Rytterne 140:1
Från 299 kr
Rytterne 31:1
Rytterne 223
Ljusnarsberg 95:1
"Våren 1922. På Byttan". Tre unga kvinnor i kappa och hatt m.m. har slagit sig ner på uteserveringen till restaurang Byttan, Kalmar. Historien om Byttan inleds 1881 då en åttkantig restaurang uppfördes i Kalmar stadspark. Denna såg ut som en gigantisk smörbytta och kom sedermera att döpas till restaurang Byttan. Byggnaden bekostades av Johan Jeansson, som även tog initiativet till stadsparken. Paviljongen ritades av stadsgartnern August Ericsson. Den ursprungliga byggnaden fallerade dock med åren och revs 1939 på grund av sitt dåliga skick. Uppdraget om att rita en ny restaurangbyggnad gick till den framstående Stockholmsarkitekten Sven Ivar Lind och en ny fastighet stod sedan klar i början av 1940-talet.
Målning föreställande bankdirektör H. Mannheimer, ordförande i styrelsen 1928-1942. Porträttet gjort av David Tägtström(1894-1981). Målare, grafiker och tecknare. Fick sin första undervisning i måleri tillsammans med Axel Fridell och Hans Norsbo på T. Glasells aftonskola i Falun 1911-12 samt i Leksand av Emerik Stenberg. Han var elev vid Konsthögskolan 1912-16 och fortsatte sina studier i Europa och USA. Tägtström var en mycket populär porträttmålare, detta på grund av sin förmåga att såväl karaktärisera modellerna som att återge likhet, samtidigt som hans måleri fyllde stora konstnärliga krav. I botten i hans konst finns en tradition från den föregående generationens stora porträttmålare från Dalarna. Han var även en skicklig porträttör i teckning och grafik.
Lastbil med reklamtexten "MT Kraftverken", parkerad i korsningen Herrgårdsgatan 6 och Norra Kyrkogatan 1. Fotografens ant: Motoraktiebolaget. Bolaget bildades 1936 av direktör Johan Walfrid Gustafsson. Försäljningen omfattade huvudsakligen Volvo-bilar och Volvo-traktorer. Firman hade sina lokaler på Järnvägsgatan 1, där såväl kontor och verkstad som reservdelslager fanns. På grund av firmans expansion inköptes 1938 två tomter på Herrgårdsgatan, 10 och 12, där en modern verkstad med plåtslageri och måleriverkstad samt lagerlokaler, utställningshall och kontorslokaler uppfördes 1945. Källa: Nyblom-Svanqvist, Näringsliv i Värmland, 1945.
Här bodde Erik Andersson, kallad Kloar-Erik. Erik föddes år 1900 och bodde här i Veddige som fattig hemmason med sin mor, Inger ”Kloar-Inger” Andersdotter, tills hon dog 1945. Därefter bodde Erik kvar ensam tills han själv gick bort 1966. Stugan låg på ofri grund långt upp i skogen ovanför Järlövs gård. Han köpte sin första kamera via postorder på 1930-talet, monterade själv ihop den och gick eller cyklade sedan omkring året runt i trakten och fotade vad som kom i hans väg.
Interiör från Nöbbele kyrka. Vy mot predikstol och altare. Den gamla kyrkan i Nöbbele utgjordes troligen av en romansk stenkyrka med klockstapel. Eftersom kyrkan blev för liten och trång gjorde sig behovet av byggandet av en ny kyrka sig påmind. Den nya kyrkan uppfördes på samma plats som den gamla 1826-29 efter ritning utarbetad vid Överintendentsämbetet . Invigningen ägde rum på pingstdagen 1832. Eftersom biskop Esaias Tegnér på grund av sjukdom var förhindrad att närvara förättades invigningen av domprosten Isac Heurlin. Kyrkan är uppförd av sten, putsad och vitkalkad i empirestil. Altartavla med motiv: "Nattvardens instiftelse". Utförd 1830 av Salomon Andersson.
Vy mot Allardska gården eller som oftast kallad Portlösa i Linköping. Tiden är omkring 1890. Gårdens första benämningen har sin grund i affärsmannen Edvard Gustafsson, som genom sitt äktenskap med modehandlerskan Hilda Aurora Allard antog hennes efternamn. Makarna blev ägare till fastigheten år 1900. Benämningen Portlösa har huset fått efter den ursprungliga avsaknaden av entréer mot Hospitalstorget. Gården ägdes tidigare av stadens då mest ansedda och anlitade byggmästare, Jonas Jonsson. Denne lät 1857 uppföra huset och gav den ett tydligt prov på den så kallade Jonsson-empiren.
