ekonomibyggnad, arbetarbostad
Från 299 kr
fotografi, photograph
fotografi, påsiktsbild, bilder, reprofoto
En av de 15 damer som skötte korrespondensen. Facit skrivmaskin och Nobö specialbord med vinkel samt höj- och sänkbart, det första i sitt slag. Bildmaterial till diaserien "En dag på Postgirokontoret", att visas för besökare i anslutning till studiebesök och i den interna undervisningen. Se även Postens Kundtidn 1/1965
Karlsborg, "Idas stuga" vid kanalbanken, låg i närheten där "Idas brygga" ligger (år 2003). Ida var något av affärskvinna och sålde matvaror till båtarna på kanalen. Ett litet kontor hade hon också med telefon där skepparna och kaptenerna kunde ringa om de behövde beställa något extra. Hennes tillgivna trotjänarinna skötte hushållet. Kortet tillhör Karl-Axel Hanssons album. Neg. finns.
Enligt fotografens notering: "Kåkenäs banvaktstuga nr 460. På trappan står Edvin och Adelina Andreasson någon gång i början av 1920-talet. Fram till 1960-talet hade SJ banvakter som bodde vid banan och ansvarade för en mindre sträcka. De inspekterade varje dag, vardag som söndag, och skötte underhållet utom större reparationer".
Värendsgatan på Söder i Växjö, ca. 1912.
Alu Queen, tillverkad av Gränges Aluminium var när hon seglade sommaren 1984 världens första motorseglare byggd av strängpressad aluminium. Ansvariga för byggprojektet var två dotterbolag inom Gränges Aluminium. Aluminiumteknik som arbetade med forskning och utveckling, skötte projektering och konstruktion, samt Sapa, en av Europas största tillverkare av aluminiumprofiler, som tog fram bland annat profilerna till bordläggningen. Pelle Pettersson designade och ritade. Båtbyggare var Hans Wester Mekaniska AB.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Manöverhytt för kranförare på Lövsta sopförbränningsanläggning. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern. År 2004 har sopförbränningsanläggningen fått påhälsning av klottrare.
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Korridor högst upp i anläggningen som förbinder de två manöverhytterna för kranförare. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
" Teckning av N J Löfgren 1820. I Löfgrens "Calmar stift" I. ATA. Ålems gamla kyrka, östra delen samt koret. Teckning av N J Löfgren 1820. Efter Löfgrenska samlingen i ATA; Kungliga Vitterhets- Historie- och Antikvitetsakademien. Här synes den breda triumfbågen mellan långhuset och koret, vidare skeppets pelare och valv. Alldeles till höger om bågen synes det målade fältet med Johan Skyttes och hans makas vapen samt inskription, angående donationen av kyrkans målningar. På motsvarande plats vänster om bågen hänger den ännu bevarade oljemålningen med Lazari uppväckande. Vid båda sidorna om altaret nummertavlor samt två adliga banér, det Ribbingska och det Mörnerska." Ålems kyrka.
Skanör m. Falsterbo 6:1
Bilden med de tre personerna och två hästar är Fritz Svensson (till vänster), den unga damen är hans syster Lisa Svensson och mannen till höger är brodern Olof Svensson. Bilden är tagen på landsvägen utanför deras hem. Fritz Svensson föddes 1894 och blev Fåglaviks första (och enda) taxichaufför då han och fadern köpte sin första taxibil år 1921. Lisa var född år 1900 och är här 15 år. Hon övertog vid moderns död år 1920, ansvaret för Fåglaviks telegrafstation samt skötte om handelsboden som fadern startat, liksom en matbespisning i hemmet till ensamstående glasbruksarbetare. Olof född 1896, flyttade till Strömstad efter giftemål och blev lantbrukare.
Min farfars far, fanjunkare Carl Bergman arrenderade Rudet där prästgården ingick mellan åren 1882-1900 då han avled. Därefter arrenderade min farfars mamma Rudet som med min farfar och hans bröder skötte sysslorna fram till 1920 då det såldes. Rudet omfattade ca 40 tunnland öppen jord och stora skogar. Kommiistergården som förr kallades prästgården var på 50 tunnland + skog och den ingick i arrendet. För att sköta allt hade min farfars far 3-4 pigor, 3 drängar samt statare och torpare på prästgårdens marker. mvh Rolf
Lövsta dokumentationen: Tre dagar under vinter/vår 2003-2004 dokumenterade Etnolog Peter du Rietz och fotograf Nisse Cronestrand lövsta sophanteringsområde i Hässelby väster om Stockholm. Den omfattar byggnader, miljön, och människor. Den mesta tiden lades på den gamla sopförbränningsanläggningen, miljöstationen och destrution av kyl & frysskåp. Bildtext: Lövsta sopförbränningsanläggning 2004. Bunkern för förvaring av sopor. Mitt i bild en av två manöverhytter för kranförare till skoporna. I och med moderniseringsarbetet av sopförbränningsanläggningen 1962-72 installerades två fasta manöverhytter för kranförarna som skötte de två skoporna i bunkern.
"Anders Lycka" i Guntofta, Släp. Bostad med glasveranda. Framför dörren står en flicka. Fotografiet ingår i dokumentationen från 1982 av Guntofta 1:4, tidigare Börje Månsgård. 1902 arrenderade systrarna Sofia och Albertina Johansson "Anders Lycka". De köpte ett hus av David Johanssons föräldrar vid Prästbron som flyttades till Dalslyckan, där de skulle få bo under sin levnad. Arrendeavtalet var 20 kvinnodagsverken. Sofia var jungfru i Guntofta där hon mjölkade och skötte Maria Hansson. Fastigheten fick beteckningen Guntofta nr. 1. Albertina dog 1926 och Sofia 1938.
Sällskapet Småfåglarnas Vänner. Nio herrar samlade på trädgårdssoffor runt ett bord framför en öppen spis. På initiativ av Herman Rodhe (rektor för Varbergs elementarskola, ledamot i stadsfullmäktige) bildades föreningen Småfoglarnes Vänner år 1872. Rodhe arbetade för ett grönare Varberg och tillsammans med sina elever började han plantera träd på det då kala Påskberget. Där bland träden uppfördes sedan Tivedstugan med dansbana och samlingslokal. På 1880-talet slogs föreningen ihop med Varbergs Planteringssällskap, som tidigare ordnat med både Societetsparken och Engelska parken. Namnet blev då Sällskapet Småfåglarnas Vänner och de skötte om stadens parker, med anställd personal, fram till att en parkförvaltning bildades 1931.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.