Vi som långt efter samlandet är att registrera fotografierna som ingår i den samling visitkort som förts samman under namnet "Porträtt av östgötar", finner i ärlighetens namn liten koppling till länet för den här avporträtterade Otto Sjögreen. Kopplingen består i hans delägandeskap till Strålsnäs säteri i Åsbo socken under åren 1877-90. Förklaringen till detta ägande ligger i släkten Sjögreens flertalet medlemmar med stark koppling till Östergötland, bland annat till Åsbo. Under alla omständigheter är Otto Sjögreen väl värd att presentera. Född i Hult socken 1834 som son till bergmästaren Christian Magnus August Sjögreen och dennes maka Didrika Elisabet Matilda, född Burén. Efter studier i Uppsala inledde han en administrativ karriär som kopist vid Civildepartementet som vidare tog honom till kansliråd och byråchef. Parallellt tjänstgjorde han även som notarie vid Vetenskapsakademien. Från 1864 var han gift med Matilda Sofia Burén. Makarna var bosatta i Stockholm fram till respektives bortgång 1906 och 1909.

Från 299 kr

Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.

Från 299 kr

Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.

Från 299 kr

Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Överstelöjtnant Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes sedan av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnaden i nyklassicistisk stil. 1895 köptes Asa säteri av en tysk företagare från Ruhrområdet, som främst var intresserad av gårdens stora skogsbestånd. 1913 kom säteriet i den tyske industrimagnaten Hugo Stinnes ägo. Stinnes dog 1924 och änkan blev ny ägare. 1945 konfiskerades Asa av svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet. Idag är Asa centrum för Sydsveriges skogsforskning med en stor forskningspark. Arealen är 3.500 hektar. Här finns ett kurs- och konferenscentrum och i huvudbyggnaden bedrivs restaurangrörelse.

Från 299 kr

Kungsgatan före stadsbranden 1863, bilden tagen mot söder. Det vita huset till höger är det då ca hundraåriga Bruniuska huset, uppfört på 1760-talet. Släkten Brunius stammade från en dansk köpman Brune, varifrån en släktgren kom till Varberg på Karl XII:s tid. Till Bruniuska huset hörde ett lusthus med omgivande plantering. Efter branden lades ett tak på gårdens återstående grundmurar. Byggnaden kom sedan att kallas "Augusts källare". Där uppfördes Varbergs stadshus 1902 som idag inrymmer Stadshotellet. Trähuset på högra sidan kallades Liedbergska huset eftersom tomten sedan 1700-talets senare del ägdes av den i staden framstående kommersrådet och riddaren Petter Gerhard Liedberg. Han var så förmögen att när konung Gustav IV Adolf 1794 på sin eriksgata genom Halland och togs emot hemma hos familjen Liedberg gick kungen med på att äta på Liedbergs silverservis då den var av så hög kvalitet och hade ett högst betydande värde. I vanliga fall användes alltid kungens egen silverservis.

Från 299 kr

Vykort, "Tjolöholm till 1864". Motivet är en något beskuren version av en målning av Johanna Schultz från 1840. Egendomen hade då varit i släkten Svalin (även Swalin) sedan 1774 och manbyggnaden med sina symmetriskt placerade flyglar bär samma sekels arkitektur. Byggnaderna har två våningar med två skorstenar vardera på sadeltaken. Mellan flyglarna finns ett glest staket med centrerad portal och gårdsplanen mellan husen tycks vara fylld av träd. Havshorisonten syns i bakgrunden. Vid bergets fot ligger två enklare byggnader och bergskrönet pryds av en vimpel. Åt höger i bild breder odlingar och åkrar ut sig och i nedre hörnet av bilden ligger en ladugård i skiftesverk med stråtak, vilken syns i sin helhet på originalmålningen. Mangården ersattes av dåvarande ägaren Werner Santesson med en modern herrgård i nyrenässans som stod klar 1867.

