Statens Järnvägar, SJ Lok 3 "Prins August" med vagnar passerar Pålsboda på väg till SJ-utställningen "Tåg 62" i Göteborg.
Från 299 kr
'Vy över korridor där utställningsmontrarna till ''Kretsloppsutställningen'' står invid en vägg i utrymme utanför Stenungesalen på Fregatten konferans i Stenungsund. Utställningen producerad av Göteborgs Naturhistoriska Museum och utlånad. :: :: Se fotonr. 7076:1-2.'
'Utställningen ''Något i hästväg'' på Göteborgs Naturhistoriska museum, pågick 11 september 2004 t. o. m. 9 januari 2005. :: :: Föl av zebra resp. häst i glasmonter. Utställningsskärm med texter och foton. :: :: Ingår i serie med fotonr. 6947:1-8.'
Utställningen Bygge och bostad 1948 på Svenska mässan, Göteborg Monter för Gunnar Fredriksson AB med garagporten GF-takport, vikväggen Sesam och gardinstångshållaren Reform Interiör
Utställningen Bygge och bostad 1948 på Svenska mässan, Göteborg Monter för Gunnar Fredriksson AB med garagporten GF-takport, vikväggen Sesam, Plissé-dörren och hatthyllan GF40. Interiör
E6/E20 norrut mot Göteborg. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_0950-0965 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9A, grupp 3. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 samt bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
Stadshistoriska utställningen i arkivhuset. Skor från Löfsko som hade sin grund i Göteborg 1909. Året efter köper skohandlaren Joseph H. Eklöf i Jönköping fabriken och flyttar tillverkningen till sin hemstad. Fabriken ligger i hörnet av Barnarpsgatan och Kungsgatan. Namnet på fabriken blir Löfsko.
Vy över Bergmansgatan mot Göteborgsvägen och bron. 4:ans spårvagn kör mot Göteborg. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1320-1337 är gjorda av högstadieelever från Åbyskolan 8A, grupp 5. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 och bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
Vy från bron på motorväg E6/E20 mot Göteborg. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1061-1076 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9C, grupp 3. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 samt bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
Vy österut över Göteborgsvägen på pendeln mot Göteborg. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1264-1282 är gjorda av högstadieelever från Åbyskolan 8A, grupp 2. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 och bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
Vy från bron på E6/E20 mot Göteborg. Mölndalsbro i dag - ett skolpedagogiskt dokumentationsprojekt på Mölndals museum under oktober 1996. 1996_1052-1060 är gjorda av högstadieelever från Kvarnbyskolan 9C, grupp 2. Se även 1996_0913-0940, gruppbilder på klasserna 1996_1382-1405 samt bilder från den färdiga utställningen 1996_1358-1381.
En av postens större kunder i Göteborg, Svenska Ostasiatiska Kompaniet, som tillhör Sveriges största rederiföretag Broströmkoncernen, har firat 50-årsjubileum. Då Ostasiatiska bildades 1907, var ett av villkoren för erhållandet av det första och enda statslånet, att rederiet kostnadsfritt skulle ombesörja postföringen till och från de hamnar som anlöptes. Brevposten har numera övertagits av flyget, men fortfarande skickas postpaket med Ostasiatiskas fartyg. Jubileumsdagen, 20 augusti, uppsattes vid landgången till rederiets M/S Bali en brevlåda för vanliga brevförsändelser och som behandlades med en speciell poststämpel. Utrikeschaufför E Gustavsson från Göteborg 1, som på bilden tömmer den välfyllda brevlådan, fick köra många extra tömningsturer, då brevlådan var alldeles för liten till den stora postmängd som alla filatelister och andra intresserade göteborgare hade stoppat på. Senare på dagen avseglade M/S Bali som utställningsfartyg på en goodwillresa till Fjärran Östern, med en unik exposé ombord från 170 olika företag representerande det mesta och bästa av svensk export. Något liknande har inte tidigare förekommit i svensk handel och blir förmodligen upptakten till fler sådana utställningar i än större omfattning.
Porträtt av fröken Elisabeth "Betty" Sandin. Född och uppvuxen i Linköping som dotter till spannmålshandlaren Carl Johan Sandin och makan Christina Elisabeth Boman. Efter faderns död 1877 flyttade Betty som mamsell till makarna Bror Philip Helling och Vesta Teresia In de Betous gård Binklinge i Södermanland. Här blev hon kvar till sommaren 1882 då hon fick anledning att flytta hem till sin mor i Linköping, som nu hyrde bostad vid Drottninggatans västra ände. Efter ett par år bröt hon upp för tjänst som guvernant till makarna greve Carl Fredric von Hermansson och Adéle Recka Leonara Michaelssons fyra döttrar. Makarna var ägare till godset Färna i Västmanland. Från 1887 innehade hon samma tjänst för barnen till Axel Dickson och hans andra hustru Mehetabel Percy Austin, som vid tiden förvaltade godset Skeppsta i Södermanland. Rimligtvis var det den tjänsten som gav henne förtroendet att från 1891 bli privatlärare till makarna James Fredrik och Blanche Dicksons enda barn, dottern Blanche Charlotte Eleonore som lystrade till samma förnamn som sin mor. Förutom våning i centrala Göteborg köpte paret vid tiden för Bettys anställning även Tjolöholms herrgård söder om Kungsbacka. Herrgården kom senare att rivas för att främst genom Blanche Dickson den äldres försorg ge plats åt dagens magnifika och välbesökta Tjolöholms slott i engelskinspirerad tudorstil. Makarna Dicksons anglosaxisk börd och nära anknytning till Storbritannien kom även att ge Betty skäl och möjlighet att 1893 flytta till London. Bettys tid i England har inte kunnat följas inom ramen för denna presentation. Hon påträffas åter i de svenska arkiven den 29 december 1897. Hon hade kort före lämnat London för ny lärartjänst hos änkefru Edelstam i Stockholm. Så när som på en kortare tid i Östertälje blev nu Stockholm Bettys bostadsort till sin bortgång 1930. Som lärarinna förblev hon enligt tidens konvention ogift livet genom.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.