resan i Svenska Amerikalinjens historia, från Göteborg till Medelhavet den första februari 1927. Under sin tid hos SAL bar hon totalt 321,213 transatlantiska passagerare och 23,551 kryssningspassagerare. Under andra världskriget tjänstgjorde Gripsholm som hemskickande skepp och gjorde 33 resor för att utbyta cirka 30000 krigsfångar, diplomater, kvinnor och barn mellan de krigande länderna.
Uppslag ur facsimil av Sveriges första inkunabel Dialogus Creaturarum Optime Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) som trycktes av Johann Snell 1483 i Stockholm. . De äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler, från latinets incunabula, 'ursprung'. De trycktes i senare hälften av 1400-talet i små upplagor. Boktryckaren har för hand målat anfanger och särskilda "illuminatörer" anlitades för illustrationer. I Sverige finns det 15 inkunabler dokumenterade och endast två på svenska språket. Sammanlagt ett hundratal exemplar finns bevarade av dessa svenska inkunabler.
Storgatan i höjd med Apotekaregatan i Linköping. I hörnet den vid tiden välbekanta Hallbergs Tobak och längre ner det minst lika inarbetade Slöjdmagasinet. Äldre stadsbor kunde dock ännu förknippa huset med apotek Vasen. Inte så konstigt då apotekets 175 år långa historia i huset varat en bit in i 1900-talet. Inte fullt så gamla associerar platsen med restaurang Hamlet, men då i det som skulle komma att bli Filbyterhuset. Fotoår 1971.
Wetterbergska gården (Klostergatan 19) stod ännu 1970 på sin ursprungliga plats. Det då starkt rivningshotade huset kom lyckligtvis att få ny hemvist i Gamla Linköping, dit det flyttades nämnda år. Vid sidan av sina arkitektoniska värden bär byggnaden en intressant historia som skola, Linköpings första sådan som folkskola för flickor. Från 1908 hade även stadens första barnkrubba (daghem) sin verksamhet i byggnaden. Här en dokumentaion under det förberedande arbetet inför husets förflyttning.
'Bildtext: ''Morlanda säteri, Kårehögen. Morlanda säteri på Orust. Manbyggnaden från slutet av 1600-talet, av trävirke. Skogen till säteriet sedan äldre tider väl bibehållen, och under senare tid även synnerligen väl skött.'' Flygbild över säteriets huvudbyggnader. :: :: Fotonr. 7048:42-46 indelad under rubriken ''Skogens historia i Göteborgs och Bohus län under historisk tid''. Ingår i serie med fotonr. 7046:1-383, 7047:1-33 och 7048:1-67 med bilder från Länsjägmästare John Lindners bildarkiv.'
Märssegelskonaren Ador av Figeholm hade en lång och brokig historia. Hon såldes till Brantevik 1907 varifrån hon 1918 såldes vidare till Gustaf E Johansson i Kalmar för 8500:- och fick namnet Carl Gustaf. 1927 såldes hon vidare till O B Johansson i Kalmar. År 1938 bör fartyget ha varit i dåligt skick då hon detta år såldes för 200:- till H Lindstrand i Ekenäs för att användas som danssalong.
Klostergatan 21 i Linköping som miljön tog sig ut våren 1972. Gatuhusets långa historia kan följas till skönfärgare Christian Fischer som lät uppföra huset 1736. I gården kom vidare att bo och verka färgare ända till 1825. Samma år lät den nye ägaren, rådman Kyllander, bygga till och rusta upp gården. Bland andra åtgärder gavs fasaden spritputs och dekorerade fönsteröverstycken. Vid tiden för bilden hade beslut tagits att flytta byggnaden till Gamla Linköping, där den erhöll det passande namnet Skönfärgaregården.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.