bilder, fotografi
Från 299 kr
Nätra kyrka, interiör. Byggmästare Simon Geting. Vitputsad stenkyrka med torn. Nyklassicistisk stil. Inredning i början av 1800-talet. Altarväggen utformades 1847-48 av Olof Hofrén. Predikstol från 1814. Vid kyrkans första större reparation, som ägde rum redan 1847-1848 under ledning av Lars David Geting, fick altarväggen den utformning som den fortfarande har, komponerad och utförd av Olof Hofrén i samarbete med Gustav Mauritz Kjellström. Korväggen indelas i fält åtskilda av tunna lisener som utgår från en bröstpanel. Bakom och över altaruppsatsen, som består av två släta halvkolonetter som bär upp ett entablement, målades dels illusoriska draperier, dels en perspektivisk kolonngång med kassetterat tunnvalv målat grått i grått. Över dörrarna på var sida om altarpartiet utförde Kjellström dekorativa målade reliefer i antikiserande stil. Till vänster skildras Jesus och barnen och till höger äktenskapsbryterskan inför Jesus. Ytterst på var sida rundlar med änglahuvuden.
Vykort, "Tjolöholm till 1864". Motivet är en något beskuren version av en målning av Johanna Schultz från 1840. Egendomen hade då varit i släkten Svalin (även Swalin) sedan 1774 och manbyggnaden med sina symmetriskt placerade flyglar bär samma sekels arkitektur. Byggnaderna har två våningar med två skorstenar vardera på sadeltaken. Mellan flyglarna finns ett glest staket med centrerad portal och gårdsplanen mellan husen tycks vara fylld av träd. Havshorisonten syns i bakgrunden. Vid bergets fot ligger två enklare byggnader och bergskrönet pryds av en vimpel. Åt höger i bild breder odlingar och åkrar ut sig och i nedre hörnet av bilden ligger en ladugård i skiftesverk med stråtak, vilken syns i sin helhet på originalmålningen. Mangården ersattes av dåvarande ägaren Werner Santesson med en modern herrgård i nyrenässans som stod klar 1867.
På denna närbild kan man tydligt se hur bulladugården är byggd. Den har syllar och syllfoder och rätt breda bular. Mötare, dörrposter och rifoder (den tjockare bulen som bjälklaget vilar på) är inte så kraftiga. Längst till höger har man spikat på en lodstående planka. Dörren är av svaiptyp med en rätt liten svaip och en ganska stor underdörr. Man ser rätt få skador på virket, men ladugården har satt sig lite. Fönstren är isatta senare. Man kan också ana vastknaparna upp under agtaket, vilka bär den vågrätt liggande vastraften, som i sin tur håller emot agen.
Sigrid Lidberg i ett konstfullt montage av okänd fotograf. Född i Linköping 1848 men uppvuxen i Hagebyhöga och vidare Hov, i vilka församlingar fadern var kyrkoherde. I vuxen ålder kom hon att föra en ganska ambulerande tillvaro med vistelser i skånska Kvidinge, uppländska Malsta, Åtvidaberg och Uppsala. Enligt källorna bär hon under perioden mestadels titeln mamsell men torde genomgått högre studier då hon enligt uppgift undervisade i en tid vid Uppsala elementarläroverk för flickor. Sommaren 1883 gifte hon sig med läraren Claes Alfred Winell och paret bosatte sig i Stockholm. Äktenskapet blev emellertid kortvarigt. Sigrid avled efter knappt två år som gift.
Bilden visar ett mindre sällskap som går i parad. I täten går en fanbärare (en officier) med en tretungad örlogsflagga. Han bär en svart uniform med skämmössa och handskar. Fanan håller han med högerhanden och fanstången vilar på hans axel. Bakom honom finns åtta personer varav ytterligare en är officierare och sju är rekryter, alla klädda i sina respektive uniformer. Rekryterna har också gevär med sig. Fonden utgörs av stadsbebyggelse och strax bakom sällskapet till höger ses en grupp barn och till vänster en gengasbil.
Bilden visar en grupp soldater som har ställt upp sig för fotografen för att visar hur man sätter upp telefonkablar. Gruppen har arrangerats på ett sätt som visar tydlig alla element som behövs för uppgiften. Mannen till vänster bär en ställning med en kabeltrumma på ryggen. Sin kollega på höger sidan håller järnkrokar med isolatorer i handen samt en stege. De två soldater i mitten har klättrat upp en bit på en ny uppsatt telefonstolpe med hjälp av stegjärn. Den ena har en mycket avslappnad hållning och tittar rakt emot kameran.
Ånnaboda 29 januari 1968 En kvinna och en man som har skidor på fötterna samt stavar i händerna står på toppen av en backe i Ånnaboda tillsammans med sitt lilla barn som sitter mellan dem i en pulka. Mannen sitter på huk vid det lilla barnet. Han är klädd i svart rock, mörk keps, svarta byxor, svarta pjäxor samt bär glasögon. Kvinnan är klädd i ljus mössa, mörk jacka, mörka byxor, ljusa sockor och svarta pjäxor. Det lilla barnet är klätt i ljus mössa och svart jacka med vita pälskanter. Alla tre står med ryggarna mot kameran.
