Stationen öppnad 1871-11-11.Litet stationshus i trä, påbyggt med en våning 1915 och omändrades då invändigt. Stationshuset revs i oktober 1988. Persontågsuppehållen upphörde 1971-05-23 sedan Killeberg varit hållplats sedan 1964- 05-31. Nu finns en Fjärrblockeringskur, Fjb-kur. Stationen tillkom 1871 på lokalt initiativ och genom att ett antal personer i trakten bekostade mark och anläggandet av en station.Stationen doneras till SJ av J.Olcén, G.Ericsson, A.O.Malmqvist och Joh. Bomark i Loshult samt Per Svensson och Jöns Pehrsson i Hallaryd
Från 299 kr
Trafikplats anlagd 1902. Nytt stationshus 1913 då blir det gamla stationshuset blev hus banvaktstuga 9A finns på västra sidan av spåren norr om det nya stationshuset.Transformatorstationen blev byggnadsminne 2007-03-22. Huset är uppfört i två och en halv våning i rött tegel med eternittak och huggen granitsockel och står med ena gaveln mot banan. I denna del inryms stationshuset, övriga delar av byggnaden innehöll transformatorutrustningen. I anslutning till stationen finns även ett bostadshus med tillhörande uthus.
Göteborg - Borås Järnväg, GBJ, Hållplats anlagd 1900. Nytt stationshus, envånings i trä, uppfört 1944. Hållplats öppnad 1894, med ett då uppfört mindre 'plankhus' och träplattform. 1927 uppsattes hållplatssignal. 1944 byggdes en ny större hållplatsstuga, en våning i trä, utbyggt för att ge större utrymme för godhantering 1946. Posten flyttade från stationshuset 1.7.1966 och då blev stationen obemannad. Tåguppehållen drogs in fr o m 25 maj 1978. Stationshuset revs i januari 1981. (Nummer skylt bil G29275.)
Stora torget sett mot Jonn O. Nilsons palats. Jonn O Nilsons palats: Byggnaden uppfördes i holländsk nyrenässans 1893-94 av bankdirektören och industrimannen Jonn O Nilson efter ritningar av stockholmsarkitekten F L Ullrich och E K Hallquist. Frescomålningar av Antonio Bellio. Nilson grundade ett flertal industrier i staden, bl a Hackefors porslinsfabrik. Byggnaden brann 1949 och taket fick ett annat utseende samt påbyggdes ytterligare en våning. Under åren 1893-1903 fanns Posten och Telegrafstyrelsen en trappa upp i byggnaden.
Orig. text: Nygatan 25. Det avskalade huset på Trädgårdstorget/Nygatan. Till vänster om byggnaden ses Tanneforsgatan. Det avskalade huset: Byggmästaren Oskar Nylander uppförde detta boningshus 1885, arkitekt S.H. Gratz. Vid en ombyggnad 1939 skalades fasaden mot Trädgårdstorget av för att smälta in i den omgivande bebyggelsen, samtidigt påbyggdes huset med en våning. Trädgårdstorget hette ursprungligen Tanneforstorget, men kallades vanligen Köttorget eftersom kötthandeln ägde rum där. När grönsaker blev huvudprodukten gavs torget namnet Trädgårdstorget. 1926 förändrades torget från triangulär form till en rektangulär form.
Orig. text: Smeden Halls gård. Hallska gården eller Barkmanska gården. Gården är flyttad till Gamla Linköping där den har namnet Barkmanska gården. Byggnaden stod färdig omkring 1713. Den var då i en våning och ägdes av jägmästaren Barkman. Under rådmann Olof Hornstedts ägo 1756-69 upprustades gården, ett våningsplan tillbyggdes och interiören moderniserades. 1921 köpte smidesmästare Carl Johan Hall gården (därav namnet Hallska gården). Linköpings stad köpte den 1941.
Arboga Tidning, interiör och personal. En man sitter vid ett skrivbord. Han är iklädd skjorta och slips. Han har en cigarett i munnen. På skrivbordet finns ett cigarettpaket och ett askfat. Mannen klipper med en lång sax. Framför honom, på skrivbordet, ligger bilder i olika format. På skrivbordet står en telefon. På väggen hänger en annan telefon, kanske en interntelefon? På väggen, bakom honom, finns en mängd bilder. Skrivbordet står intill ett fönster. Mannens kontor ligger någon våning upp i huset.
Hussarängen, två vånings bostadshus.
Kindergarten. Fyra vånings bostadshus.
Parstuga (två vånings)
"Parti af nedre fästningen". Bilden ingår i en paketerad serie med fotografens bilder. Vy från mellersta valvet ned mot första. T v fängelsedirektörens bostad, (senare påbyggt med en andra våning), därefter längan som bl a varit infanterikasern, lasarett, kronohäkte samt bostad för fängelsets vaktpersonal. Sista byggnaden på vänsterhand det s k kronobageriet och sedermera Oscar II:s stiftelse för värkbrutna underofficerare (1889). T h längs med backen längan som ursprungligen var verkstad för artilleriet och senare s k befälsbyggnad. Fotot antagligen från åren 1881-1884 eftersom det nya badhuset ännu inte är uppfört.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets stilideal i full blom. I en högborglig miljö som den brändströmska har familjens sällskapsrum fyllts med bekväma och ombonade möbler i blandade nystilar. Golvet är närmast täckt av mattor, och detsamma gäller stora delar av väggarna. Bild från omkring sekelskiftet 1900.
Interiör från makarna Brändströms våning i Linköping. Edvard Brändström och Anna Vilhelmina Eschelsson inflyttade till Linköping 1896 och de kom att bo och verka i staden under en tioårsperiod. I april månad 1898 utnämndes Edvard till överste och chef vid Första livgänadjärregementet och i sammanhanget flyttade familjen till den visade stadsvåningen invid Drottninggatan. Som synes stod det sena 1800-talets ombonade stilideal i full blom. Mellan tunga textilier och stoppade stilmöbler anas här ändå en lätthet som kan leda rummet till ett av fruns domäner. Bild från tiden omkring år 1900.
Oscar Peterssons butik på adress Platensgatan 1 nära Stora torget. Delikateser-, vin- och specerier ingick i hans utbud som enligt annonser erbjöds i tidens språkbruk "benägen hågkomst". Handlaren själv bodde vid tiden med sin familj över affärslokalen. Han var i övrigt född i Mogata och hade kommit till Linköping från Söderköping 1894. Rörelsen drevs till synes med stor framgång. Innan decenniet var till ända öppnade han större butik utmed Storgatan och flyttade med sin familj till en våning med elegant läge vid Järnvägsgatan. Bild från 1902.
Porträtt av regementsläkaren och författaren Carl Anton Wetterbergh, mest känd under pseudonymen Onkel Adam. Från 1847 i tjänst som regementsläkare vid Första livgrenadjärregementet i Linköping men inte permanent boende i staden förrän 1867. Parallellt med läkarvärvet var han en erkänd författare av romaner och noveller. Vid början av 1860-talet miste han lusten att skriva den typen av litteratur. Istället kom att han från 1862 att ägnade sig åt att ge ut barntidningen Linnea. Hans hem i Linköping, Onkel Adamsgården, finns bevarat och husets övre våning fungerar sedan 1927 som museum till hans hågkomst.
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.