Från 299 kr

Det här är en av Masses bilder från första fotograferingsåret, där han har avbildat familjen vid Botels östra part, den enda som än idag ligger kvar på östra sidan om vägen. Denna part kom till vid gårdens andra delning 1732, då Lars Olofsson och hans hustru Brita Hansdotter byggde upp den. Deras son Hans Larsson och hans fru Margareta Andersdotter från Snausarve tog över 1755 och efter dem blev sonen Lars Hansson och hans hustru Margareta Olofsdotter från Näs husbönder på 1780-talet. De hade ett förmodligen pampigt bröllop i Närs prästgård, där Margareta hade tjänat före giftermålet. Med sonen Lars Larsson och hans fru Elisabet Jakobsdotter från Folke på När fortsatte släkten i början på 1800-talet. Sedan gick gårdsparten över på spinnsidan när dottern Margareta övertog den omkring 1840 med sin man Mattias Persson från Fie, som byggde upp alla byggnader på gårdsparten. De fick inte mindre än 9 barn, varav äldste sonen Petter Mattson Bodin och hans fru Gustava Josefina född Hagvall från Hagvards i Follingbo blev husbönder till 1897. Deras enda barn Hilma ärvde gårdsparten, gift med Jakob Larsson från Hallbjärs på När och av deras 6 barn övertog äldste sonen Henry parten 1927. Han blev gift 1917 med Ester Maria Ahlstedt från Stenstugu i Alskog. Äldsta dottern Iris ärvde gården, gift med Ejnar Larsson från Kauparve och med deras ende son Sven-Erik fortsatte släkten. Han gifte sig med Inga-Britt från Stockholm och de fick dottern Linda. Gårdsparten ägs idag av Inga-Britt och marken är utarrenderad. Personerna på bilden är från vänster: Hilma Larsson född Bodin 30 år med barnen Henry 8 år, Hilda Klara 6 år, Elin Jenny 5 år, Ragnar 3 år i handen och Sigfrid 1 år på armen, modern Gustava Bodin 72 år och fadern Petter Bodin 67 år. Maken Jakob Larsson är inte med.

Från 299 kr

Porträtt av Hjalmar Hazelius i uppskattningsvis 35-årsåldern omkring 1865. Medlem av Hassela-släkten som bland andra fostrat kusinen Artur Hazelius, grundaren av Nordiska museet och Skansen. Även Hjalmars far var i sin tid en mycket omskriven person. Under sin levnad medlem i det moraliskt och patriotiskt inriktade Manhemsförbundet, i eftervärlden ännu hågkommet inte minst genom författaren med mera Carl Jonas Love Almqvists ledande roll. Likt Almqvist sökte Hjalmars far en tid att leva bondeliv i Värmland. Han dränkte sig senare i Edsviken tillsammans med en tjänsteflicka som Almqvist fört med sig från Värmland. Händelsen ska influerat Almqvist till romanen "Drottningens juvelsmycke". Den avporträtterade Hjalmar Hazelius var även för egen del omskriven för främst sitt starka religösa intresse. En tidig studieresa till Skottland och kontakten med frikyrkopionjären James Lumsden fick betydelse den svenska frikyrkorörelsens framväxt. Hjalmar var till yrket lantbruksdirektör och godsägare till Haddorp säteri i Slaka socken. År 1873 förvärvade han Stensnäs egendom i Ukna. Efter tio år i på Stensnäs bröt han och makan Anna Erika Segerbrand upp för nytt boställe i Klackeborg säteri i Järstad socken.

Från 299 kr

I museets särskilt sorterade porträttsamling över äldre tiders östgötar återfinns detta för 1860-talet typiska ateljéporträtt. Kvinnans namn var enligt påskriften Hilma Gradman, född Bäck, och dessa uppgifter ger liv åt en kvinna vars liv som här gärna beskrivs men med en ringa anknytning till Östergötland. I sanning endast ett fåtal år som boende i systerns hushåll i Malma säteri i Västra Ryd församling. Hilma var född i Stockholm 1825 som dotter till krigsrådet Johan Ludvig Bäck och hustrun Aurora Sahlin. Således in i ett välstånd som hon i någon mån bibehöll genom äktenskapet med häradshövdingen Theodor Gradman. Parets liv tillsammans tilldrog sig i Åmål där maken hade tjänst till sin död 1865. Som änka fann Hilma sin lösning genom att ansluta sig till en systers hushåll, Ida Bäck som gift in sig i släkten Fleetwood med ekonomiska resurser. Det var även som del i det fleetwoodska hushållet Hilma var bosatt i Östergötland som ovan beskrivits. Efter familjens nedslag i Östergötland följde Hilma med deras flytt till Noble herrgård i Kronoberg. Sin ålders höst tillbringade hom emellertid i Stockholm där hon dog 1896.

