Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Detaljer av huvudbonader. Nordiska museets inventarienummer 57.339L. Till vänster syns en kvinna bakifrån som bär trasu både på huvudet och kring halsen med texten gula ränder. I mitten är tecknat en kelingatt (huvudbonad) och assklä (halskläde) och under denna ett ovuklä, en trekantig snibb med långa band som den ogifta kvinnan bär där nacken syns samt texten flick. Uppe till höger har Wallander tecknat en kvinna med texten högtids drägt, hon bär de mjuka hattarna kelingattn och losattn samt kring halsen det kragförsedda plagget, assklät, samt utanpå detta, alstrasu (halskläde).

Från 299 kr

Realexamen. Realskoleelever på läroverkets trappa. Ungdomarma har blivit uppvaktade med blomsterkvastar som hängts i band kring nacken. De har studentmössor på sig. 1:a raden från vänster: Kerstin Larsson, Astrid Hjertstrand, Sonja Persson, Margot Nilsson, Inga-Lisa Stener, ?, Eva Mellqvist, Marianne Sandberg, Ingrid Ekström, Inga Andersson, Birgit Bengtsson. 2:a raden från vänster: ?, Vera Johansson ? från Långås, Gunnel Karlsson, Elsie Stener, Elinor Johansson, Birgit Johansson, Siv Johnsson. Pojkar från vänster: Hans Carnmark, ?, ?, ?, Karl Axel Norrman, Bertil Nilsson, Karl Erik Svensson, ?, ?, ?, Hilmer ?, Ture Larsson, Gösta Larsson, ?, Rune Karlsson, Bengt Pettersson, Karl Olof Johansson, ?, Adolf Rappe, ?, ?, ?.

Från 299 kr

Handteckning av J W Wallander. Kvinnodräkt från Mora, Dalarna. Detaljer av huvudbonader. Nordiska museets inventarienummer 57.339L. Till vänster syns en kvinna bakifrån som bär trasu både på huvudet och kring halsen med texten ”gula ränder”. I mitten är tecknat en kelingatt (huvudbonad) och assklä (halskläde) och under denna ett ovuklä, en trekantig snibb med långa band som den ogifta kvinnan bär där nacken syns samt texten ”flick”. Uppe till höger har Wallander tecknat en kvinna med texten ”högtids drägt”, hon bär de mjuka hattarna kelingattn och losattn samt kring halsen det kragförsedda plagget, assklät, samt utanpå detta, alstrasu (halskläde).

Från 299 kr

Bilden är tagen från lillgården med muren och grindarna i förgrunden. Muren täcks av ett trälock bestående av två lutande bräder med en vågrät bräda i mitten, ett mycket vanligt sätt att täcka gårdsmurar. Småhuslängan består av ett gapskjul innehållande vedbod, en låg bodlänga innehållande dass och grishus med var sin dörr och fönster. Intill grishuset är en mindre vagnbod. Den större bodlängan innehåller två vagnbodar, hoimd (hörum) och lammhus, på loftet är det magasin. Bodlängan täcks av ett spåntak med en fågelholk på nocken! T h skymtar ladugårdens stalldel med halmtak. Mellan stallet och lammhuset sitter en port för att stänga av gådsplanen. Träden framför den låga bodlängan finns inte kvar, inte heller gapskjulet, som är ersatt med en ny vedbod. Annars är det mesta sig likt.

Från 299 kr

Det här är ett av Masses mest fantastiska byggnadsporträtt! Den gamla byggnaden utstrålar sliten värdighet där den står nervuxen i hundlokan. Ladgaveln ser ut att ha blivit höjd, någon sorts ombyggnad har den i alla fall genomgått. Om ladan är äldre än fähusdelen, har man troligen anpassat dess höjd till det nya fähusets. Det finns en teckning någonstans som kanske var gjord av Louis Sparre och det motivet var av en ladugårdsgavel av detta utseende. Den byggnaden kallades för "Gamle Arken". Kanske är det samma? I nocken sitter en liten stång med rund knopp, dylika finns på rätt många gamla ladugårdsbyggnader i socknen. Var det här ett fåfängt (?) försök att mota undan blixtnedslag? T v står tröskhuset med slitet halmtak. Mot tröskhuset har man byggt ett enkelt vedskjul, vedtravar står utanför. I vinkeln har man ställt upp en hop med färdigbarkad stör till bandtunar med rotändarna stående uppåt, så de inte skall murkna i onödan.

