Kyrkan av sten med smalare kor härrör från 1200-talets början. Enligt traditionen byggdes den 1228 av Erik läspe och halte till minne av faderns segrar vid Lena 1208 och Gestilren 1210. Den förlängdes mot väster samt välvdes på 1400-talet varvid också södra vapenhuset byggdes. De tre takryttarna uppfördes enligt traditionen på 1500-talet till minne av att Birger Jarl, hans son Valdemar och kung Håkon IV Håkonsson av Norge påskdagen 1258 bevistat högmässan i kyrkan. Vapenhuset i väster byggdes 1716. Kyrkorummets rika målningsdekor tillkom 1749; därunder finns målningar från 1400-talet, tillskrivna Amund. Altaruppsatsen och predikstolen är från 1694. En madonna härrör från 1200-talet och dopfunten från 1100-talet. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=233605
Från 299 kr
Bredestads kyrka vars skyddspatron är Sankt Laurentius har troligen anor från tidig medeltid. Absiden, koret och östra delen av långhuset tillhör byggnadens ursprungliga delar. 1690 utökades långhuset mot väster. Samtidigt uppfördes tornet med en sin karaktäristiska hjälmformad huv och höga spira. Kyrkan är byggd av gråsten medan sakristian på norra sidan och vapenhuset i väster som tillkommit senare har uppförts i tegel. Kyrkorummets innertak är ett plant brädtak försett med målningar från 1700-talet. Bredestads kyrka kallas för "offerkyrka". Det finns inga belägg att den ursprungligen varit det. Troligen har traktens dåvarande sed att kalla den för offerkyrka sin grund i 1600-talet. Då vallfärdade man till Erkestorps källa i Flisby socken. Källans vatten ansågs hjälpa mot sjukdomar. Efter besöket vid källan passerade man Bredestad och offrade till kyrkan för att ytterligare förstärka källvattnets effekt. Altaruppsatsen från 1697 på norra långhusväggen har troligen tillkommit och bekostats av offergåvor till kyrkan. (Hämtat från Wikipedia)
Familjen Eriksson, Heljered Mellangård "Store Börjes" 1902-02-09. Från vänster: 1. Axel Eriksson (1877 - 1958). 2. Hustrun Tekla Eriksson (1875 - 1964). 3. Sonen Paul Eriksson (1913 - 2005). 4. Sonen Harry Eriksson (1909 - 1988) samt släktingen Fredrika Niklasdotter (1848 - 1931). Relaterat motiv: A1469.
Fyra kvinnor, bl. a. Anna Pettersson och Augusta Forsberg, och en man, Artur Pettersson, poserar utanför en stuga. I förgrunden ses delar av en trädgård med ett stort antal olika växter.
"Hela familjen har tagit på sig helgdagskläderna och gått ut i vinterkylan för att befästa minnet av och sorgen efter sin sistfödde, som skördats av döden. Detta hände på Jomasbacken, ett ställe väster om Fågelsjön. Där bodde då den här familjen: fadern hette Johannes Källman, som levde mellan 1872 och 1956 och hans maka, Märta Viktoria, som var född 1880 och avled 1944." Ur boken "Fågelsjö - by i Orsa finnmark" (1983).
Vykort, "Varberg. Utsikt från Påskberget. 'Sista kanonen'" Vy över staden mot väster med fästningens sista kanon i förgrunden, som år 1897 placerades här efter att ha sålts på offentlig auktion tidigare samma år. Köpare var skeppsmäklare Gustaf Magnusson som sedan tillsammans med färgaren J V Lindqvist, järnhandlare Hartvig Bolander, bagaremästare Victor Persson, garverifabrikör Valdemar Holmberg samt handlanden C M Lindström skänkte kanonen till Varbergs stads plantering. Det stora vita huset till höger om kanonen är det s k Thamska huset.
Vall, beläget väster om Gävle i Valbo socken, var under medeltiden prästbord. Från 1602 var Vall kungsladugård under Gävle slott och därigenom kom dess avkastning att ingå i landshövdingens löneförmåner. Vall inkorporerades med Gävle stad 1919. I början av 1859 blev Vall lantbruksskola. Som sådan tjänstgjorde den till 1889. Därefter uppläts Vall till översteboställe för chefen för Hälsinglands regemente. (Se boken: "Från Gästrikland". årgång 1964)
Halskläde broderat i tambursöm (38). Särk, märkt "AOD 1859" i korssöm (37). "Helskuren särk av bomull, s k helsärk märkt 'AOD 1859', (brudsärk), Anna Olsdotter, Väster Hästbo 10, 'Pellpers'. Enligt Annika Berglund, Torsåker i vars ägo särken finns idag (2008). Enligt uppgift användes särken vid amning, därav den vida kragen och halslinningen. Samma märkning återfinns i Ulfsparresamlingen på Per Erikssons linne men med hans initialer, PE.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.