Från 299 kr

Grupporträtt av släkten Fleetwood. Främre raden från vänster: 1. Sixten Fleetwood 12/11 1843 - 1931, far till Sten F. 2. Gustafva Fleetwood 22/10 1840 - 1921, mor till Sten F. 3. Betzy Breien 11/12 1844 - mormor till Borghild Ö 4. Ebba Breien dotter till Axel B. 5. Ingrid Mathiesen dotter till Olga W. 6. Borghild Örn 3/5 1890 - 11/10 1969 7. Sten Fleetwood 3/1 1879 . 1917 8. Gudrun Marlow skolkamrat 9. Greta Barthelsson dotter till Gustaf B 10. Tulla Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K. 11. Ingsan Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K 12. Josefine Örn 12/4 1869 - 16/10 1941 mor till Borghild Ö. 13. Gustaf Örn 1/12 1863 - 15/11 1944 far till Borghild Ö. 14. Bertil Örn 15/5 1903 - 1974 bror till Borghild Ö. 15. Hans Andreas Breien 18/10 1840 - 22/5 1917, morfar till Borghild Ö. 16. Margreth Gullström (28/12?) dotter till Sonja G. 17. Maria Örn 1840 - farmor till Borghild Ö 18. Arvid Örn 16/7 1897 - 6/2 1947 bror till Borghild Ö. 19. Ragnar Örn 15/6 1901 . 30/4 1970 bror till Borghild Ö. Andra raden från vänster: 20. Aud Klingeberg Skolkamrat 21 Ingeborg Örn 7/6 1891 - 1935 syster till Borghild Ö. 22. Maud Nissen Skolkamrat 23. (Saether?) Skolkamrat 24. ? Skolkamrat 25. Signe Örn 19/12 1892 Syster till Borghild Ö. 26. Gerd Klingenberg Skolkamrat 27. Nennie Knutson Skolkamrat 28. Kitty Ihlen Skolkamrat 29. Dagny Breien Maka till Axel B. 30. Halfdan Mathiesen Make till Olga M. 31. Olga Mathiesen Moster till Borghild O. 32. Helga Olsen

Från 299 kr

Trots att den så kallade Westmanska gården invid Stora torget i Linköping revs så sent som 1907, har påfallande få fotografier av huvudbyggnaden bevarats för eftervärlden. Här hade den i övrigt så skicklige fotografen Didrik von Essen uppenbara bekymmer med det sena kvällsljuset, men hans vy från 1901 ger oss ändå en god föreställning om hur bebyggelsen i torgets sydvästra del tog sig ut vid tiden. Gatuhuset mot torget torde uppförts kort efter den stora stadsbranden i Linköping år 1700, som för övrigt startade i just denna gård. Gården blev under det sena 1700-talet säte för familjen Westmans blomstrande handelsrörelse och huvudbyggnaden bär tydliga spår av senare utförda om- och tillbyggnader för att bättre passa den förmögna släkten. Vid tiden för bilden ägdes stadsgården ännu av en Westman, den för Linköpings kulturliv så betydelsefulle Henric Westman, men han höll huset uthyrt och bodde själv på sin gård Valla väster om staden. I gatuplanet drevs i det centralt belägna huset som brukligt handel. Störst yta upptogs av AB Sundquists & Co, en snus- och tobaksaffär som drevs av änkefru Mathilda Ekström. I husets andra ände hade Tannefors Nya Valskvarn handel med mjöl, gryn och torrjäst, men plats gavs även för systrarna Lovisa Charlotta och Johanna Augusta Johanssons kaffeservering. I den storslagna montern mot hörnet av Bokhållaregatan gjorde fotografen Swen Swenssons reklam för sina alster. Gården revs 1907 för att ge plats för det så kallade Centralpalatset.