Från 299 kr

Ladugården verkar vara enhetligt byggd, trots att det är agtak till vänster och halmtak till höger. Det slutna utseendet och att gavlarna är byggda i sten ända upp till nocken tyder på hög ålder. Den vänstra delen består av två fähus med hoimdar, hörum på var sida om en genomkörsel, fähusens gödseldörrar syns tydligt. T h om portlidret ligger ladan, som har ett fintuktat flisgolv av stora ark. Gaveln har två vindögon, synnerligen små ljusöppningar, på varje våningsplan. Tröskhuset har ett skjul tillbyggt längs långsidan, något som var vanligt, man fick genom den befintliga väggen mycket utrymme med en liten insats. Reinhold Levander bodde troligen vid Bolarve i Garde och brukade gårdsparten extensivt därifrån, vilket nog är anledningen till att det ser lite övergivet och rassligt ut.

Från 299 kr

Dessa ladugårdsbyggnader lär ha byggts 1867 efter branden 1865. De korsspröjsade fönstren verkar lite för moderna för att vara från 1860-talet, de brukar inte uppträda förrän omkring 1880, men kanske var man ovanligt tidigt ute här på Botels. Byggnaderna har branta halmtak, vilket var det brukliga under 1800-talets andra hälft. När man från förra sekelskiftet började bygga foderloft i resvirke, flackade man ner taken. Halmtaken har nästan alltid breda vindskivor som avslutades med ett par stiliserade huvuden vid nocken. Ladugården till höger innehöll fr v ett fähus med hoimd, hörum, därefter en port, sedan ytterligare ett fähus, sedan troligen lada. Ladugården till vänster ser ut att innehålla idel fähus, varav det med dubbeldörrar skulle kunna vara stall.

Från 299 kr

mask, fotografi, photograph

Från 299 kr

mask, fotografi, photograph

Från 299 kr

Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.

Från 299 kr

Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Skära med kors uppåt och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniörskonst. Skära med kors uppåt är det kemiska tecken för bly som alkemister och kemister använde.

Från 299 kr

Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Cirkel med kors nedåt och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniörskonst. Cirkel med kors nedåt är det kemiska tecken för koppar, som alkemister och kemister använde.

Från 299 kr

Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Cirkel med punkt och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniörskonst. Cirkel med punkt är det kemiska tecken för guld, som alkemister och kemister använde.

Från 299 kr

Frimärke ur Gösta Bodmans filatelistiska motivsamling, påbörjad 1950. Frimärke från Sverige, 1963. Motiv av Triangel med kors nedåt "och andra 3000-år gamla symboler för svensk industri och ingeniör konst.---Triangel med kors nedåt är det kemiska tecken för svavel som alkemister och kemister använde."

Från 299 kr

Grotta, belägen ca 50 m NÖ om gården, en knapp km Ö om Ruus och ca 75 m N om landsvägen. Långared. Grävningen i grottan gav inga fynd och inga tecken på att den varit bebodd. Grottans mått ca 2x2 meter. John Johansson, gårdens ägare, hade hört berättas att några drängar skulle ha tagit sin tillflykt under något krig för mycket länge sedan.

Från 299 kr

Här har Masse byggt upp bilden på ett fantastiskt sätt. Spitsplogen står med stöd aven liten käpp, så man tydligt ser dess form. Gräset utgör en diskret bakgrund förplogen. Plogen omramas av en vedbod med grenhögar och vedtravar och bakom dessa står ett par träd, varav det större är en oxel. Spitsplogen är ett sk sulårder som man från bronsåldern och framåt använt för brytning och luckring av åkerjorden, både på åkerns längd och bredd, varefter man harvade. Spitsplogen är symmetrisk och föser jorden åt båda sidor. Den består av järnskodd fot som fyser i marken. Den är fäst vid en böjd dragstång av självvuxet virke samt en lite styrstake baktill. Spitsplogen fortsatte att användas även efter det att vändplogen slagit igenom och då främst vid uppdragande av rader till potatis och senare till upptagning av dessa. Se Bild nr 9 och 12! Bilden är tagen på Jakob Karlssons, Fäi-Jakås, gård. Vedboden är ett bulhus klätt med bräder. Taket är täckt med spån. På nocken sitter en en fågelholk, något som förr var vanligt på hus och i träd. Bilden visar också en stor grenhög med ris och två s k flovedsstaplar, ved för den kommande vintern liggande på tork. Grenar högg man i bitar, även ganska grova sådana, medan floveden var så pass grov att den måste sågas, vilket tog längre tid. Ris och smågrenar samt tjocka bitar eldades i öppna spisen, medan medelstor rakvuxen ved användes till järnspisen och kakelugnen. Det gick åt stora mängder och ved var ofta en bristvara.