Wadköping (...?), 30 augusti 1968 Tre herrar som är skådespelare repeterar en föreställning utomhus i Wadköping. En av herrrarna sitter i förgrunden klädd i svart kavaj, vit skjorta, ljus slips, ljusa byxor, mörka strumpor och mörka skor. Nära honom står en herre som är klädd på samma sätt och därtill bär glasögon. Han heter Curt Skanebo. En lång bänk står bakom honom. Bakom denna står den tredje herren klädd i mörka solglasögon, vit kavaj, vit skjorta, mörk slips, ljusa byxor och mörka skor. Byggnader syns i bakgrunden.
Stoppljus på systemet, 3 juni 1965 En yngre man handlar på Systembolaget. Han betjänas av en kassörska som står bakom disken. Hon håller ynglingens plånbok med identitetskort i handen. Bredvid kassörskan bakom disken står en man och betraktar tillsammans med henne den unge mannens legitimation. Han är klädd i mörk kostym och bär glasögon. I bakgrunden syns hyllor med vin- och ölflaskor. Även vid kassaapparaten står vinflaskor. Kassörskan är klädd i mörka arbetskläder med vit krage upptill samt en vit blus inunder. Hon har små örhängen och kortklippt, fluffig frisyr. Ynglingen är klädd i mörk manchesterkostym samt mörk skjorta och slips. Han vinkar med ena handen mot kameran.
Nationalmuseum 1 31 maj 1966 Två män håller upp en tavla föreställande Simeon och Jesusbarnet. De håller på att packa upp den ur en låda som ligger på golvet. En av männen är klädd i ljus kostym och den andre mannen bär arbetsrock. En man i svart kostym står i knäböjande ställning nära tavlan på golvet. En kvinna i svart kappa står bredvid honom och håller ett papper i sina händer. Tre stycken polismän står i rummet även. Ytterligare en man syns delvis bakom mannen i arbetsrock.
Porträtt av Gustaf Lindström, underlöjtnant vid Västerbottens regemente I 20. Se även bild AMA.0000845 och AMA.0007816. Text på baksidan: "Pater! På samma gång jag sänder Dig mitt ringa konterfej anhåller jag att såsom tecken på Din faderliga ynnest få förr eller senare mottaga Ditt konterfej. Som Du väl vet försökte jag att gå i fädrens fotspår och mitt sista spår såsom elev vid Krigsskolan bär rummet 11 på turlistan. Och slutligen önskar Dig god fortsättning på 98an af Din babian. Gustaf Lindström, f.d. 284."
Ett äldre par sitter vid bordet i ett ombonat finrum som har två skänkar med prydnadssaker såsom fotografier och karaffer, en spegel med initialerna ICID och årtalet 1870, väggur och en textilampel som hänger från taket. Bordet har dubbla broderade dukar och på brickan står en kaffeservis i metall bredvid kakfatet på hög fot med veckad glasskål. Både tapeter och textilier bär jugendprägel men tapetbårdens dekor avviker med motiv av väderkvarnar och segelbåtar. I fönstret är rullgardinen med en hus- och landskapsdekor nerdragen. (Möjligen samma par på bildnr GEB238)
Arboga Mekaniska Verkstad. Kunder besöker Meken för att titta på tråddragmaskiner. Mannen längst till höger är Sune Hanaeus. Sju herrar i ytterkläder. En man är barhuvad, tre bär hatt, två har ryssmössa och en har krimmelmössa. 25 september 1856 fick AB Arboga Mekaniska Verkstad rättigheter att anlägga järngjuteri och mekanisk verkstad. Verksamheten startade 1858. Meken var först i landet med att installera en elektrisk motor för drift av verktygsmaskiner vid en taktransmission (1887). Gjuteriet lades ner 1967. Den mekaniska verkstaden lades ner på 1980-talet. Läs om Meken i Hembygdsföreningen Arboga Minnes årsbok från 1982.
Skogs kyrka i Ångermanland vid E4 ca 1 mil norr om Sandöbron är medeltida med rektangulär grundplan och rakslutet kor. Experter hävdar att uppförandet påbörjades vid slutet av 1200-talet. Klockstapeln är av sk bottnisk typ, uppförd under1700-talet. Den mindre är daterad 1350-1400-talet. Inredningen bär vittnesbörd om traktens verksamma konsthantverkare. Predikstolen i senbarock, skuren av Christian Kramm. Altaruppsatsen i kraftig rokoko utförd 1783 av Jon Göransson/Westman. Målad och förgylld 1786 av mäster Wagenius från Sundsvall. Korfönstret signerat Bengt Hamrén insatt vid restaureringen 1935. Triumfkrucifix från 1300-talet. Dopfunten i kalksten är från 1300-talet medan ljusstaken därintill är från 1400-talet. Kyrkans äldre inventarier, Madonna från omkring 1300, ett altarskåp från början på 1500 talet och en S:t Mikaelsbild från 1300-talet är deponerade på Länsmuseet Västernorrland.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.