Risinge
Från 299 kr
Dingtuna 2:1
Tureholm
Västeråkra
slott, kloster, vy, byggnad, fotografi, photograph
Masse har tagit 15 bilder av kyrkan vid olika tillfällen under en period av 16 år. Här ser man den rätt slitna södra fasaden och en bit av faltaket, som verkar vara i gott skick. Några gångar till kyrkans 3 portar finns inte och endast två gravar är synliga. Långhuset t v är byggt i romansk stil på 1220-talet och till det hörde ett kor med tvärskepp, den södra tvärskeppsgaveln syns mitt på bilden. Till denna kyrka hade man planerat ett stort torn i väster. I stället för att bygga tornet, rev man det gamla koret på 1280-talet utom södra tvärskeppsväggen och byggde ett nytt kor med sakristia i gotisk stil, man återanvände det gamla korets stenmaterial. Fasaden har tre portar, unikt bland Gotlands kyrkor. T v ses likporten, i mitten församlingsporten och t h konfirmandporten.
Nätra kyrka, interiör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Vid kyrkans första större reparation, som ägde rum redan 1847-1848 under ledning av Lars David Geting, fick altarväggen den utformning som den fortfarande har, komponerad och utförd av Olof Hofrén i samarbete med Gustav Mauritz Kjellström. Korväggen indelas i fält åtskilda av tunna lisener som utgår från en bröstpanel. Bakom och över altaruppsatsen, som består av två släta halvkolonetter som bär upp ett entablement, målades dels illusoriska draperier, dels en perspektivisk kolonngång med kassetterat tunnvalv målat grått i grått. Över dörrarna på var sida om altarpartiet utförde Kjellström dekorativa målade reliefer i antikiserande stil. Till vänster skildras Jesus och barnen och till höger äktenskapsbryterskan inför Jesus. Ytterst på var sida rundlar med änglahuvuden.
Den nya kyrka i Sankt Anna uppfördes under åren 1819-1821 men invigdes först 1824. Altartavlan är målad av Pehr Hörberg och föreställer Konungarnas tillbedjan. Den blev färdig 1805 och var bekostad av Eva Maria Ribbing, änka efter excellensen Gyllenstierna på Thorönsborg som på många sätt bidragit till den nya kyrkans uppkomst. Altarringen är dekorerad i Hörbergs stil av målaråldermannen Bengt Frökenberg i Linköping och är en efterbildning av altarringen i Gammalkils och S:t Lars kyrkor.
Skedevi kyrka har likt alla medeltida kyrkor en lång historia och identiskt med många av dem en komplicerad byggnadshistoria. Det senaste ingreppet av stor betydelse i Skedevis fall är kyrkans korparti i nyklassicistisk stil. Åtgärden var framtvingad av socknens befolkningsökning och genom insatsen åstadkom man en utvidgning av kyrkorummet. För arbetet, som slutfördes år 1807, ansvarade länsbyggmästaren i Nyköping Anders Sundström, som hade att följa Olof Tempelmans ritningar. Odaterad bild från omkring förra sekelskiftet.
Ett över 100 år gammalt fotografi som skulle kunna vara taget idag. Det har heller inte funnits några skäl att förändra Isak Gustaf Clasons kanske första prov som villaarkitekt. Att karriären tog sin början i Åtvidaberg har sin förklaring i hans kamratskap med Theodor Adelswärd. När det vid baroniet uppstod behov av en ståndsmässig bostad vid sidan av godsets huvudbyggnad, ombads Clason inkomma med ett förslag i engels-amerikansk stil. Komplexet stod klart i slutet av 1880-talet.
Linköpings brandstation 1930. Vid tiden hade det gått 15 år sedan stadens brandväsen fått detta lyft. Den nya brandstationen ritades i nationalromantisk stil av byggmästaren Nils Meijer med hjälp av arkitekt Nils Rosell. Även den i Linköping framträdande Axel Brunskog lämnade in arkitektförslag men fick se sig övervunnen. Som inspiration för Meijer och Rosell stod brandstationen i Wilmersdorff, Berlin. Byggnaden placerades på en för linköpingsmått mätt höjd. Därmed fick man nedförsbacke till stadens bebyggelse.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.