Från 299 kr

Masse har inväntat det rätta släpljuset på gaveln, varje detalj framträder tydligt och skuggor syns från sidoåsens ände och vindskaidsraften, stången längst ut som agen skall vara virad kring, men här har agen blåst bort. Raftarna, som agen ligger på, står på väggarna och stödjer sig mot de kraftiga åsarna högt uppe, vars ändar sticker ut på gaveln. Gaveln är byggd ända upp i nock i sten, utom en liten triangel högst upp, vilken släpper in lite ljus och luft, samt också ladugårdssvalan, som måste kunna komma in. Högt uppe sitter små vindögon skapade av vinkelställda stenar, detta är foderloftets enda ljusinsläpp jämte det från nocken. Man ser fyra rader med små träpluggar i väggen. Det är resterna efter byggnadsställningens bommar, vars ändar byggdes in i murverket när ladugården uppfördes, så gjorde man med alla stenbyggnader från 1100-talet och framåt. När byggnaden var färdig och man tog ner ställningen, högg man av bomändarna jäms med väggytan och putsade oftast över dem. Men här sticker de ut lite. Det gör också bjälklagens ändar längs långsidorna, säkrade med blaigare, stora träkilar. Masse har även sneglat på motivet t h om ladugården. Lammhushörnet som skymtar ramar in gården innanför. Där ser man en vagn och i bakgrunden skymtar grannpartens nya manbyggnad.

Från 299 kr

matlagning, barn, kvinna, hydda, fotografi, photograph

Från 299 kr

'Text på papperslappen: :: ''Lavering = starrmad, innanför vassen öar av kaveldun :: Streckningen = gammal vass'' :: Symboler och fågelarter till 2346:1: :: Ca = Brun kärrhök :: v = vipa :: n = enkelbeckasin :: z = storspov :: fylld halvcirkel = knölsvan :: liggande c = skedand :: fylld cirkel = gräsand :: fylld triangel = brunand :: fylld liggande rektangel = skrattmås :: fylld stående rektangel = fiskmås :: fylld strutformad = fisktärna :: ofylld kvadrat = skäggdopping :: fylld kvadrat = kärrdopping :: ''Beteckningarna anger fynd av enstaka bon utom behäftande skrattmåsen, där ett tecken och en siffra anger samhället med ungefärligt antal.'' :: :: Ingår i serie med fotonr. 2305-2346.'

Från 299 kr

Det här är manbyggnaden på den försvunna parten uppe vid ursprungsparten av Bjärges. Masse har mycket påpassligt förevigat byggnaderna innan de revs bort pga skiftet och markens uppstyckning. Stina Jakobsson född Nilsdotter från Kauparve Johan Karlssons part var 61 år detta år och änka. Sonen Oskar Jakobsson ärvde gården, men han och hans familj flyttade och byggde ett litet hus med en liten ladugård ensligt nere vid Aiksmör i socknens utkant. Stina bodde troligen kvar så länge som möjligt på gården innan den revs bort. Vart hon sedan tog vägen är inte känt. Gårdsmiljön var alldeles enastående och dess rivning innebar en stor kulturhistorisk förlust, men så såg man inte på det då. Denna part av Bjärges tillkom genom delning av ursprungsparten omkring 1750, men manbyggningen tillkom först 1795. Det är en parstuga, först byggd som enkelstuga och sedan med salen t h tillagd. Eftersom salen byggdes större än vardagsstugan t v blev huset asymmetriskt. Taket är täckt med breda falar och eftersom skorstenarna sitter bakåtskjuta från nocken, är troligen falar husets ursprungliga takmaterial. Nockåsen som falarna var instoppade i, vilade på skorstenarnas sidor, därför är de bakåtskjutna. Annars var nog flis det brukliga taktäckningsmaterialet på 1700-talet. Huset har en entrédörr på framsidan med överljusfönster. Däremot har salen inget fönster på husets framsida. Här stod troligen de väggfasta sparlakanssängarna istället för på baksidan, vilket annars var det vanliga. Men baksidan vette mot söder och kanske ville man ha in solljuset. På platsen för vardagsstugans fönster stod en bod med flackt tak. Eftersom den saknade skorsten och fönster kan den ha använts som källare. Taket har troligen varit täckt med flis. Se Bild 556. En stenmur skiljde storgården från lillgården på traditionellt vis. Grinden som hade rombrutor upptill och var täckt nertill så att inte ens kycklingarna skulle kunna smita in i lillgårdens trädgård, tycks ha varit vanlig i Lau på 1800-talet, se tex Bild 550 och 569. T v skymtar grannpartens brygghus och manbyggning.

Från 299 kr