Ununge 127:1
Från 299 kr
Fiskarhamnen: kajen vid Östra Slussgatan. I bakgrunden Slussplan.
En avfotograferad scen från vaxkabinettet Svenska Panoptikon vid Kungsträdgårdsgatan 18: "På maskeraden, en mördare överraskas av ett par gendarmer"
A.A. Pettersson förde posten med häst och kärra på linjen Örebro-Lillkyrka-Arboga från 1887 till 1911. Kärran är en gigg, en lätt tvåhjulig öppen vagn som utvecklades omkring 1850 från schäsen. Giggen var fram till bilens genombrott ett av de vanligaste hästfordonen. Efterhand förbättrades konstruktionen med bland annat bättre fjädring. Korgen har i regel plats för två personer. Föra tt ge giggen en mjukare gång kunde balansen regleras med de flyttbara sätena. I Sverige gjordes ett flertal giggmodeller, bland annat "Arvika kärran" och "Åstorpsgiggen".
Herman Eriksson f. 15/11 1876 i Älgarås, död 27/2 1968. År 1881 flyttade hans föräldrar till Mäloset, där han sedan bott. 1907 köpte han gården. 1908-1938 fjärdingsman. Företrädaren bodde i Bråten. Till en början var lönen 450 kronor om året. Postbärare närmare 30 år. Företrädaren, Karl Sjöberg gick alltid de 32 kilometrarna två gånger per vecka. Från 1937 postgång varje vardag. H. E. har använt cykel eller spark. Hästskjuts och någon gång bil. Hustrun Hulda (Säll) f. 6/9 1881, död 12/8 1946. Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Bröllop, brudpar och brudtärna. Bruden Britta Svensson, född i Örebro, brudgummen Artur (Svensson). Brudtärnan Kerstin Andersson (född Johansson) var vän med brudens familj. Se även Föremål-Sofie och film DVD:3. Brudtärnans klänning skänkt av Kerstin Andersson, har fått föremålsnr. ÖLM 38991. Klänningen är i rosa siden, kortärmad, skuren vid midjan. Broderad på framsidan med blått, grönt, grått silkestråd. Knäpps bak med tryckknappar, samt 3 vita knappar. Givaren Kerstin Andersson var brudtärna på bröllopet. Hennes mamma, Karin Johansson sydde klänningen år 1943 till bröllopet. Klänningen användes bara en gång.
Tre barn i snö, år 1918: Syskonen Olle 6 år, Lars på sparken 4 år och deras kusin Lisa Blom 16 år (född 12/4 1902) som var dotter till deras faster Maria som bodde i Grangärde. Givaren berättar: "Pappa höll gärna kontakt med sin syster i Grangärde. Han skaffade en cykel med påhängsmotor men for en gång omkull på grusvägen och slog i armen. Sedan hade han ont av det i flera månader. Senare skaffade han en lättare motorcykel istället. Den där höga cykeln på grusvägar var inget bra."
Herr Arvid Ödman (Romeo). Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Arvid Ödman i Konung för en dag vid Kungl. Stora Teatern. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
Arvid Ödman. Ödmann, Arvid, 1850-1914, operasångare (tenor), hovsångare 1906. Efter debut som Tamino i "Trollflöjten" 1873 tillhörde Ö. Stockholmsoperan 1875-1911, förutom 1887-89, då han var verksam i Köpenhamn. Med sin sällsynt sköna, aldrig forcerade stämma, sin charmanta figur och sitt på en gång sensuella och återhållsamma spel blev han sin tids stora svenska publikidol. Bland Ö:s 71 roller märks Romeo i "Romeo och Julia", Don José i "Carmen", Aubers Fra Diavolo samt Wagners Lohengrin och Walther i "Mästersångarna i Nürnberg". http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=352426
'Miniatyrmodell i skala 1:10 i förhållande till hur modellen i naturlig storlek skulle bli. :: :: Bildtext i Årstryck: ''Först tillverkades en lermodell i skala 1:10 som med några små justeringar fick mogna i ett halvår innan det var dags att sätta i gång med fullskalevarianten.''. :: :: Bilden med i Göteborgs Naturhistoriska Museums Årstryck 2005 s. 69. :: :: Bilder från arbetet med att konstruera en modell av Stellers sjöko utifrån beskrivning gjord av Georg Wilhelm Steller 1742. :: :: Modellen föreställer en ung hona som är nästan 5 meter lång och står utställd längst in i valsalen på Göteborgs Naturhistoriska Museum (2008-0124). :: :: Ingår i serie med fotonr. 7101:1-35.'
