Söraby kyrka (Rottne) i gustaviansk stil uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse. Den är byggd i sten och vitkalkad. Långhuset med brutet tak avslutas med ett halvrunt kor i öster. Sakristian är byggd på norrsidan i nära anslutning till koret.
Från 299 kr
Kyrkan i Traryd föregicks av en medeltida kyrka som låg något åt söder. Den var byggd på 1300-talet av tuktad gråsten. Nuvarande kyrka uppfördes 1859-1860 av byggmästaren Gustav Ljung efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. 28 juli 1862 invigdes kyrkan av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Nuvarande kyrka i Traryd föregicks av en medeltida kyrka som låg något åt söder. Den var byggd på 1300-talet Kyrkan uppfördes 1859-1860 av byggmästaren Gustav Ljung efter ritningar av arkitekt Johan Adolf Hawerman. 28 juli 1862 invigdes kyrkan, då av biskop Henrik Gustaf Hultman.
Tingsås kyrka med omgivningar. Nuvarande kyrkobyggnad uppfördes 1853 efter ritningar av byggmästaren Sven Nilsson i Säljeryd, Östra Torsås och som bearbetats av Johan Fredrik Åbom vid Överintendentsämbetet. Invigningen ägde rum Helige Mikaels dag 1856 och förrättades av biskop Christopher Isac Heurlin.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand.
Några kvinnor med barn har ställt uppsig för fotografen en tidig vårdag 1902. Platsen är Repslagaregatans norr ände med blickfång söderut. Närmast till vänster skymtar Repslagaregatan 3. Fastigheten uppfördes av byggmästaren J. A. Johansson, även kallad Veranda-Johansson. Arkitekt var förmodligen Janne Lundin.
Gefle Teater. I norra änden av Rådhusesplanaden. Invigdes 1878. Axel Fredrik Nyström ritade och byggmästaren J. F. Lindeberg uppförde teaterbyggnaden, en av landsortens största och mest påkostade. Fotot är taget från Hantverkargatan och visar baksidan av teatern innan tillbyggnaden av Folkteatern 1983.
Jippo på Trädgårdstorget. Arrangemanget handlar om att sälja språkkurser via grammofonskivor, Linguaphone. Sedd norrut mot Det avskalade huset. Byggmästaren Oskar Nylander uppförde detta boningshus 1885, arkitekt S.H. Gratz. Vid en ombyggnad 1939 skalades fasaden mot Trädgårdstorget för att smälta in i den omgivande bebyggelsen, samtidigt påbyggdes huset med en våning. Wentzellska huset till höger i bild är under rivning.
Tanneforsgatan 1. LInköpings Kaféaktiebolag och A. Röst Skomakeri finns i byggnaden. Det avskalade huset: Byggmästaren Oskar Nylander uppförde detta boningshus 1885, arkitekt S.H. Gratz. Vid en ombyggnad 1939 skalades fasaden mot Trädgårdstorget för att smälta in i den omgivande bebyggelsen, samtidigt påbyggdes huset med en våning.
Spegeldammen i Trädgårdsföreningens park. Linköpings Trädgårdsförening, anlades 1859 av ett bolag på ett av Serafimerordensgillet arrenderat område. Den välskötta anläggningen utvidgades 1871 och är upplåten för allmänheten mot det att staden till bolaget årligen erlägger ett belopp av 300 rdr. Flyglarna vid entrén uppfördes 1864 av byggmästaren Jonas Jonsson.
