Teater- och biocafé. Bord och stolar samt cafédisk. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Från 299 kr
Interiör från teater- och biosalong. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Trapphus. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Teater- och biocafé. Betjäningsdisk med glasmonter på. År 1891 började arbetet med Karlstads teater. Hybelejens kvarn rivs och används som grund. 1893 invigs teatern medprolog skriven och framförd av Gustaf Fröding. Runt 1940-talet användes teatern främst som biosalong då filmen snabbt konkurerade ut teaterverksamheten. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945. Fotografens ant: Teatern. (Saga biografen). 1938.
Drothems kyrka anlades på den högsta punkten inom Söderköpings centrala delar. Att läget lockade är förståerligt men platsens leriga grundförhållandena var inte lämpliga för en så stor och tung byggnad. Återkommande åtgärder har över tid varit av nöden. Den senast genomgripande grundförstärkningen genomfördes 1979-80. I samband med arbetet genomfördes en rad andra insatser, bland annat ersattes den tidigare spritputsen av slätputs.
Mot slutet av 1960-talet hade brister på Askebys medeltida klosterkyrka nått den grad att en restaurering var oundviklig. Tre områden kunde definieras i kyrkans rötskadade brädtak, sprickor i rappningen och att grundmuren vittrade orsakat av tidigare pålagd cementputs. Våren 1969 kunde arbetet påbörjas under ledning av ingenjör Ture Jangvik och byggmästare Bengt Källström.
Bilder visar troligen en del utav arbetet med vägbygget. Här lastas grus från ett mindre grustag. Vägen på västra sidan av Öresjö byggdes under åren 1921-1923. Löjtnant Holmqvist från Hasteröd stod för hela sträckan som entreprenör och lejde ut kilometer till olika arbetslag. Arbetslaget på bilden är okänd, Rudolf Johansson från Läresbo, Hjärtum 1898-04-17, okänd, August Andersson från Läresbo, okänd, okänd, okänd
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Den invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Under 1700-talets slut togs frågan om kyrkbygge upp i Tjureda församling. Den gamla stenkyrkan uppförd under 1100-talet var alltför liten och trång. Men det skulle dröja till 1860 innan arbetet med byggande av en ny kyrka påbörjades. Helgedomen invigdes den 28 september 1862 av biskop Henrik Gustaf Hultman. Kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil.
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-tals kyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Kyrkan i Berg uppfördes efter ritningar av Per Axel Nyström vid Överintendentsämbetet. Arbetet påbörjades 1830 då grunden till den nya kyrkan lades ungefär 2,5 km från den gamla 1200-talskyrkans plats. Byggnaden är en tidstypisk nyklassicistisk kyrka. Kyrkan invigdes 1835 av biskop Esaias Tegnér.
Tolgs kyrka - År 1879 påbörjades arbetet med uppförandet av den nya kyrkan i Tolg. Den skulle ersätta den medeltida kyrkan, belägen i Tolgs by omkring 2 kilometer från den nya kyrkplatsen. Den nya kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil. Kyrkan invigdes på Mikaelsdagen den 2 oktober 1881 av biskop Johan Andersson.
År 1879 påbörjades arbetet med uppförandet av den nya kyrkan i Tolg. Den skulle ersätta den medeltida kyrkan, belägen i Tolgs by omkring 2 kilometer från den nya, högt belägna kyrkplatsen. År 1881 var kyrkan färdig att tas i bruk.Den nya kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil.
År 1879 påbörjades arbetet med uppförandet av den nya kyrkan i Tolg. Den skulle ersätta den medeltida kyrkan, belägen i Tolgs by omkring 2 kilometer från den nya, högt belägna kyrkplatsen. År 1881 var kyrkan färdig att tas i bruk. Då hade den gamla kyrkan rivits. Den nya kyrkan är uppförd av sten i historiserande blandstil.
Hanhals gamla kyrka när den stod som ruin mellan 1894 (då en ny kyrka uppfördes) och 1940 då den återinvigdes. Arbetet med att renovera kyrkan leddes av landsantikvarien Erik Salvén och stadsarkitekten i Halmstad Figge Wetterqvist. Här ses västra gaveln och vapenhuset på södra sidan.
Utgrävningen i Slottsfjärden 1932-1934 med ledning av Harald Åkerlund, och bedrevs som AK-arbete. Fyllmassorna användes för att bygga upp nuvarande Tjärhovet. I den syrefattiga leran hade det organiskt materialet bevarats väl, varför man förutom keramik även fann ett flertal fartyg samt smärre fynd som handskar och skor. Arbetet under av bryggan. Ingenjör Harald Åkerlund längst till vänster.
Tretton personer och tre hundar har avbrutit arbetet och ställt upp sig för fotografering vid en så kallad epatraktor på en åker tillhörig Järlövs gård. Längst till höger står August Snygg och i mitten med handen på knät sitter Kerstin Dalenbäck.
Våningen på 2 tr. Rekonstruktion av bjälkmålningar från omkring 1640. Arbetet utförs här av en anställd hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna, som låg gömda under golvet i rum 3, upptäcktes vid rivningsarbetet. Bjälkarna övertäcktes sedan igen och finns bevarade under golvet i denna del av rum 3 (hörnet Lilla Nygatan- Kåkbrinken) som är intendentens blivande tjänsterum.
Frimärksavdelningens "Nordenrum" på 1 tr. Restaurering av bjälklag med målningar från omkring år 1640. Arbetet utförs här av anställda hos konservator Sven Dalén. Bjälkarna låg gömda under golvet till rum 3 på 2 trappor och upptäcktes vid rivningsarbetet. Fönster mot Kåkbrinken.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.