Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar som föreställer djur. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Från 299 kr
Bild från Hovåsristningen. En man studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Bild från Hovåsristningen. Man som studerar hällristningar. En hällristning är en samling symboler, figurer och avbildningar som är inhuggna på berghällar eller lösa klippblock under forntiden. Figurerna har som regel aldrig ristats, utan snarare knackats eller huggits in i bergytan med olika typer av knackstenar eller under järnåldern skarpa huggjärn. Hällristningar uppträder i olika kultursammanhang över hela världen. De största koncentrationerna har återfunnits i Afrika, Skandinavien, Sibirien, Nordamerika och Australien. De äldsta funna hällristningarna finns i Afrika och har daterats till mer än 20 000 f. Kr. Av naturliga skäl finns de största hällristningslokalerna där det funnits tillgång på lättbearbetat sten som sandsten. I många fall målade man också på släta bergytor, så kallade hällmålningar. De äldsta fynden har gjorts i grottor där berget inte varit vattenförande och som skyddats från väder och vind och därför kunnat bevaras 10 000-tals år. (Hämtat från Wikipedia)
Här ser man hur Per Olssons planerat att fortsätta ladugårdsbygget med en breddning och höjning av ladugården. Den provisoriska tätningen med halm är verkligen originell. Den gamla ladugården har agtak, den nya halmtak. Den gamla ladugården är byggd med sten upp i nock, det har bara de äldsta. Båda ladugårdsdelarna innehåller varsitt fähus och det ser ut som att båda har hoimdluckor här på baksidan. Bakom slantunen i förgrunden hänger fisknät på tork.
Med tanke på de tre tidsåldrarna i takmaterialet skulle man kunna gissa att ladugården är byggd i etapper. Den äldsta delen till vänster är troligen en bulladugård med stall och kohus, byggd när parten etablerades på 1870-talet, man ser de gamla hammarbandsändarna sticka ut på gaveln. Sedan har grishus mm tillkommit i mitten. Längst bort är ladan av resvirke, möjligen uppförd 1906. Något tröskhus ser det inte ut att ha funnits.
Motiv från Örtomta 1931. Dold i grönska skymtar ortens kyrka med sitt låga tak och stora, rundbågiga fönster. Då som nu ger byggnaden en bestämd prägel av 1800-tal. Kyrkans byggnadshistoria är emellertid komplicerad och utgår från socknens äldsta stenkyrka som till- och ombyggts i etapper. Av mer omvälvande restaureringar kan nämnas rivningen av tornet 1829-1830 och ett arbete 1854-1856 som medförde att kyrkans exteriör förlorade sin medeltida prägel.
Grosshandlare John Brobeck har tagit plats i familjens gigg för färd mot för oss okänt mål. Vid sin sida har han sannolikt familjens tre äldsta barn, John, Jim och Jane. Vid verandan står makan Hilda Ingeborg, född Iindqvist, och med nämnda antagande har hon dottern Jerry invid sig. Likaså skymtar minstingen Jean i famnen på någon av parets tjänsteflickor. Platsen är familjens sommarvilla Björkliden i Sandvik. Året var 1902.
Bröllop i Reaby Brånagård. Ett brudpar, hon i mörk klänning, står i centrum på gårdsplan framför huset. Entrén är dekorerad med granris. De är flankerade av familj och släkt. Paret som gifter sig är äldsta dottern Anna Hård af Segerstad och Gustav Nordin. Sonen Fredrik och hans tillkommande Ingrid Wallin står vända mot varann till vänster om brudparet. Annas och Fredrik föräldrar P F L Hård af Segerstad och H E C Eriksson står respektive sitter till vänster ytterligare ett steg till vänster.
En av de äldsta Kalmarbilderna, från omkring 1875, visar Kaggensgatan sedd från Jordbrovalvet. Fritrapporna finns i stor utsträckning kvar än idag. Kaggensgatan var en levande plats där det bedrevs mycket handel. Till vänster fanns skeppshandlare Gustaf Kjellbergs gård, Olof H. Ruda:s Porslins- och speceriimport, handlare G. Meuerling, brännvinshandlare T. Roséns, handlare J. Bruuns och handlare Elmlunds. Till höger fanns Fru Runnqvists järnhandel, handlare Jul. Jönsson (fd Wibergs), Kastman (spannmål) och C.J Lind.
Skrivet på baksidan: Familjen Johannes Jansson på Björund, Gy s:n i Värmland Sittande fr. höger: "nämndemanemor" Sofia. Samuel (död vid gruvolycka i USA) Johan (emigr. t. Amerika) Stående fr. höger: Nämndeman Joh. Jansson. Nils (tog sig namnet Berglund, ägare av Jådenegården). Adolf (hemmanig. i Halland, Tveta) Äldsta sonen saknar: David (agifä). Tre döttrar saknas: Maria (apotekare, Utask.) Amanda (g.m. J. Persson, Karnås, Kila) Hanna (USA)
Vasahuset och andra byggnader i Borgholm. Gustav Vasa anlade i början av 1500-talet fem kungsgårdar på Öland, varav en i Borgholm. Vasahuset uppfördes troligen som källarstuga på Borgholms kungsgård och är en av Ölands äldsta profana byggnader. Det är ett rektangulärt tvåvånings stenhus; utseendet tillkom efter en brand 1677. Från 1500-talshuset finns bl.a. en tunnvälvd källare kvar. Planen är tredelad med förstuga och ett rum på vardera sidan. Byggnaden har under långa tider stått oanvänd eller använts som spannmålsmagasin. Vasahuset är byggnadsminne.