Statens Järnvägar, SJ provmotorvagn från ASEA Dessa motorvagnar var en vidarutveckling av enfasmotorer under ledning av ingenjören Ernst Danielsson. under 1905 tillverkades under dennes ledning två motorer för järnvägsdrift. Dessa motorer hade typbeteckningen I 25. Vardera motorn hade effekten 18kW vid 500V och 25Hz. Motorerna kunde drivas både med likström och enfas växelström. Dessa motorer byggdes 1906 tillsammans med transformator och annan teknisk utrustning in i en våaxlad personvagn från SJ C6a. Huvudtransformatorn i denna vagn var dimensionerad för en kontaktledningsspänning på 6kv. Denna vagn provades därefter en kort tid på försökanläggningen.. På grund av vagnens låga effekt kunde ej några vagnar medfölja. Därför användes vagnen endast en kort tid innan skrotning skedde
MT Falsterbohus Reg:8489 Byggd:1941 Varv:KMV DW:16.475 BR:10.236 Mått:156,4 x 20,1 x 8,8 Upplagd efter leverans fram till 1942 då fartyget sattes in i lejdtrafiken. Minsprängd 1948 utanför Hallands Väderö på resa Göteborg-Malmö. Fartyget sattes på grund för att inte sjunka. Flottogs och togs till KMV för reparation. Såld 1955 till O.&H. HOLTA A/S, Norge. M/T HAVLIDE. Fick 1960 brand i maskinen på resa Aden-Dakar. Efter att branden släckts togs fartyget under bogsering men råkade ut för en storm som fick bogsertrossen att brista. Fartyget strandade och såldes i havererat skick till grekiska upphuggare. Upphuggen 1961 i Pireus, 16574
S:t Eriks grotta. "Vid S:t Eriks grotta på Marstrand på nedersidan av fästningen ut mot havet ligger S:t Eriks park i en dalsänka men kan ej växa högt på grund av de hårda västanstormarna. Här nere i denna grotta frågade jag en gammal marstrandsbo en gång varigenom staden fått namnet Marstrand då svarade han mig att det var en skuta som hade förlist här utanför och höll på att sjunka men var i s.k. marvatten när den strandade på ön och därför fick namnet Marestrand som sedan blivit ändrat till Marstrand."
Skrivet på vidhängande papper: På grund av förbuden mot landsköp och bondeseglation måste lantbefolkningen länge mestadels bedriva sin sjöfart med små farkoster i köpfärder för avsättning av "sin egen avel" och inköp av förnödenheter till eget hushåll. När dessa förbud under 1800-talet upphävdes och efterträtts av närings- och seglationsfrihet, vidtog snabb utveckling och differentiering. Kustseglationen fick karaktär av "maritim gårdfarihandel" och övergick också till ren fraktfart bl.a. med styckegods för kustorternas köpmän. Här ligger sådana kustseglare och lastar styckegods i stora hamnkanalen framför länsresidenset i Göteborg 1933. Fotograferat av: O. Thulin
Enl. tidigare noteringar: "Harry Ödmans fraktjakt "Thea", båten till höger, vid lotsverkets brygga vid Kusten Göteborg. I bakgrunden ett av Lotsverkets fartyg. Längst till höger syns aktern på en Lysekilsbåt som ligger på slipen. Jakten "Thea", 49 fot, lastar ca 70 ton, byggd 1911 i Skien Norge, som fiskebåt. H. Ödman köpte den 1933 av Bergs varv Hälsö och ändrade den till fraktjakt. Sålde den 1940, på grund av oljebristen under kriget. Jakten användes därefter bl.a. att frakta fiskfångsten med från Fotö till fiskhamnen i Göteborg. Repro 1985 av foto tillhörande Harry Ödman, Dragsmark".
Kyrkan av sandsten från 1100-talet välvdes på 1400-talet och förlängdes 1767 mot öster med ett tresidigt kor. År 1888 revs allt utom det medeltida långhuset och kyrkan omändrades till samlingslokal. Den återinvigdes 1915 efter viss upprustning, och 1965 byggdes ett nytt smalare kor på det ursprungliga romanska korets grund. Långhusvalven har kalkmålningar från ca 1640. Predikstolen är daterad 1691. Kyrkan äger ett triumfkrucifix från 1400-talet och två skulpturer av Maria och Johannes från ca 1200, vilka flankerat en äldre Kristusbild. Den skulpterade dopfunten är samtida med kyrkan. http://www.ne.se/jsp/search/article.jsp?i_art_id=224273
Vår hemsida använder sig av cookies. Genom att fortsätta surfa på sidan godkänner du att vi använder cookies. Klicka här för mer information.