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer och sina systrar Maria och Olga. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Grupporträtt av släkten Fleetwood. Främre raden från vänster: 1. Sixten Fleetwood 12/11 1843 - 1931, far till Sten F. 2. Gustafva Fleetwood 22/10 1840 - 1921, mor till Sten F. 3. Betzy Breien 11/12 1844 - mormor till Borghild Ö 4. Ebba Breien dotter till Axel B. 5. Ingrid Mathiesen dotter till Olga W. 6. Borghild Örn 3/5 1890 - 11/10 1969 7. Sten Fleetwood 3/1 1879 . 1917 8. Gudrun Marlow skolkamrat 9. Greta Barthelsson dotter till Gustaf B 10. Tulla Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K. 11. Ingsan Kolberg (brudnäbb) dotter till Ingeborg K 12. Josefine Örn 12/4 1869 - 16/10 1941 mor till Borghild Ö. 13. Gustaf Örn 1/12 1863 - 15/11 1944 far till Borghild Ö. 14. Bertil Örn 15/5 1903 - 1974 bror till Borghild Ö. 15. Hans Andreas Breien 18/10 1840 - 22/5 1917, morfar till Borghild Ö. 16. Margreth Gullström (28/12?) dotter till Sonja G. 17. Maria Örn 1840 - farmor till Borghild Ö 18. Arvid Örn 16/7 1897 - 6/2 1947 bror till Borghild Ö. 19. Ragnar Örn 15/6 1901 . 30/4 1970 bror till Borghild Ö. Andra raden från vänster: 20. Aud Klingeberg Skolkamrat 21 Ingeborg Örn 7/6 1891 - 1935 syster till Borghild Ö. 22. Maud Nissen Skolkamrat 23. (Saether?) Skolkamrat 24. ? Skolkamrat 25. Signe Örn 19/12 1892 Syster till Borghild Ö. 26. Gerd Klingenberg Skolkamrat 27. Nennie Knutson Skolkamrat 28. Kitty Ihlen Skolkamrat 29. Dagny Breien Maka till Axel B. 30. Halfdan Mathiesen Make till Olga M. 31. Olga Mathiesen Moster till Borghild O. 32. Helga Olsen

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Släkten samlad en sommarsöndag vid Åsmundshyttan nr. 9 "Erik-Anders" fäbodstuga. Det är Anna Hansson som bjudit sina syskon Lotten och Axel med familjer. På taket Joel Hansson f. 22 augusti 1903, d. 17 november 1975. Bakre raden från vänster Per Jönsson f. 2 december 1870, d. 8 juni 1935, Axel Jönsson f. 23 mars 1883, d. 7 september 1963, Bengt Jönsson f. 6 mars 1919, d. 25 juni 1973, Lydia Jönsson f. 21 februari 1891, d. 13 juni 1976, Anna Greta Westlund, Maria Jönsson f. 5 mars 1888, d. 20 januari 1980, Anna Lind f. 3 juni 1890. Främre raden från vänster Valle Jönsson f. 30 oktober 1913, Anselm Jönsson f. 18 augusti 1910, Olga Jönsson f. 24 januari 1891, d. 24 maj 1927, Anna Hansson f. 9 april 1876, d. 3 december 1949, Greta Jönsson f. 13 september 1919, Lotten Jönsson f. 6 januari 1881, d. 3 januari 1963, Per Hansson f. 5 januari 1864, d. 14 november 1929 och Brita Andersdotter.