Kärrängen (Prästängen). August Ek f. 29/3 1858 i Älgarås Maria Charlotta Storm f. 8/9 1863 i Älgarås Gustaf August f. 1/11 1889 i Älgarås Karl August f. 6/1 1891 i Älgarås Esther Maria f. 11/6 1892 i Älgarås Gunnar August f. 4/1 1895 i Älgarås Thorsten Walfrid f. 15/10 1896 i Älgarås Gerda Elisabeth f. 6/5 1898 i Älgarås Ernst Erik f. 13/2 1900 i Älgarås Elsa Wahlborg f. 22/3 1902 i Älgarås Sven Holger f. 9/1 1905 i Älgarås. Då August Ek (f. 1858) var 12 år, dog hans farfar, som var knekt för Myrhult. År 1860 dog farmodern i kolera. Hon sålde bär till besättningen på ett fartyg i kanalen, blev smittad och dog en tid efter hemkomsten. Skola: August Ek mindes skolan som hållits i Småfalla hos "Pese-Karl" (Myrhult) och Elges. Skolan varade 2 månader på året. Nödår: Nödåret 1868 åt man bl.a. havrebröd. I Nässtugan (Orrholmen) dog en flicka av svält. Många åt rovor. Tiggandet var vanligt. Vid ett tillfälle kom 14 barn samtidigt till Bålerud och tiggde. Kyrkan: Från det August Ek var 6 år till sitt 17:e bodde familjen i Sjömarken. Därifrån gick man varje söndag till kyrkan. Endast EN fick vara hemma. Mellan kyrkan och vägen var förr en björkdunge. Detta område, som låg något djupare, var August Ek med att fylla upp. Han körde i jord med ett par stutar. Skogen: Som ung arbetade August Ek bl.a. i bolagsskogen (6år) med att bryta stubbar och köra till tjärbruket. Järnvägen: Under 15 dagar exercerade han i Axvall. Han tillhörde den första kontingenten som fick använda tåg vid inryckningen. Tidigare fick man gå till Axvall, vilket brukade ta 3 dagar. Arbetade en tid vid järnvägen och hade då 1.52 för arbetsdagen på 12 tim. August Ek hade jordbruk, men var också byggmästare. Reparerade och byggde till Hova ålderdomshem 1905. Inredde småskolan i Bredebolet 1906. Förfärdigade en tid träskor och fick 1 krona per par. Snickrade också möbler (I G.B:s ägo en byrå, som en gång gjordes åt Augusts svägerska Mathilda Storm, lärarinna i Nockerud). Från sin uppväxttid i Sjömarken mindes August Ek när klövern kom till Älgarås. I Småfalla fanns fyra ängslador, där höet bars in. En skogsbrand på 2-3 tunnland gick fram över Småfallamarker, men stoppades av sjön. Sme'n i Rännefallet gjorde plogar. (Efter anteckningar av Oscar Hagman). Reprofotograf: Gunnar Berggren.
Söraby kyrka. År 1779 sammanslogs de båda församlingarna Norraby och Söraby under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Kyrkan som fick en gustaviansk prägel uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse.
År 1779 sammanslogs de båda församlingarna Norraby och Söraby under namnet Rottne. Året dessförinnan hade beslut fattats om nybyggnad av gemensam kyrka. Den plats som utsågs för den nya kyrkan låg nordost om den gamla kyrkan i Södra Rottne. Ritningar till kyrkan hade upprättats av Överintendentsämbetet. Söraby kyrka, som fick en gustaviansk prägel, uppfördes 1780-1781 under ledning av byggmästaren Peter Wiberg från Nottebäck och murmästaren Håkan Krasse.
Högsjö kyrka, vinter. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka, exteriör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö gamla kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet.
Högsjö kyrka. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Högsjö kyrka, interiör. Kyrkan invigdes 1789. Byggmästaren var Simon Geting från Sundsvall efter ritningar av Per Hagmansson bosatt i Sundsvall. Bildhuggaren till en del inredning är Pehr Westman från Hemsön. Predikstolen och altaruppsättningen i den nyklassicistiska stilen är Olof Hofréns arbete. Orgel tillverkades av J.G. Ek från Härnösand. Olof Hofrén fick i uppdrag att måla, ornera och förgylla orgelfasaden. Altartavlan föreställande korset på Golgatan är en målning av Sven Linnborg från början av 1900-talet
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.