Det 1939 invigda Östergötlands museum var för tiden en påfallande modern fastighet som inbegrep en rad tekniska lösningar. För museets konstavdelning byggdes en fullskalig tavelsal för att pröva lamellernas inställning och olika glaskvaliteter. Bildens experimenthus uppfördes i Nykvarn. Foto 1938.
Från 299 kr
Den så kallade Lindeska gården i Linköping under rivning 1945. Den gamla garvaregården var uppkallad efter Germund Linde, som förvärvade fastigheten och rörelsen 1871. Han son Nils Linde förde traditionen vidare till sin död 1926.
Den lilla kyrkan i Rönö uppfördes i början av 1640-talet efter att området brutits ur Östra Ny socken och bildat egen kapell- och vidare annexförsamling. En större restaurering av kyrkobyggnaden ägde rum 1922 och vid tiden för bilden lades taket om.
Dokumentation från bygget av den nya museifastigheten i Linköping. På bilden läggs taket över vad som kom att bli museets konstavdelning. Vy mot söder 1938.
Den 4 december 1937 hölls det taklagsfest vid museibygget i Linköping.
Exponering ur Linköpingsfotografen Didrik von Essens samling där tiden dessvärre påverkat resultatet i negativ riktning. Särskilt olyckligt då den var avsedd att tydligt spegla ett viktigt skede vid ett av Sveriges mer välkända företag. På krönet stod i ögonblicket Cloettas nya fabrik i det närmaste klar. Produktionen kom igång 1902 och ur företagets behov växte orten Ljungsbro fram. Resten är historia.
Förståelsen av Linköpings slotts byggnadshistoria har ökat för varje åtgärd som utförts över åren. Vid en insats 1931 framkom bildens spår av förändringar. Norra flygeln från söder.
Under det sena 1960-talet utfördes genomgripande arbeten utmed Kungsvägen i Mjölby. År 1968 kom trafikleden att återinvigas med bland annat nya broar över Svartån. Av den intilliggande bebyggelsen revs det som ansågs uttjänt och på tomterna uppfördes nytt för ett modernare centrum. Här läggs grunden till Kungshallshuset.
Åsens loftbod under återuppförande i Mjölby hembygdsgård 1938. Boden stod ursprungligen vid hemmanet Åsen i Västra Harg och uppges där varit rest år 1779.
Ombyggnadsarbete vid det gamla vattenverket i Tannefors. Foto 1950.
Vasavägen 12 stod under uppförande 1926. Den sammanbyggda huskroppen mot väster hade stått klar året före. Bägge husen gjordes lika och gavs stilenliga element hämtade från klassicismens formspråk. För ritningarna stod Axel Brunskog.
I ett hörn av museitomten diskuterar välklädda herrar invid travade tegelstenar och materialet hade en avgörande betydelse i sammanhanget. Teglet var levererat från Kaniks tegelbruk i Skåne och var utvalt för fasaden till den nya museibyggnaden i Linköping som var under uppförande. Innan man gav ett oåterkalleligt klartecken synas och provas i stunden stenarna av byggnadskommittén. Från vänster står major Erland Nordenfalk, kamrer John Thorstenson, arkitekt Helge Zimdal och borgmästare Bertel Hallberg. Foto 1937.
Cloettas nya fabrik i Ljungsbro under uppförande. Defekt glasnegativ som visar anläggningen från sydost. Fabriken stod klar 1902, vilket även får gälla för fototiden.
Monumentet "Människan och hennes genius" sätts upp på Vasatorget i Linköping. Dagen är den 14 september 1951. Bakgrunden till utsmyckningen var den tävling som kunde utlysas genom en donation av grosshandlare Johannes Peterzén. Uppdraget gavs skulptören Ivar Johnsson som levererade ett verk i arbetets triumf.
Billstenska eller Engströmska gården i Söderköping under rivning. Gathuset var uppfört omkring 1830 genom handelsman Johan Billstens försorg. Gården kom vidare att gå över i konsul Erik Algott Leonard Engströms ägo genom sitt äktenskap med Billstens dotter Hedvig Charlotta. Fotografiet är en del av en dokumentation som Östergötlands museum lät genomföra 1951-52. Upplysningsvis kan nämnas att den främre skorstenen kom att rasa under det följande rivningsarbetet, varvid två arbetare avled.
En byggnad med karaktär har tjänat ut och rivs 1925 för att ge plats för det så kallade Affärspalatset. Den märkvärdiga byggnaden, som här visar den inte så iögonfallande gaveln mot Stora torget, uppfördes sannolikt kort efter den stora stadsbranden år 1700. Den förmodade byggherren Samuel Pyttner hade blivit ägare till den avbrända tomten och efter hans bortgång omnämns gården som "salig borgmästare Pyttners fine gård mellan Stor- och Tanneforsgatorna belägen". Tills rivningen verkställdes inrymde huset Amanda Pettersons Nya Modemagasinet och Sjöbergs Garn- & Vävnadshandel.
Matsalen på nya hotell Witt.
Nya hotell Witt byggs 1970-1972.
Takstolarna resta för segelflyghangaren 1941.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.