Vykort, "Slättared". Det har förmodats vara en felstavning då kortet har lämnats in till en bildtävling att föreställa "Stättareds gård, mangårdsbyggnad." Byggnaden har ett torn vid ena gaveln och i förgrunden leder en grind in till tomten. Där Stättared ligger idag låg förr tre gårdar tätt samman. Dessa köptes 1868 av en inspektor vid namn Norén som rev två av dem med en gång och på långfredagen 1875 brann även det sista boningshuset ner.
Från 299 kr
När Johan Emanuel Thorin besökte Flådra sommaren 1920 var den gamla gårdens hus rivna sedan en tid. Hans uppdrag att dokumentera godset Bjärka Säbys underlydande gårdar gjordes således med stor nit. Gårdens namn har rimligtvis uppkommit av platsens "flådra" av berghäll som husen tidigare grupperat sig runt. Nämnd redan år 1414 genom underrättelsen "Göte i Flaadhro" och genom tidigare efterforskning får vi veta att den sist boende famlijen avflyttade vid mitten av 1890-talet. Defekt.
Magnus Adolf Pontin inledde sin långa militära karriär vid Första livgrenadjärregementet i Linköping kort efter sin examen i Uppsala 1824. Han erhöll majors avsked från regementet så sent som 1868. Från 1835 var han gift med Hedvig Charlotta Durling. Makarna kom över åren att arrenderade ett flertal gårdar, varav Sunnanå och Falla i Torpa, Tomta i Svanshals och Saxtorp i Ljung utgör några prov på makarnas boställen. Han avled 1887 efter att ha varit änkling i 15 år.
Enligt påskrift tolkat vara Carl Gustaf Samuelsson. Född den 17 april 1857 i Åtvidaberg som son till brukare Samuel Petter Carlsson och Carolina Dahlqvist. Som ung arbetade han som dräng på olika gårdar i Åtvidabergs socken men blev från 1878 elev vid Säby lantbruksskola. Efter examen 1884 gifte han sig med Christina Vilhelmina Carlsdotter och efterhand kom paret att arrendera gården Stavsäter i Vist församling.
Linjelag som byggde telefinlinjen från Enskogen Till Tevansjö 1924. Man vilade middag vid denna flottkoja, som var byggd i form av ett gapskjul. Männen i främre raden från vänster Anders Berglöf, Helmer Hallenius, Olle Blomgren och Johan Thorell. I kojöppningen Olle Djäkner, Manne Haglund, Järvström och Englund. Linjegubbarna boode inhysta i bygdens gårdar, men till helgerna cyklade man hem, en sträcka på omkring 4 mil.
Gillberga. Ekonomibyggnader uppförda i sten och stråtak. "Stenby by nära västra kusten. Stora stenlängor, många med "dös" (rundade hörn). Konformiga gavelbyggnader. Byn är ... i 2 grupper, en mindre grupp i norr om fyra gårdar, i söder den större gruppen med många ... Den norra delen har enkel radbytyp med långa, smala lahagar, hägnadeav ... Obs gångstigarna mellan mangårdarna; genvägar; vanligt. Gott om stenmurar i byns omgivning. Typisk stenby."
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg. /Noterat av Torsten Rolf 1964.
Långsunda. Under 1500-talet fanns två gårdar och av dessa var ett hemman kronohemman och ett skattehemman. Mellan 1640-1712 hade Farsta gården genom Oxenstierna. 1917 köptes Långsunda av Valentin Larka. 1920 blev direktör Th. Schager Raaschov ägare till Långsunda. På Långsunda finns än idag djur såsom kor och grisar. Ägorna är mycket vackra med stränder och ängar och bildar en fin enhet med Gustavsberg, /Noterat av Torsten Rolf 1964.
'Bildtext: ''Vy över sedimentytor. Riktning 226.'' Vy tagen från höjd med gran och lövträdsvegetation. Vy ut över öppna fält, åkrar, vägar och hus, gårdar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 336.'' :: Vy med berghällar med buskvegetation. Vy ner över dalgång med öppna fält, åkermark. Vy med hus och gårdar. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentyta. Riktning 168.'' :: Vy över öppna fält, åkrar med hus och gårdar liggande i angränsning till berg med trädvegetation. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Sedimentdalgång. Riktning 28.'' I förgrunden gräsbevusxen berghäll med enbuskar. Vy ner över öppna fält, åkrar med stenmurar med enstaka träd. På avstånd gårdar och hus. Elledning. Stengärdesgård. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Kvillens dalgång. Riktning 266.'' Vy över öppna fält, åkrar. Bilden tagen från höjd med hus nedanför. Vy ut över dalgången med gårdar, hus. Enar växande på berghäll i förgrunden. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
'Bildtext: ''Kvillens dalgång. Riktning 226.'' Vy fotograferad uppifrån höjd ner över dalgången. Nedanför höjden hus. Vy ut över öppna fält, åkrar och gårdar, hus. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6970:1-1125, dokumentation av Hisingens naturgeografi, visande landskapsformerna i stora drag och gjord inför exploateringen av området. Platserna för fotograferingen finns utsatta på karta i skala 1:4000 som finns på Göteborgs Naturhistoriska musem. Fotoriktningen mättes med kompass i gammalgrader.'
En familj i Stämshult 1911. Personerna på fotot är Karl Johan Andersson, Selma Maria Andersson, Maria Amalia Andersson, Charlotta Andersson (gift med Karl) samt barn Edit Inga Andersson. Dräng Ernst Konrad Karlsson och till sist sonen till Charlotta och Karl Johan -Josef Andersson. Josef tog senare över gården och nämns även i boken Svenska gods och gårdar (1939). Ernst gifter sig med Maria Selma och de flyttar till Svinnersbo, Törnsfall 1918.
Olof Gustaf Oskar Johansson med familj ca 1912 Enligt husförhörsboken "Metholmen 1/4 mantal" Åbo Olof Gustaf Oskar Johansson Gärdhem 1837-04-18 med hustru Paulina Johannesdotter Hjärtum 1848-07-20 framför boningshuset på Metholmen. Paret hade 4 barn: Albert Julius Hjärtum 1881-08-14, Johan Fredrik Hjärtum 1887-03-13, Hulda Maria Hjärtum 1877-01-04 och Ida Christina Hjärtum 1879-06-15. Enligt boken "Svenska gods och gårdar, Bohuslän" så såldes gården 1918 efter O. G. Johanssons död. (O. G. Johansson dog 1917-02-09)
Ett vykort på Apelgården - Kålleredgården, postat 1907 från Göteborg. Motivet är på promenerande, uppklädda sommargäster (musiker från Stora Teatern i Göteborg), som vandrar på en äng. De brukade hyra stugor under sommarperioderna av bl.a ”Mor Annas” (Anna Augustdotter, gift Bengtsson) och andra gårdar. I bakgrunden skymtar Apelgården 1:17 "Snickarns", i dag Apelgården 1:11 på Kålleredgårdsvägen 14. Tillhör en serie vykort inköpta från Tradera på 2010-talet.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.