Från 299 kr

Porträtt av Gustaf Fröding. Gustaf Fröding, svensk skald, född 22 augusti 1860 på Alsters bruk utanför Karlstad, död 8 februari 1911 i Stockholm. Hans mor Emilia Agardh, dotter till biskop C.A. Agardh, skötte hushållet ensam sedan fadern Ferdinand Fröding 1865 insjuknat i "nervösa åkommor", något som låg i släkten. Familjen bosatte sig 1867 i Kristinehamn. Gustaf tog studentexamen i Karlstad 1880. 1881 blev han myndig och samma år dog fadern. Gustaf hade då börjat studera i Uppsala, men festade upp arvet på 17.000 kronor under två år och lyckades därefter inte återuppta sina studier. Vårterminen 1885 återupptog han studier i språk och litteratur, som visserligen inte slutfördes, men som fick honom intresserad av poeterna Shelley, Burns och Byron. Under 1885 börjande han publicera dikter i Karlstads-Tidningen. 1887 blev han anställd vid Karlstads-Tidningen, men 1889 försämrades hans psykiska hälsa. Tack vare ett nytt arv kunde han tillbringa tid vid en tysk kurort, och där sammanställde han debutsamlingen Gitarr och dragharmonika, som utkom i maj 1891. I ytterligare tre år var han anställd vid Karlstads-Tidningen men 1894 blev han sinnessjuk, möjligen schizofren. Strax före insjuknandet hade han färdigställt samligen Nya dikter. De båda samlingarna Räggler och paschaser utkom 1895 och 1897. 1896 kom Stänk och flikar. 1897 kom Nytt och gammalt och 1898 Gralstänk samt broschyrerna Om lifsmonader och Grillfängerier. 1898 togs Gustaf Fröding in på Uppsala hospital och utskrevs därifrån 1905. Från 1906 och fram till döden den 8 februari 1911 vårdades han i Stockholm med undantag av vissa friska perioder. Han skrev 1908 samlingen Reconvalescentia som utgavs 1913. 1910 utkom Efterskörd. Gustaf Fröding är begraven i Uppsala. Källa: www.skolor.lund.se

Från 299 kr

Grupporträtt av släkten Fleetwood. 1. Sixten Fleetwood 12/11 1843 - 1931 Far till Sten F. 2. Gustafva Fleetwood 22/10 1840 - 1921 Mor till Sten F. 3. Betzy Breien 11/12 1844 Mormor till Borghild Ö. 4. Ebba Berien Dotter till Axel B. 5. Ingrid Mathiesen Dotter till Olga M. 6. Borghild Örn 3/5 1890 - 11/10 1969 7. Sten Fleetwood 3/1 1879 - 1917 8. Gudrun Marlow 9. Greta Barthelsson Dotter till Gustaf B. 10. Tulla Kolberg (brudnäbb) Dotter till Ingeborg K. 11. Ingsan Kolberg(brudnäbb) Dotter till Ingeborg K. 12. Josefine Örn 12/4 186,9 - 16/10 1941 Mor till Borghild Ö 13. Gustaf Örn 1/12 1863 - 15/11 1944 Far till Borghild Ö. 14. Bertil Örn 15/5 1903 - 1974 Bror till Borghild Ö. 15. Hans Andreas Breien 18/10-1840 - 22/5 1917 Morfar till Borhild Ö 16. Margreth Gullström Dotter till Sonja G. 17. Maria Örn 24/4 1840 - Farmor till Borhild Ö. 18. Arvid Örn 16/7 1897 - 6/2 1947.Bror till Borghild Ö. 19. Ragnar Örn 15/6 1901 - 30/4 1970 . Bror till Borghild Ö. Andra raden från vänster 20. Aud Klingenberg Skolkamrat 21. Ingeborg Örn 7/6 1891 - 1935 Syster till Borghild Ö. 22. Maud Nissen Skolkamrat 23. ( Saether ? Skolkamrat 24. ? Skolkamrat 25. Signe Örn 19/12 1892 Syster till Borghild Ö. 26. Gerd Klingenberg Skolkamrat 27. Nennie Knutson Skolkamrat 28. Kitty Ihlen Skolkamrat 29. Dagny Breien Maka till Axel B 30. Halldan Mathiesen Make till Olga M 31. Olga Mathiesen Moster till Borghild Ö 32. Helga Olsen Svägerska till Betzy B 33. Harald Breien Morbror till Borghild Ö 34. Berit Breien Maka till Emil B 35. Emil Breien Morbror till Borhild Ö 36. Arnfinn Heje Förlovad med Signe Ö 37. Sonja Gullström Faster till Borghild Ö 38. Gustaf Barthelsson Make till Cecilia B 39. Cecilia Barthelsson Syster till Sten F 40. Axel Breien Morbror till Borghild Ö 41. Ingeborg Kolberg Syster till Sten F 42. Ebba Fleetwood Syster till Sten F

