Porträtt av fröken Ellen Blüm i Linköping. Vid tiden för bilden var hon på sitt tjugonde år och bodde ännu med sin far Adolf Blüm och syskon utmed Drottninggatan invid Trädgårdsföreningen. Moder hade gått bort knappa året före bilden. Långt senare kom Ellen att ingå äktenskap med redaktör Ossian Jeurling och efter dennes död med stationsskrivare Gösta Leijonhielm.
Från 299 kr
Urmakare G A Nilssons verkstad och butik i Linköping 1902. Bakom intialerna finner vi Gustaf Alfred som förvisso gått bort året före bildens tillkomst. Ny innehavare var nu sonen Gunnar Alfred med likalydande initialer. Butiken bar tidens adress Tanneforsgatan 7 nära gatans korsning med Klostergatan.
Motiv från fotografens besök av Sjöbacka omkring förra sekelskiftet. Vi har inga besked om personerna på bilden men under perioden 1889 till 1903 arrenderades gården av familjen Tydén, varför dessa kan vara möjliga. Reservation dock för husfadern Christian August Tydén som gick bort 1897.
Övre delen av Hunnebergsgatan i Linköping 1929. Närmast Hunnebergsgatan 31 och längst bort i bilden skymtar gatans nummer 41, som vid tiden var relativt nyligen uppfört och som fastslog en ny tid i både uttryck som önskad gatubredd. Vy från sydväst.
David Lindqvist plöjer med sina oxar vid hemmanet Ömon i Västra Harg. Hans föräldrar hade tagit över torparkontraktet för gårdens drift 1913. Redan 1923 hade fadern gått bort och David blev den av barnen som tog över. Nu är året 1977 och David har tydligt hållt kvar vid det gamla.
Två män står utanför en Urhandel på Brahegatan i Gränna. En skylt i form av ett fickur hänger ovanför butikens entré. En vägarbetare och några barn längre bort på gatan. En fastighet skyltar för likkistor. Gatan är belagd med kullersten och utmed fastigheterna till vänster löper två rader med så kallad borgmästarsten utgörande trottoar.
Hemmiljö med ett brudpar längst bort i rummet under en girlang bakom ett bord med vit duk. I framkant står ett bord med vit duk och staplade tallrikar bland annat. En man sitter vid väggen till höger och till vänster anas en kvinna.
Hemmiljö med ett brudpar stående längst bort i rummet under en girlang bakom ett bord med vit duk. I framkant står ett bord med vit duk och staplade tallrikar bland annat. Flera små bord med vita dukar. Två män och tre kvinnor står resp sitter i brudparets närhet.
Brahegatan norrut från Söder tull. Solen är på väg upp över Grännaberget. Det är stilla. Till vänster sitter en skylt på husgavel: "Levéns Bar Matsalar". En bil står parkerad lite längre bort och en person leder en cykel mitt i gatan.
Brahegatan norrut vid hörnet Hahngränd. På husknuten en skylt med hänvisning vänster: "Johanssons Mjölk & Speceriaffär Sjögatan 29" samt på husväggen: "Folke Palm Garn Manufaktur", flera skyltar följer och längst bort en stor skylt för Ribbagården. En mopedist på vägen. Trottoaren har en rad med borgmästarsten.
Den första, i Gamleby byggda kapplöpningsbåten, av Knut Holm på vinden i ett uthus invid bostaden och uttagen genom väggen , då upphovsmannen tydligt glömt bort att båten skulle ut vattnet. Hamnkapten Knut Holm barnen Yngve Tore och Magda Albert Jansson, Axel Andersson från Stångeland år 1902.
Vy över tilläggningsplatsen precis söder om Amiralitetsskyrkan inne på varvsområdet. Längs kajkanten syns ett antal träbyggnader på rad, nu rivna. Vad som ser ut som en fiskeminsvepare med beteckningen H 713 ligger förtöjd närmst kameran. Längre bort syns även minsveparen ULVÖN med nummer 58 ligga förtöjd.
Finsk minnesmärke för slaget vid Torneå den 6/2 1918, uppfört 1938. Den ursprungliga texten togs bort 1946 efter ett beslut av den finska regeringen då den ansågs vara politiskt olämplig och ersattes av en ny. 1991 återställdes den gamla stenen till sitt ursprung.
Järnvägsstationen i Dalkarlsberg, invigdes 1873 och inrättades i det Dalkarlsbergs Gruvfälts gamla materialhus som stod färdigt 1828. 1940 upphörde persontrafiken från Dalkarlsberg och 1953 upphörde även godstrafiken, året därpå togs spåret bort. På spåret står en mindre godsvagn. BDJ F 12, tillhörandes Bredsjö-Degerfors Järnväg. På kortet står skrivet: Mor vid Dalskarlsberg 30/6 1933.
Vagnsurspårning vid Flen. Statens Järnvägars, SJ mätvagn Bo7 2249 byggd på Örebro huvudverkstad 1915. Efter olyckan byggdes vagnen om på Kalmar Verkstad då den fick ny stålkorg. Den användes som mätvagn fram till 1971 då mätutrustningen togs bort och skänktes till Tekniska Museet.
Tåg 18 passerar Lund. Lund med passerande snälltåg 18 troligen draget av Statens Järnvägar, SJ F-lok. Sammansättning är DFo1 (1360?), DRG Pw4ü 28a med swanenhalsdrehgestell, Bo4 med kupéer för 1-klassresenärer, Bo5 (en av 2677-79), Co8, restaurangvagn ABo3 och fler 3 klassvagnar. Foto kring 1930 då eldriften kom 1933 och KL togs bort fr.o.m. 1932. TT
FJ 5 FJ ,Falkenbergs Järnväg Station anlagd 1898, öppnad 25.11.1899, stationshus med en och en halv våning i trä. Nedklassad till hållplats och avbemannad 1.10.1934 och i samband med detta togs semaforen bort. 1955 återbemannades Mjöbäck och ljussignaler och växelförregling uppsattes. I maj 1959 blev Mjöbäck åter hållplats
Det avbildade tågsättet, YCo4p+UDFo5p+YCo4p trafikerade Kalmar-Berga två tågpar per dag med början 1 juni 1949 och över sommaren. Till följd av allvarliga problem med multipelkörningen kopplades aldrig fordonen isär och i augusti 1949 sändes de bort från Kalmar. Bilden kan ha tagits vid provtur med pressvisning den 1 juni 1949, finns även uppgift sept 1949. Fotoplats troligen Hornsö, spårplanen stämmer.
Station anlagd 1898, öppnad 25.11.1899, stationshus med en och en halv våning i trä. Nedklassad till hållplats och avbemannad 1.10.1934 och i samband med detta togs semaforen bort. 1955 återbemannades Mjöbäck och ljussignaler och växelförregling uppsattes. I maj 1959 blev Mjöbäck åter hållplats. Stationen anlagd 1900. 1949 reparerades tjänstelokal och bostad
Järnvägen. Elektrifieringen. Det första elektriska lokets ankomst till Falköping 1924. Den civile bredvid loket är Axel Teodor Lindgren. Bredvid står lokf. A.Th. Brandt i uniform. Bortom elektriska loket står ett av S.J:s torrpulverlokomotiv, som i samband med elektifieringen slopades. Längre bort står vattentornet, som snart blev rivet. Fotografiet är taget utanför lokstallarna i Falköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.