Under 1900-talets första år avstyckades ett antal tomter från gården Saxtorp i trakten av dagens Brokinds samhälle. Tomterna inköptes i första hand av välbärgade linköpingsbor som på lotterna lät uppföra sommarnöjen för sig och sina familj. Det nyväckta intresset av Brokind som rekreationsområde var den år 1902 invigda järnvägen, som med ens gjorde resan från och till Linköping enkel. Sannolikt först ut att köpa tomt var handlaren Ludvig Granbom. Denne drev butik för allehanda hushållsartiklar invid Storgatan i Linköping och hade genom rörelsen blivit hyggligt bemedlad. På tomten Saxtorp 1:2 lät han uppföra familjens sommarbostad som döptes till Granbo. Sommaren 1903 beställde handlaren denna dokumentation som visar familjen invid stugan. På verandan sitter handlare Granbom med hustrun Alda Carolina intill sig. Från gunga och hängmattor blickar parets barn i sönerna Erik och Ivar samt dottern Aina. I oklanderligt stärkt förkläde skymtar även makarnas piga på verandan, förmodligen Selma Viktoria Nilsson. Anm: Platsen lokaliserad med hjälp av Vårdnäs hbf.
Från 299 kr
Korna går på skogsbete i Lövskogshagen på Valla gård utanför Linköping. Vid tiden ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Vy mot slottsanläggningen i Stjärnorp 1904, där huvudbygganden är ruin sedan en förödande eldsvåda 1789.
Interiör av Herrestad kyrka. Bilden visar hur kyrkan tog sig ut efter 1851 års grundliga renovering då bland annat altardisken tillkom. Från tiden kan sannolikt även räknas kaminen med sitt värmespridande rökrör. Predikstolen är emellertid av mycket äldre datum, inköpt redan år 1687 från Vadstena och bär mäster Måns Gabrielssons hand.
Enligt uppgift Solidtorpet under utgården Ljungsgården till Norra Lund södergård i Flistad socken. Torpets angivna namn tycks inte varit officiellt. Eventuellt har namnet uppkommit lokalt efter livgrenadjären Johan Peter Solid, född 1786.
Makarna Hydén med döttrar och gäster vid sommarbostaden Talludden i Sandvik. Runt bordet ser vi från vänster Axeline Lundblad invid fadern Gottfrid Lundblad, följda av fru Maria Sofia Hydén, född Söderberg. Till höger sitter Gottfrid Söderberg och järnhandlare Mauritz Hydén, den förstnämnda bror respektive svåger till makarna Hydén. Barnen är makarna Hydéns döttrar Anna och Lisa. Foto från omkring förra sekelskiftet.
Grosshandlare John Brobeck stoltserar på sin segelbåt. Platsen är Sandvik i närheten av familjens sommarbostad.
En stunds vila i gröngräset vid Lövkullen på Solberga gårds ägor. Bild från omkring förra sekelskiftet, i en tid då gården ägdes av makarna Axel Dankwardt-Lillieström och Augusta Mathilda, född Floderus. Sannolikt ser vi dem i bilden i kretsen av familj och vänner.
Vy från Hackefors sluss med utblick mot norr. Slussen tillkom i slutet av 1860-talet som del i den år 1871 invigda Kinda kanal. Till höger forsar Stångån uti vars fall på platsen bedrivits kvarnverksamhet sedan urminnes tider.
Parti av Linköping år 1899, närmare bestämt Nygatan 42 vid skärning med Apotekaregatan. Byggnaderna illustrerar den enklare trähusbebyggelsen som länge dominerade stadsbilden. Brandgavlarna som skymtar i bakgrunden visar ändå på den nya tiden där stora stadsmässiga bostadshus börjar förändra stadsbilden.
Inblick mot Westmanska gården vid Stora Torgets sydvästra del. Efter stadsbranden år 1700 avsåg man att förlänga Platensgatan genom gårdens bebyggelse. Dåvarande ägare Anders Lenström byggde emellertid över den tänkta gatusträckningen. År 1707 togs det visade valvet upp som en kompromiss mellan gårdsägaren och stadens myndigheter.
Vinterbild från Djurgårdsgatan i Linköping. I blickfånget den vid tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Bakom grenverket skymtar Wallenbergska gården. Den uppfördes som Åmanska gården omkring 1830 och var då placerad precis utanför Linköpings stadsgräns. För att införliva fastigheten med staden flyttade man sonika gränsen något söderut, bortom det vackra tvåvåningshuset, som därmed länge kom att bli stadens sydligaste gård. I sammanhanget bör nämnas den lilla föga uppmärksammade sten som ännu står på platsen invid Djurgårdsgatan med inskften; "Stadens gräns till år 1911". Stenen minner om den påtalade stadsgräns som fram till 1911 löpte mellan Linköpings stad och landsförsamlingen Sankt Lars.
Motiv från Liljeholmens ägor. Vy mot sjön Sommen med herrgården skymtande till höger.
Linköpings sockerbruk uppfördes skyndsamt år 1905 efter att Östergötlands sockerfabriksaktiebolag konstituerats av en grupp kapitalstarka företagare i Linköping tillsammans med ett 30-tal jordbrukare från länet. Satsningen visade sig bli lyckad för aktieägarna och betodlingen gav sysselsättning på landsbygden.
Motiv från Valla gård 1903. Gårdens ansenliga besättning av kor visar på dess storlek, vid tiden närmare tre mantal. Från 1889 ägdes gården av kapten Henric Westman. Denne kom år 1913 att skänka 100 000 kronor och år 1933 hela gården till Linköpings stad, att förvaltas i Westman-Wernerska fonden.
Interiör från Karlshov i Älvestad. Odaterat fotografi från grosshandlare August Fredholms ägoperiod. Sannolikt närmare bestämt tillkommen i samband med fotografens besök av godset i samband med grosshandlarens dotter Ingrids vigsel 1896.
Tinnerbäcken vid tidig vår. Motiv som rimligtvis tagits som inspiration och förlaga för fotografens konstnärsskap som landskapsmålare. Platsen kan lokaliseras med hjälp av Länslasarettet i Linköping, som kan skönjas i bildens bakgrund. Således vy mot sydväst från läge i området Sandbäcken.
Gårdsinteriör från vad tiden kallade Lilla stugan på den senare tillkomna adressen Djurgårdsgatan 15 i Linköping. Tiden är omkring förra sekelskiftet. Gården ägdes då trädgårdsmästaren Nils Peter Österberg och rimligtvis är det honom och hustrun vi ser på bänken omgiven av makarnas dokumeterade sju barn.
Passagerarfartyget Nya Kinda i Tannefors sluss för vidare färd söderut på Kinda kanal. Fartyget var byggt på Mälarvarvet 1896 och sattes i trafik mellan Linköping och Horn redan samma år. Hon kom att trafikera Kinda kanal till 1912, då hon flyttades till Torne älv genom köp av Ångbåts AB Seskarö i Haparanda. I fonden Linköping.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.