Från 299 kr

Envånings knuttimrad bostadshus med förstebro. Släktgrupp på Kristinadagen, 20 personer utanför stugan. Fru Klara Sjöberg Bilden föreställer Clara Sjöberg (hon stavade själv med "C" enligt ett brev från 19XX) och hennes barn, deras äkta hälfter och barn. Från vänster: 1. Sonja (stående och hållande i stol), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 2. Alice (stående bredvid Sonja), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 3. Gösta (stående med Vegamössa), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 4. Selma Sjöberg (stående med barhuvat barn i famnen) gift med Gunnar Sjöberg. 5. Inga (i Selmas famn), barn till Selma och Gunnar Sjöberg. 6. Gunnar Sjöberg (stående med ljus hatt), son till Clara Sjöberg. 7. Mimmi Gustafsson (stående med litet barn med mössa), dotter till Clara Sjöberg och gift med Karl Gustafsson. 8. Marianne (i mamma Mimmis famn med ljus mössa), dotter till Mimmi och Karl Gustafsson. 9. Elisabet (stående mellan farstukvist och fönster), dotter till Clara Sjöberg, ogift. 10. Rudolf Sjöberg (stående med cigarett), son till Clara Sjöberg. Gift med Selma (sittande vid bordet). 11. Astrid, 10 år (sittande med sjömansklänning), dotter till Stina och Ragnar Albrektsson. 12. Gunvor (stående vid Astrid) 13. "Margit" Margareta (sittande med mörk klänning), dotter till Rudolf och Selma Sjöberg. 14. Selma Sjöberg (sittande vid bordet med ljus klänning), gift med Rudolf Sjöberg. 15. Stina Albrektsson, född Sjöberg (egentligen Kristina, sittande med mörk klänning), dotter till Clara Sjöberg och gift med Ragnar Albrektsson. 16. Ragnar Albrektsson (sittande med pipa), gift med Stina Albrektsson. 17. Lennart Gustafsson (sittande på marken, längst till vänster), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 18. Bertil Gustafsson (sittande på marken med knäppta händer), son till Mimmi och Karl Gustafsson. 19. Clara Sjöberg (äldre kvinna med randig klänning), ägare till Helleboda. 20. Karl Gustafsson (sittande med ljus hatt), gift med Mimmi. Kompletterande upplysningar har lämnats av: Mats Åkerberg, Jungmansgatan 4, 276 60 Skillinge (har foto i privat ägo, samt intern information i släkten).

Från 299 kr

Vallens säteri, eller Wallens slott, strax utanför Våxtorp, dvs i den tidigare gränstrakten mellan Sverige och Danmark. Huvudbyggnaden sedd från sydväst över Storsjön, med den gamla ekonomibyggnadens branta sadeltak skymtande till höger. Bottenvåningen och flyglarna i manbyggnaden har kvar rester från en medeltida borg; en befäst sätesgård uppförd av den danske riddaren Peder Laxmand på 1300-talet. Trakten härjades ofta och godset har brunnit många gånger genom historien. Under 1500-talets första decennier befästes Wallen med murar, vallar och gravar av den dåvarande ägaren, det dansk-norska riksrådet Henrik Krummedige. Efter att Halland blivit svenskt invaderades Wallen under "Skånska kriget" 1676-1679 i elva dagar av danska armén, som brände och förstörde bebyggelsen. Borgen hade fyra längor med ett torn mitt på längan med port till vindbryggan. Mitt på gården fanns en djup brunn. Mangårdsbyggnaden fick nuvarande utseende vid återuppbyggnaden år 1801, efter en brand året innan, och saknar numera den östliga längan. Godset är kulturhistoriskt intressant även genom att stickningskunskapen, "binge", lär ha utgått härifrån genom den förste svenske ägarens fru, Birgitta van Cracauw (även von Krakau), från Nederländerna. Hon gifte sig 1647 med svenske Magnus Durell och de köpte Wallen samma år. Magnus familj hade sedan 1645 kontrakt på tillverkning av stickade strumpor till svenska armén och med Magnus tillstånd blev det Birgitta som organiserade uppdraget som en förläggarverksamhet. Tjänarna på Wallen utbildades i binge och sedan fick de hålla lektioner för allmogen, som därefter från Wallen tilldelades importerad fårull. De färdiga sockarna distribuerades till armén via Wallens säteri. I över hundra år fortsatte kvinnor i släkten att sköta verksamheten. (Se även bildnr F8727)

Från 299 kr