Halskläde broderat i tambursöm (38). Särk, märkt "AOD 1859" i korssöm (37). "Helskuren särk av bomull, s k helsärk märkt 'AOD 1859', (brudsärk), Anna Olsdotter, Väster Hästbo 10, 'Pellpers'. Enligt Annika Berglund, Torsåker i vars ägo särken finns idag (2008). Enligt uppgift användes särken vid amning, därav den vida kragen och halslinningen. Samma märkning återfinns i Ulfsparresamlingen på Per Erikssons linne men med hans initialer, PE.
Från 299 kr
Västra infarten till Linköping 1959. Detta är Vallerondellens föregående. I bildens högra del ser man Vallaskogen och utanför bild till väster finns Folkets park. Bil. Skylt. Trafik. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
Hallsarve Oskar och Hans Karlsson sätter om en gammal tvåbandstun, man har blandat nytt och gammalt virke. Fadern Hans knyter i den uppvärmda underbanden och sonen Oskar knyter i överbanden, inte styttstaursbanden, för det står ingen styttstaur, stödjande sidostör, där. Rätt klena och krokiga stör tyder på materialknapphet. Bilden ser ut att vara tagen väster om Fie JO Larssons, kyrkan skymtar t h och troligen är det Sunnkörke som syns t v. Se Nr 212.
Den här parten ligger alldeles väster om Kotorget. Den kom till på 1720-talet, då en klyvning av ursprungsparten skedde. Enligt Lauboken skall denna manbyggnad ha varit uppförd 1870. Det kan stämma med det utseende huset har med källare, utdraget tak och fönstrens placering på långsidan. Men huset har ingen sockel, vilket det borde ha haft, och dörren är 1700-talsmässig. Manbyggnader med s k pulpetfrontespiser var tämligen vanliga i Lau, men dess hus hade i regel brutna tak som Liffride, Bönde och Kauparve.
Ett stort antal kvinnor i ljusa fina kläder med stora hattar har räfsat ihop en mängd små höhögar, köislingar kallade. Tranänget var socknens största änge och ägt av kyrkan. Det låg väster om skolan och gick ner till myrvägen mot Raotarve. Laubornas dagsverke till kyrkan var att slå änget. På 1890-talet överläts hötäkten till fem gårdsägare i Lau, vilka upprätthöll traditionen med en högtidlig slåtterfest. För att klara av slåttern med tillhörande höräfsning fordrades det mycket folk. Se Bild 112.
Masse har tagit två bilder av gårdsparten från änget i väster. Ladugårdens gavel och fähusets långsida syns någorlunda. Man kan se att fönstren håller på att förstoras på ladugårdsgaveln. På fähusets vägg i skydd av det utstickande taket hänger en lång stege. Det var mycket vanligt att man hade en eller två långa stegar och eftersom dessa var av trä, måste de skyddas för väder och vind.
"Sjön vid Borggårds bruk 1893-95" är den platsrelaterade information som följer motivet. Vattenspegelns relativa vidd tar oss till sjön Lilla Tron ett stycke väster om bruket. Med bilden följer även ett försök att namnge personerna. I gruppen vid skogsbrynet föreslås kandidat Axel Jonsson (överst) och sittande fröken Lovisa Lethenström vid fru Mimmi Trägårdh (säker). Kvinnan invid det förmodade bykhuset förblir okänd, medan gossarna i ekan identifieras som bröderna Folke och Sven Trägårdh. Defekterna vid bildens hörn förklaras av en av fotografen retuscherad vinjettering.
In på gården i vad som i Linköping var ett av Tannefors kvarter. Fotoåret 1926 hade en ny fastighetsindelning börjat införas i staden och just Tannefors kvarter erhöll kvadrater med namn på begynnelsebokstaven D. Området väster om Trädgårdstorget namngavs Delfinen och där hittar vi förklaringen till namngivningen av Definpalatset som sedan 1927 pryder torgets sida. På samma plats stod fotografen för att dokumentera tiden före husets tillkomst.
Interiör från nya kyrkan i Skärkind. Kyrkobyggnaden uppfördes under åren 1835-36 efter ritningar av Justus Weinberg. Som byggmästare anlitade församlingen den välrenommerade byggmästaren Abraham Nyström. Interiören blev rymlig med tunnvälvt tak och korsarmar i öster och väster. Ett blixnedslag 1906 tilltvingade ett omfattande restaureringsarbete. Arkitekt Erik Lallerstedt förvandlade den enkla empirekyrkan till en livlig jugenddekorerad helgedom. Predikstolen är dock ursprunglig och utfördes av byggmästarens son, Johan Nyström.