Utgrävning av schakt G på och nedanför den sydvästra sluttningen av borgkullen vid Rumlaborg i Huskvarna är i full gång. Tvärs över schaket syns en rad med pålar. Huskvarna hembygdsförening bedrev utgrävningar vid borgen mellan åren 1931 och 1942 och vid de olika undersökningarna framkom rester efter pålrader på flera platser längs med borgkullens sidor. Pumpen vid schaktets bortre kant behövdes för att pumpa bort inträngande vatten från schaktet. Det var en handdriven diafragmapump inlånad från Huskvarna stad. Närmast till vänster i bild finns projektledaren Georg Sahlströms närmaste man, fil. kand. Gunnar Hellman i studentmössa. Övriga deltagare var elever från Huskvarna samrealskola samt Jönköpings högre allmänna läroverk, samt en arbetare från Huskvarna stad.
Porträtt av Gustaf Lindström, underlöjtnant vid Västerbottens regemente I 20. Se även bild AMA.0000845 och AMA.0007816. Text på baksidan: "Pater! På samma gång jag sänder Dig mitt ringa konterfej anhåller jag att såsom tecken på Din faderliga ynnest få förr eller senare mottaga Ditt konterfej. Som Du väl vet försökte jag att gå i fädrens fotspår och mitt sista spår såsom elev vid Krigsskolan bär rummet 11 på turlistan. Och slutligen önskar Dig god fortsättning på 98an af Din babian. Gustaf Lindström, f.d. 284."
Nybyggnation av tre förråd 1986. Några blandade bilder från de samtida byggprojekten i Utö läger; livsmedelsförrådet, kokhuset och Värnskolans förråd. Bild 1: Den blivande byggplatsen hitom reningsverket beskådas av projektledaren, kapten Staffan Löding vid Fortenheten på regementet. Bild 2: Staffan Löding och arbetsledaren Kurt Madell ur hantverkargruppen vid Fortenheten. Bild 3: Maskinföraren Tomas Larpe från Vägavdelningen vid Fortenheten kör lastmaskin och sköter stenkrossen. Bild 4: Stenkrossen i full gång i grusgropen nära skjutbanan. Bild 5: Tillverkning av fyllning. Tre skopor sten, en skopa grus och en halv skopa sand blandas.
Sjösås nya kyrka. Carl-Gustaf Blom-Carlsson vid Överintendentsämbetet utarbetade 1851 ett ritningsförslag till en kyrkobyggnad empirestil för Sjösås församling. Det dröjde dock nio år innan bygget kom i gång på grund av oenighet om vilken sida av byvägen i Viås kyrkan skulle byggas. 1860 påbörjades arbetet under ledning av byggmästare Sven Nilsson från Torsås och murarmästare P Olsson från Uråsa. 1865 var kyrkan färdig. Den första gudstjänsten hölls den 13 augusti samma år av bygdens son, teologie doktor Pehr Sjöbring, Kalmar, medan invigningen förättades den 10 september av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Någon gång under 1600-talet fick Asa säterirättigheter. Genom Brita Lilliesparre, gift med Johan Ulfsparre, kom Asa till släkten Ulfsparre som ägde gården till 1781. Överstelöjtnanten Gustaf Leijonhufvud köpte Asa 1794 och gården ägdes av släkten i nästan 100 år. Det var Gustaf Leijonhufvud som uppförde nuvarande huvudbyggnad i nyklassicistisk stil. 1945 konfiskerades Asa från familjen Stinnes-Söderström, av den svenska statens s k flyktkapitalbyrå som inrättats vid krigsslutet för att beslagta tyskt kapital i Sverige. Asa säteri övergick vid konfiskationen i Domänverkets ägo som nu började använda det som demonstrations- och skogsvårdsskola med en omfattande utbildningsverksamhet.
Vittaryds kyrka. Kyrkan i Vittaryd uppfördes någon gång under medeltiden och ersatte en stavkyrka vars rester har påträffats ett stycke österut. Kyrkan som är uppförd i sten består av ett rektangulärt långhus med ett rakslutet kor. En timrad sakristia vid norra sidan tillkom troligen 1787. År 1827 lät man mura igen dörren på södra sidan och rev vapenhuset. Nuvarande ingång togs upp vid västra sidan och ett nytt vapenhus uppfördes. Samma år revs det platta innertaket som byttes ut mot ett tunnvalv av trä. Rester av det ursprungliga innertaket finns bevarade i sakristians panel.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.