Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Från 299 kr
Stjärnorps slott från sjösidan (Roxen). Huvudbyggnaden ödelades i en brand 1789 och kom vidare inte att återuppbyggas. Kraft lades istället på anläggningens flyglar, varav den södra redan före branden inrymde ett slottkapell som från 1810 uppgraderades till sockenkyrka för den då bildade Stjärnorps församling. Den planterade ytan i bildens förgrund har i senare tid utlagts till kyrkogård. Foto från omkring år 1900.
Interiör från dåvarande Djurgårdsgatan 13 i Linköping. Stugans enda rum fick inrymma hushållets alla funktioner. Här umgicks man, åt och sov på det vis som merparten av invånarna erbjöds i stadens mer ruffiga utkanter. Gårdstomten adressändrades 1921 till Djurgårdsgatan 5, och blev vidare del av det busstorg som kom att läggas ut på 1940-talet.
Porträtt av Johan Henrik Wilhelm Steinnordh. Född i Norrköping 1809 blev han student i Uppsala1829, filosofie doktor 1836, och prästvigd 1840. Något senare även teologie doktor i Erlangen i Tyskland. Omständigheterna förde vidare in honom på lärarbanan och han kom att bli en omtyckt gymnasieadjunkt i Linköping. Från 1850 var han gift med Adelaide Ohrling, bördig från Väderstad.
Som den sista rest av området Åbylunds äldre bebyggelse, låg en grupp hus utefter den vidare igenlagda Åbylundsgränd. Närmast till höger stråkets husnummer 5-9 med blicken vänd mot Grenadjärsgatan och dess möte med Tornhagsvägen. Foto hösten 1967, kort före slutgiltig sanering.
Bostadshuset invid Djurgårdsgatan 41 i Linköping är ett typiskt exempel på de undermåliga bostadshus som i hast uppfördes utanför stadsreglerat område från det sena 1800-talet. I Linköping växte den typen av förstäder fram i exempelvis stadsdelarna Gottfridsberg och Stolplyckan. Djurgårdsgatan 41 ingick i den sistnämnda stadsdelen som vid tiden för bilden börjat saneras för att vidare helt omdanas.
Carl Axel Poignant hade en framgångsrik men kort militär karriär. Född i Stockholm 1831 antogs han vid 19 års ålder som underlöjtnant vid Andra livgrenadjärregementet i Linköping. Två år senare utnämndes han till förste-adjutant och vidare till löjtnant. Ännu icke fyllda 27 år anförtroddes han den ansvarsfulla befattningen som regementetskvartersmästare. Hans tidiga död omintetgjorde emellertid en fortsatt löftesrik yrkesbana.
Säteribyggnaden till Korssäter är troligtvis uppförd 1652 och har blivit bevarad i så gott som ursprungligt skick. Byggherre var överste Salomon von der Osten som nämnda år utverkat säteriprivilegier och omnämns uppfört en ny byggnad på platsen. Av gårdens vidare ägare kan nämnas medlemmar ur släkterna Gyllencreutz, De Geer, Braad och Fries.
Modellen tillverkad av Axel Wallin som seglade matros i henne 1909, då William Carriock var kapten. Edenmore hörde först hemma i Svendborg och var portmålad. den förliste vid Orkneyöarna d 4 okt. 1909. (se vidare sjökapten Axel Wallins minnesanteckningar.) Foto i juni 1962. Skåne, Malmöhus län, Jonstorps socken, Svanshall.
Fartyg på Ekensbergs varv 1970. På bilden ses bl. a. de finska lastfartygen SVANSJÖ (urspr. FINKENWARDER) och MARIESTRAND (urspr. BLÀFELL) samt bogserbåten RENÖ (urspr. marinens hjälpfartyg SÖKAREN). Vidare i lilla dockan det danska lastmotorfartyget TONNA samt i stora dockan det Panama-registrerade lastmotorfartyget BECKY.
Malmö - Trelleborgs Järnväg, MTJ, lok 1. Sadeltanklok inköpt 1904. Tillverkat av Nydqvist & Holm 1904. Axelföljd C, det vill säga tre drivande axlar. Vid förstatligandet fick loket SJ nummer 1638 littera K17. SJ sålde loket vidare 1948 till Svenska Sockerbruksaktiebolaget, SSA i Hököpinge. Loket skrotades 1961.
Karlskrona - Växjö Järnväg, CWJ lok 7, tillverkades av R Stephenson 1872 för Karlskrona - Växjö Järnvägsbolag . Till en början var loket numrerat som nummer 1, men detta ändrades 1875 till 7. 1892 såldes det till Härnösand - Sollefteå Järnväg och 1897 såldes loket vidare till Dala - Hälsinglands Järnväg. Skrotades slutlligen 1913.
Vid industrispåret vid mjölkcentralen på bangården i Enköping. Sidospåret till vänster, c:a km 1,6 från Enköping, ledde till mjölkcentralen, syns till vänster, och fram till 1946 även vidare till Enköpings mekaniska verkstad. Spåret till höger ledde till Enköping och bakom fotografen låg linjen till Enköpings hamn.
SRJ Mv 134 tillverkad av AB Svenska Järnvägsverkstäder för Stockholm-Roslagens Järnvägar. Här lastad på SJ Ob 35187. Motorvagnen råkade 1948-01-07 ut för en kollision vid Bällsta bro. Den skickades till AB Svenska Järnvägverkstäderna i Falun för reparation. Bilden visar den färdigreparerade motorvagnen upplastad på SJ Ob 35187 för vidare transport till Stockholm Ö. I juli 1948 var motorvagnen åter i drift på SRJ.
Avbildning av statyn "Strategien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Avbildning av statyn "Industrien" från Ny Illustrerad Tidning den 19/7 1873. Illustratör okänd. Statyn är en av fyra allegoriska figurer utförda av skulptören Carl August Söderman för Stockholm Centralstation. Statyerna togs ned då fasaden renoverades 1951. De hamnande då på Järnvägsmuseum, men gallrades då museet flyttade till Gävle 1970. Deras vidare öde är okänt.
Vagnslastutbyte mellan två spårvidder 1067 till 1435. VTJ lok nummer 63 har just kommit till överföringsrampen med en överföringsvagn lastad med en torvlastad normalspårig O-vagn. CWJ lok nummer 1 är på väg att backa emot den torvlastade vagnen för att sedan dra den över på normalspåret för vidare transport. Förstatligandet av WAJ och CWJ.
Mössebergs musikkår vid Settergrens hörna, Danska vägen, 1947. Ledare: Arvid Pompeijus. Känner igen i första raden Stig Johansson klarinett, Olle Karlsson flöjt, J.W. Gustavsson basun, Gösta Johansson trumpet. Vidare Oskar Nilsson basun, Lennart Lind saxofon, Arnold Ewertz bastuba, Lennart Gustavsson klarinett, Ingvar Andersson (Arrestig) trumpet. Tydligen ett tillfälle då vi etablerat samarbete med Frälsningsarmén, som då var en mycket aktiv församling.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.