Hallska gården med adressen Apotekaregatan 17 i Linköping. Namngiven efter sentida ägaren, smidemästaren Carl Johan Hall. Gården även benämnd som Barkmanska gården efter jägmästare Carl Gustaf Barkman, som år 1713 lät uppföra mangårdens första våning. På 1760-talet moderniserades huset och försågs med en ovanvåning. Vid tiden för bilden inrymde bottenvåningen Andersons & Månssons Speceriaffär. Vy från väster. År 1965 monterades huvudbyggnaden ned för att återuppföras i friluftsmuseet Gamla Linköping.
På samma adress som Länsstyrelsens närmast måttlöst stora fastighet i Linköping, men där slutar likheten. Fotoåret 1929 hade Östgötagatan sedan en tid erhållit sin rådande dragning mellan Malmslättsvägen/Storgatan och Vasavägen. Länge saknades Östgötagatan helt men i området för bilden låg sedan tidigare Kattbrunnsgatan med ett kort löp mellan dagens Brunnsgatan och Hunnebergsgatan. Gatan kantades av ett fåtal hus, där dåvarande Östgötagatan 3 låg invid ledens östra sida i höjd med stadens nuvarande bibliotek. Vy från väster.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Vagnpråm. SJ Gsh Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. SJ G. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråm. SJ Gsh. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar vagnpråmar. Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Den 4 november år 1953 flyttas Handelsboden till Gamla Linköping från Storgatan. Byggnaden flyttades hel. För transporten stod Bröderna Pettersson från Blekinge. På bilden gör byggnaden halt strax väster om Vallaplan. I bildens högra hörn syns Konsum i Valla. ... 385 bilder om Linköping på 1950-talet från tidningen Östgötens arkiv. Framtidstro och optimism är ord som sammanfattar Linköping på femtiotalet. Årtiondet innebar satsningar för att förbättra linköpingsbornas livsvillkor. Bostadsfrågan och trafiklösningarna dominerade den lokalpolitiska agendan. Bilderna digitaliserades år 2013.
VGJ, Västergötland-Göteborgs Järnvägar. SJ G Smalspårets pråmläge vid Gbö II. Under SJ-tiden var beteckningen Göteborg Östra, Gbö, som administrativt var en del av Göteborg Norra. Göteborg Östra omfattade såväl normalspår som smalspår närmast Göta älv på ömse sidor om Säveåns/Gullbergsåns utlopp. Delen väster om nämnda utlopp betecknades Gbö I och innefattade bland annat Gullbergskajen och pråmläget. Delen öster om utloppet betecknades Gbö II och innefattade bland annat den tidigare VGJ rangerstation, slakthusspåren samt diverse andra hamn- och industrispår.
Hamrånge kyrka. Invigdes 1854, ligger på en skogklädd höjd. Gamla kyrkogården är bevarad och omges av en låg kallmur. Tidigare fanns en hög rappad bogårdsmur med spåntak och ingångar med stigluckor. 1842 revs stigluckorna och ersattes av murade stenpelare och järngrindar. Gamla kyrkans klockstapel uppfördes 1649 på en höjd omkring 200 meter väster om kyrkan. 1850 revs stapeln. Strax söder om gamla kyrkogården ligger prästgården.
2001-03-13, AS. Brunn. Den nygotiska kyrkan med västtorn och femsidigt kor är byggd av huggsten 1893 efter ritningar av Gustaf Petterson. Den gamla kyrkan kvarstår som ruin; den härstammar från ca 1200, tillbyggdes mot väster troligen 1697 och förlängdes mot öster 1807. Ruinen konserverades första gången 1932. Altaruppsatsen och predikstolen från 1714 finns i den nya kyrkan. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=136864
Thure Elgåsen. f. 26/6-1910. d. 6/9-1985. Tivedenkännare, konsthantverkare, scoutledare och hembygdsföreningsman. Övrig information se personarkiv i Väster- götlands museum, Skara. Kjesäters folkhögskola och ledarutbildningsinstitut är beläget i Kjesäters slott (uppfört 1870, ritat av J.F. Åbom), Vingåkers kommun, och startade sin verksamhet 1964. Huvudman är Svenska Scoutförbundets Kjesäterstiftelse. Vid skolan ges allmänna kurser, även för begåvningshandikappade, professionell ledarutbildning och kortare arrangemang, t.ex. konfirmationsläger. K. är centrum för Svenska Scoutförbundets utbildningsverksamhet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=225809
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.