Noraskola brinner, 18 februari 1966 En vinterdag brinner det i en skola i Nora. Brandkåren är på plats för att släcka branden. De har riktat brandsprutor mot väggen för att släcka branden. I förgrunden på bilden syns det skolelever som vandrar omkring i snön.

Från 299 kr

Fr.v: nr 3: Valter Melin,4 Eric Höijer, 5 Florin, 6 Molander, 7 Boman, 8 Fritz Karlsson. Resten civil personal. Bilden visar också brandkårens första magiriusstege.

Från 299 kr

Strömkajen. Brandbil, troligen en Scania Vabis, med brandmän på Södra Blasieholmskajen. I bakgrunden Slottet. Troligen är det brandkårens första motorspruta som fotograferas 30 juli 1918.

Från 299 kr

Brandbil, troligen en Scania Vabis, med brandmän på Södra Blasieholmskajen. I bakgrunden Slottet. Troligen är det brandkårens första motorspruta som fotograferas 30 juli 1918.

Från 299 kr

En buss som kör nedför "Mölndals Kråka" Kvarnbygatan, omkring 1938. På ömse sidor finns Soabs fastigheter. Längst ner på liden ses stadshuset med brandkårens slangtorn (Kvarnbygatan 43).

Från 299 kr

Bild nr 1: Fr.v.H Törngren, J Stenberg, Lindström, okänd, okänd, G Sjöberg, Lindqvist, Lindqvist, A Lindqvist, S Boman, J E Lindell, A Zachrisson, B Kristensson, P Persson, A Lindqvist, A Svensson, Malmborg, G Andersson. Namnuppgifter från boken Falkenbergsbilder. Ytterliggare en kopia finns. Bild nr 2 text på baksidan: Sven Boman o Lindqvist med brandkåren 1905. Brandkåren vid spruthuset vid torget. Malmberg ...... hos Malmgren. Till bild 2 finns ytterligare namnuppgift: Falkenbergs borgarbrandkår 1909. Fr.v. Lindqvist snickaremästare Brandchef, Lindqvist snickare, Per Persson banvaktm. Lindström skomakare. Charles Törngren Charkuterist. Gustaf Sjöberg urmakare. Gustav Andersson Järnhandelsbiträde. Adolf Svensson Bryggare. Axel Lindqvist Snickare. Harry Törngren Charkuterist. Ekblad Skomakare. A.Zachrisson Hattmakare. Malmborg Tapetsör. Jacke Stenberg Fiskhandlare. Törngren Charkuterist Bernhard Kristensson Handelsbiträde. SvenBoman Skeppsmäklare V. Brandchef. Se tidningsartikel i mappen Falkenbergiana\Falkenbergianaarkiv\Staden Fbg, arkiv/brandmän, post nr 00188.

Från 299 kr

En man framför en bil med registreringsnummer T4421. Sam Lindskogs familjebild. Bilen på bilden är en Chevrolet från 1923-1924, som ursprungligt varit lastbil. 1926 köptes den av Fjugesta brandkår, som även gjorde vissa ombyggnationer av den. I februari 1927 inregistrerades den som brandautomobil, och användes sedan några år av brandkåren. 1934 köpte Fjugesta brandkår en ny Chevrolet brandbil, och den gamla lastbilen hamnade då hos Gropens frivilliga brandkår. Där fanns den kvar till 1948, då den avregistrerades.

Från 299 kr

Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: På berget ovanför anläggningen är det brandkåren som styr verksamheten. Detta är en brandövningsbyggnad som tillkommit efter nedläggningen. Bakom byggnaden syns det kyltorn som finns kvar. I förgrunden syns fundamentet till det andra kyltornet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.

Från 299 kr

Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: Markplanet med Transformatorbyggnaden. Denna byggnad huseras av brandkåren som rivit och förändrat det mesta. Denna generator och turbin har idag blivit inbyggd i gipsskivor. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.

Från 299 kr

Ågesta kärnkraftverk. Under 2005 gjorde Tekniska museet tillsammans med Stockholms Läns Museum och Länsstyrelsen i Stockholms län en fotodokumentation av Ågesta kraftvärmeverk, Sveriges första kommersiella kärnkraftverk, Foto: Nisse Cronestrand. Bildbeskrivningar: Ingenjör Åke Bergman. Bilden föreställer: På berget ovanför anläggningen är det brandkåren som styr verksamheten. Detta är en brandövningsbyggnad som tillkommit efter nedläggningen. Bakom byggnaden syns kyltornet. Förklaring av system framgår av rapport :Statens Vattenfallsverk A23/60 5/4 1960.