Huset är förmodligen stadens äldsta i relativt ursprungligt skick bevarade större trähus. Den ursprungliga inkörsporten till gården byggdes dock igen i början av 1900-talet. C.A. Wahlbom inköpte fastigheten 1815 och 1907-1936 ägdes den av stadsarkitekten J. Fred. Olson. Han satte sin prägel på interiörens färgsättning och fasta inredning i konstnärerna Carl och Karin Larssons anda. Gårdens timrade loftbyggnad är sannolikt från 1600-talet och enligt uppgift flyttad från Gamla Staden.
Hosgående fotografikort, taget år 1871, föreställer Åbon Måns Trulssons i Vinslöf (Vinslöfs socken, Vestra Göinge härad, Kristianstads län) dotter (då 17 år gammal), hustru (43 år), svärmor (63 år), svärmorsmor (93 år). Alla 4 voro, då kortet togs, i åtnjutande af god helsa, samt bodde hos Måns Trulsson. Troligen lefva de ännu. Den dräkt, hvaruti de 3 ne äldsta äro klädda, lär vara för orten egendomlig. (Texten hämtad från medföljande notering). Inv.nr. 18532.
Valbo kyrka, från 1955 års grävning under korgolvet, Bild tagen uppifrån, från V. I mitten den äldsta kyrkans östra kormur med NÖ hörnet till vänster och absidens grundmur, som går in under den nuvarande kyrkans södra korvägg till höger. I bakgrunden 1300-talskyrkans högtalare samt en därtill hörande sakramentnisch, som var igenmurad men som nu åter upptagits. Valvstödet, synligt i bildens övre högra hörn, har omöjliggjort framgrävning av absidmurens ytterliv.
Levene sn. Levene kyrka, prinsessorna Sibylla o Margareta. Margaretha, f. 1934, svensk prinsessa. Äldsta dotter till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, syster till Carl XVI Gustaf. Margareta gifte sig 1964 med den engelske affärsmannen John Ambler (f. 1924). Paret är bosatt i Storbritannien och har barnen Sibylla (f. 1965), Charles Edward (f. 1966) och James Patrik (f. 1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=250939
Levene sn. Levene kyrka. Prinsessan Margaretas konfirmation. På väg till kyrkan. Margaretha, f. 1934, svensk prinsessa, äldsta dotter till arvprins Gustaf Adolf och prinsessan Sibylla, syster till Carl XVI Gustaf. Margareta gifte sig 1964 med den engelske affärsmannen John Ambler (f. 1924). Paret är bosatt i Storbritannien och har barnen Sibylla (f. 1965), Charles Edward (f. 1966) och James Patrik (f. 1969). http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=250939
Länghems socken. Torpa. Gods i Tranemo kommun, Västergötland. Torpa, är känt sedan 1300-talet som en gränsbefästning nära Ätrans dalgång, är släkten Stenbocks stamgods. Det nuvarande, mäktiga stenhusets äldsta delar härrör från 1400-talets senare del. Vid 1600-talets början om- och påbyggdes slottet till sin nuvarande storlek varvid trapptornet tillkom. Den skulpterade huvudportalen är daterad 1620. Torpa blev byggnadsminne1966 och visas för allmänheten. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=329675
Uppslag ur facsimil av Sveriges första inkunabel Dialogus Creaturarum Optime Moralizatus (Skapelsens sedelärande samtal) som trycktes av Johann Snell 1483 i Stockholm. . De äldsta böckerna i det moderna boktryckeriets historia kallas inkunabler, från latinets incunabula, 'ursprung'. De trycktes i senare hälften av 1400-talet i små upplagor. Boktryckaren har för hand målat anfanger och särskilda "illuminatörer" anlitades för illustrationer. I Sverige finns det 15 inkunabler dokumenterade och endast två på svenska språket. Sammanlagt ett hundratal exemplar finns bevarade av dessa svenska inkunabler.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900 tals arbetar och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vivstavarv. Industrimiljö, välbevarat och homogent träindustrisamhälle från 1800 talet som startade med ett skeppsvarv anlagt 1797. Till samhället hör herrgård med park från 1818 och arbetarbostäder anlagda i axialt mönster. På Bölesholmarna uppfördes under 1800 och 1900 talen sågverk, massafabrik och pappersbruk. Spruthuset med damm är kvar från den äldre industriepoken. Förutom den äldsta bruksmiljön kring herrgården och bruksgatan hör till samhället 1900-tals arbetar- och tjänstemannabostäder vid landsvägen i anslutning till komplementsamhället Vivsta.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.