Från 299 kr

Nora, bostadshus. Hörnet av Rådmansgatan/Storgatan. Huset var restaurang 47:an. Samma ingång hade nedre våningens ölstuga. I andra änden på detta hus fanns Systembolagets försäljning i Nora. Där brann denna lokal en natt på 1960-talet. Lilla huset med två skorstenarna är "Åkar-Axels hus i korsningen Rådmansgatan / Borgmästargatan. Åkar-Axels hus finns ännu bevarat (år 2016). Strax hitom Åkar-Axels hus byggdes sedermera badhuset som ännu finns kvar ( år 2016), men inte som badhus. Observera brandlarmsskåpet där man skulle trycka in ett glas för att larma brandkåren.

Från 299 kr

Brandkåren 1949. Nedre raden från vänster: Kalle Jansson, Anders Kraft, Bm Georg Lindh, Bm C. Andersson, Bc Ade Engström, vBc Gösta Vendel, Else Wiederaheim-Paul, Vm Edvin Ståhlbom, Karl Johansson. Mittraden fr vänster: Erik Löved, Henry Karlsson, Lennart Mårtensson, Gösta Olsson, Bengt Lundh, Eric Helgesson, Knut Nyberg, Gösta Måwe, "Tassen" Jonsson (Ture Jonsson, kallades Tassen för han kom från Hammarö), Paul Hardin, Rolf Engström. Övre raden fr vänster: Bjarne Blomgren, Hjalmar Nilsson, Gunnar Larsson, C-G Kull, Åke Ståhlbom, Sven Lind, Erik Henriksson. Martin Johansson, Knut Larsson, Bertil Karlsson, Anders Andersson, Bengt Jonsson.

Från 299 kr

Brandkåren 1949. Nedre raden från vänster: Kalle Jansson, Anders Kraft, Bm Georg Lindh, Bm C. Andersson, Bc Ade Engström, vBc Gösta Vendel, Else Wiederaheim-Paul, Vm Edvin Ståhlbom, Karl Johansson. Mittraden fr vänster: Erik Löved, Henry Karlsson, Lennart Mårtensson, Gösta Olsson, Bengt Lundh, Eric Helgesson, Knut Nyberg, Gösta Måwe, "Tassen" Jonsson (Ture Jonsson, kallades Tassen för han kom från Hammarö), Paul Hardin, Rolf Engström. Övre raden fr vänster: Bjarne Blomgren, Hjalmar Nilsson, Gunnar Larsson, C-G Kull, Åke Ståhlbom, Sven Lind, Erik Henriksson. Martin Johansson, Knut Larsson, Bertil Karlsson, Anders Andersson, Bengt Jonsson.

Från 299 kr

Nora, bostadshus. Hörnet av Rådmansgatan/Storgatan. Huset var restaurang 47:an. Samma ingång hade nedre våningens ölstuga. I andra änden på detta hus fanns Systembolagets försäljning i Nora. Där brann denna lokal en natt på 1960-talet. Lilla huset med två skorstenarna är "Åkar-Axels hus i korsningen Rådmansgatan / Borgmästargatan. Åkar-Axels hus finns ännu bevarat (år 2016). Strax hitom Åkar-Axels hus byggdes sedermera badhuset som ännu finns kvar ( år 2016), men inte som badhus. Observera brandlarmsskåpet där man skulle trycka in ett glas för att larma brandkåren.

Från 299 kr

Den bild är tagen strax bakom nuvarande Mölndals brandstation. Här ser man brandkårens område och all den bebyggelse som vuxit upp i närheten. En lyftkran står mitt i nybygget av SCAs stora vita kontorsbyggnad. Till höger, på andra sidan motorvägen, ligger Mölndals centrum samt det mörkgråa höghuset som ligger på Storgatan 32A.

Från 299 kr

Avtackning av deltidsbrandmän. När man slutar får man en yxa samt den hjälm man använde i arbetet. Bakre raden, från vänster: Karl-Axel Sjökvist, Olle Eriksson, Berg och Jonsson Främre raden, från vänster: Olof Rydberg och Bertil Nordin Eventuellt sker avtackningen i samband med brandkårens årsfest. Festen hålls på övre våningen i Arbetareföreningens lokal på Nygatan (observera texterna på väggen).

Från 299 kr

Dagen var den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.

Från 299 kr

Dagen är den 3 oktober 1913. Några minuter efter klockan tre på eftermiddagen larmades brankåren i Linköping till en eldsvåda i den så kallade Bergdahlska gården på Storgatan 18. Då kåren kommit till platsen välde rök ut genom taket utefter husets hela längd, men endast i flygeln mot Snickaregatan hade elden brutit igenom taket. Som tur var det nära till brandposter och efter en kraftfull insats var branden under kontroll. Gården, som ägdes av disponent Hjalmar Larsson, var redan före branden fallfärdig och skulle rivas. Bostadslägenheterna på övervåningen var sedan endast ett par dagar lyckligtvis tömda och obebodda. I gatuplanet fanns ännu ett skomakeri och en plåtslagarverkstad. Man spekulerade om brandens orsak fanns att finna i verkstaden bristfälliga ässja eller kunde sökas i att gården en tid varit tillhåll för objudna gäster som möjligen hanterat eld oförsiktigt.

Från 299 kr

Brandstationen i Mölndal. Brandstationen ligger vid Nya Torget. Här finns många brandbilar av olika slag, som du kan se på bilden. På de största vagnarna finns uppfällbara stegar på taket. Du kan se stora portar in till själva brandstationen, och innanför varje port finns plats för en brandbil eller en ambulans. Vid eldsvåda larmas brandkåren antingen per telefon eller genom brandskåp, som finns uppsatta på vissa ställen inom kommunen. Vid larm om eldsvåda blir det bråttom på brandstationen. Brandbilarna står alltid startklara, och det dröjer inte många sekunder efter larm, innan brandmännen fått på sig sin brandutrustning och bilarna med tjutande sirener kör iväg till brandplatsen. I det stora höga tornet hänges brandslangarna upp för torkning efter användning. Förr i tiden hade man ingen särskild brandkår, utan alla män var skyldiga att hjälpa till att släcka eldsvådor. Man larmade befolkningen, särskilt nattetid, genom trumvirvlar eller genom att blåsa gälla signaler i särskilda brandlurar. En tid hade man en "brandkanon" med vilken man avfyrade "signalskott" från Störtfjällets topp för att väcka eller varsko inbyggarna i byn om att "elden var lös". Då skyndade man sig "man ur huse" med vattenhinkar och båtshakar till brandstället för att hjälpa till med släckningen. Senare byggdes ett spruthus invid nuvarande Forsebron, där byns brandsprutor förvarades. Den första verkliga brandstationen i Mölndal inreddes i ett gammalt affärshus från 1870-talet vid Gamla Torget. Den gamla kanonen står nu som ett minnesmärke från gången tid vid den nya brandstationen. Du kan se den på bilden längst ned till höger. Ett stenkast från den nya brandstationen finns en landningsbana för helikopter, avsedd för sjuktransporter, särskilt från skärgården.

Från 299 kr

Den här nya boplatsen i Lau, därav namnet Nybygget, kom till genom ett beslut av kronan att avskedade soldaten Erik Larsson Granat född 1721 från Lövberga i Småland skulle få bosätta sig här. Erik var gift med Maria Hansdotter född 1720. De fick två söner som delade gården, så sonen Erik Granat född 1767 byggde en ny part uppe vid Käldvägen, se Bild 1031-1035, och Petter Granat född 1758 övertog föräldrahemmet beläget vid de öppna markerna halvvägs ner mot Nybro. Petter gifte sig 1779 med Anna Persdotter från Autsarve i Rone och de fick sonen Erik 1781. Anna dog tidigt och Petter gifte om sig 1787 med Maria Nilsdotter född 1760 från Småland. De fick 3 barn varav äldsta dottern Anna Maria Granat född 1797 ärvde gårdsparten omkring 1823. Hon gifte sig 1824 med Niklas Petter Henriksson Fagerberg född 1801 från Klinte. De fick 3 barn och dottern Margareta Maria Fagerberg född 1829 gift 1858 med Carl Jöns Närström född 1834 blev näste ägare. Carl och Margareta fick 6 barn och även nu blev det en dotter som tog över, Anna Brita Carlsdotter född 1864, gift med Johan Hansson född 1871 från När. De fick 5 barn och ännu en gång blev det en dotter som ärvde gården. Linda Hansson född 1901 gifte sig med Erik Johansson född 1903 från Norrlanda och de fick sonen Harry Johansson 1924. Redan 1927 dog båda föräldrarna. Markerna arrenderades ut och gården blev öde. Brankåren brände ned manbyggnaden som ett släckövningsobjekt. Ladugården står kvar än idag. På bilden ser vi manbyggnaden, en parstuga troligen från 1700-talet, men det finns ingen stenhusresolution. Brygghusflygeln är ovanligt nog sammanbyggd med manbyggnaden. På flygelgaveln står ett dass med oregelbundet takfall. Familjen Hansson står troligen 1904 vid vägen som går förbi huset ner till Nybro. Det är Johan Hansson 33 år, frun Anna Brita 40 år och barnen Anna 7 år, Charles 6 år och Desideria 2 år på armen. Dottern Linda 3 år är inte med.

Från 299 kr